Lever du på piller?
Från ”Vakna!”:s korrespondent i Storbritannien
”AVMAGRINGSPILLER DÖDAR SPÄDBARN”
”P-PILLER DÖDAR FYRABARNSMOR”
Sådana feta rubriker ser man tid efter annan i dagstidningarna här i Storbritannien. I ett land där man åtnjuter en ”fri” hälsovårds fördelar och där många människor faktiskt lever på piller utgör sådana tragedier kraftiga påminnelser om de faror som är förbundna med användandet av läkemedel.
En undersökning, som nyligen gjorts av den populära motortidskriften Drive, avslöjade att en på sju brittiska bilister kör under påverkan av läkemedel. Data som publicerats av Brittiska läkemedelsindustriföreningen visar att husläkare i England och Wales skrev ut sammanlagt 271 millioner recept under 1967. Bortsett från läkarrecepten är sådana ofta använda medicinska preparat som aspirin lätt åtkomliga för nästan vem som helst.
Rapporter visar att inte bara i Storbritannien utan också på den europeiska kontinenten, i Förenta staterna och i andra delar av världen tar fler och fler människor sin tillflykt till överdrivet läkemedelsbruk. De gör detta i sådan utsträckning att läkemedlen har blivit en vedertagen del av deras dagliga rutin. Doktor M. M. Wintrobe, professor i medicin vid University of Utah College of Medicine, kommenterade situationen i Amerika: ”En del medlemmar av vårt moderna samhälle uppför sig som om livet vore en process som nätt och jämnt kan vidmakthållas eller fortsätta utan att man tar in en oavbruten rad av mirakelmediciner.”
Varför ökar pillerkonsumtionen?
Det medges villigt att en del läkare i Förenta staterna och Storbritannien är benägna att ordinera läkemedel oftare än nödvändigt. I en föreläsning om ”Bruk och missbruk av läkemedel” talade sir Derrick Dunlop om tre av orsakerna till detta: ”Dels är det allmänhetens enträgna begäran ... För det andra finns det för litet läkare för den växande befolkningen: det är tidsödande att ta upp en noggrann sjukdomshistoria, att företa en grundlig undersökning och att ge förståndiga råd, men det tar bara ett ögonblick att skriva ut ett recept på en medicin som lindrar symptomen, och det tillfredsställer ofta patienten ... För det tredje är det läkemedelsfirmornas överväldigande och skickliga främjande av läkemedelskonsumtionen. En del av dessa firmor blir föremål för berättigad kritik för att kränka sanning och god smak.” (Kursiveringen av oss)
Liknande faktorer inverkar när det gäller självmedicinering. Somliga individer har en omättlig åstundan efter piller. De finner det lättare, snabbare och billigare att gå till apoteket än att ta reda på orsaken till sitt problem och ta itu med det. Andra påverkas utan tvivel av radio, television och tidningsannonser som rekommenderar mediciner för varenda krämpa.
En av de viktigaste faktorerna, som bidrar till en ökad konsumtion av piller i dag, är kanske den enorma ökningen i antalet läkemedel som nu är tillgängliga för behandling av sjukdom. Några av dessa har varit verkligt gagneliga. Men på samma gång har den stora ökningen i antalet läkemedel, vilken har kallats den ”terapeutiska explosionen”, fört med sig sina egna risker.
Faror med moderna läkemedel
Aldrig tidigare har de medicinska yrkesgrupperna varit så väl medvetna om de faror som medföljer bruket av moderna läkemedel som i dag. Katastrofen på 1960-talet är till stor del ansvarig för detta. Den innebar ju död och grov missbildning för tusentals barn som föddes av mödrar, vilka hade tagit vad som föreföll vara en ofarlig sömntablett med thalidomid.
Bortsett från teratogena (missbildningsframkallande) effekter kan moderna läkemedel, som ordineras av läkare, direkt eller indirekt framkalla ett brett spektrum av ogynnsamma reaktioner och sjukdomar, däribland hudutslag, blödningar i huden, blödningar i magsäcken eller tarmarna, hjärnblödning, infektioner av olika slag, hormonella störningar såsom diabetes, över- och underproduktion av sköldkörtelhormon, sår i magsäcken och på tolvfingertarmen, leversjukdomar, njursjukdomar, sjukdomar i ben och benmärg, narkomani, sinnessjukdom och till och med vansinne. En i sanning fruktansvärd lista!
Under ett symposium över ämnet läkemedelsförorsakade sjukdomar förklarade dr Louis Lasagna vid Johns Hopkins University School of Medicine i Baltimore: ”Det är uppenbart att det inte bara existerar ett problem, utan också att, trots den tämligen stora mängden rapporterade läkemedelsbiverkningar, de tillkännagivna fallen bara utgör den synliga spetsen av ett isberg med många av svårigheterna fortfarande gömda under ytan av vår medvetenhet.”
I en diskussion av läkemedels toxiska effekter gav sir Derrick Dunlop en bild av problemets omfattning i Storbritannien. Han sade: ”Det har beräknats att 10 till 15% av patienterna på våra vanliga sjukhus i större eller mindre utsträckning drabbas av lidanden till följd av vår behandling. De lider av iatrogena sjukdomar, som de kallas [dvs. förorsakade av läkaren], eller mer optimistiskt uttryckt, sjukdomar till följd av medicinskt framåtskridande.”
Med tanke på farorna i samband med modern läkemedelsterapi är det förståeligt varför många länder nu har inrättat statliga organisationer, som övervakar introduktionen och bruket av läkemedel och som dessutom kungör varningar och beslutar om indragning av ett läkemedel, när det är nödvändigt.
Men hur är det med sådana piller som folk använder varje dag, utan att märka någon skada, piller som en del läkare är benägna att överordinera eller som lätt kan köpas utan recept i närmaste apotek? Skall de betraktas på samma sätt som de läkemedel vilka kan orsaka sjukdom? Vilken är den rätta synen på bruket av sådana piller? Låt oss betrakta några av dem!
Uppiggande piller och bantningspiller
De verksamma beståndsdelar som mest förekommer i uppiggande piller och avmagringstabletter tillhör amfetamingruppen och är tillgängliga under ett stort antal firmabeteckningar. De påverkar hjärnan på ett sådant sätt att trötthetskänslor försvinner. Individen blir mentalt och fysiskt mer aktiv, mer gladlynt och säkrare, även om arbetsdugligheten kan försämras. Aptiten undertrycks också för en tid. Effekten på hjärtat liknar adrenalins. Detta ämne frigörs vid vredesutbrott och ger upphov till ökning i hjärtslagens frekvens och styrka och till sammandragning av blodkärlen.
Är det ofarligt att ”piska” hjärtat och hjärnan på det här sättet? Är det förståndigt att beröva kroppen den tillbörliga vård och vila som den behöver? Knappast, och absolut inte med tanke på risken för allvarliga beteenderubbningar, sömnlöshet och till och med narkomani. Somliga som använder amfetaminer under längre tid blir spända och oroliga. Några har fått högt blodtryck och hjärtförlamning, och andra har ådragit sig en sinnessjukdom närbesläktad med schizofreni. Eftersom sådana risker föreligger, menar en del medicinska auktoriteter att dessa ämnen inte har någon plats vid behandling av fetma.
Hypnotika, sedativa och tranquilizers
Sömnmedel (hypnotika), medel för att lugna en patient i starkt orostillstånd (sedativa) och medel för att minska oro eller spänning (tranquilizers) ordineras ofta av läkare, och följaktligen föreligger risk för missbruk. De ger bara tillfällig lindring av symptomen och kan aldrig undanröja den verkliga orsaken.
Det finns otvivelaktigt tillfällen när kortvarig användning av dessa medel är effektiv och välgörande, men långvarig användning bör man vanligen akta sig för.
Denna kategori av medel verkar hämmande på det centrala nervsystemet. En annars frisk person kan lätt bli fysiskt och känslomässigt beroende av dessa medel, vilket resulterar i vanebildning. Det kan också vara mycket farligt att köra bil om man är påverkad av sådana medel. I kombination med alkohol kan några hypnotika och tranquilizers ha dödlig verkan.
Analgetika
Läkemedel som lindrar smärta är lätt åtkomliga utan recept i de flesta länder, och de står förmodligen bland de översta på listan över piller som folk flitigt använder i våra dagar. Ordet ”analgesia” betyder ordagrant ”frånvaro av smärtförnimmelse” och utgör en påminnelse om att smärta är en sinnesförnimmelse och inte en sjukdom. Exempel på analgetika är aspirin (acetylsalicylsyra), fenacetin och paracetamol [även kallat NAPA]. De förekommer ibland i kombination med andra ämnen.
Dessa läkemedel höjer smärttröskeln, troligen genom att påverka den del av hjärnan som kallas talamus. Eftersom de är antipyretiska, sänker de också effektivt en förhöjd kroppstemperatur. De får följaktligen en omfattande reklam och används flitigt som medicin för ont i halsen, förkylning och influensa. Särskilt aspirin betraktas av somliga som ett universalbotemedel för alla slags åkommor: matsmältningsbesvär, dåliga nerver, sömnlöshet osv. Men är dessa läkemedel helt ofarliga?
På senare år har man upptäckt att aspirin ofta förorsakar blödningar i magsäcken. Hur ofta? Det har rapporterats att 50 till 70 procent av de personer som använder aspirin förlorar omkring en tesked blod om dagen. Hos vissa individer är blodförlusten större och kan leda till järnbristanemi, medan några har blödningar, så kraftiga att de kan bli livshotande. Man tror att aspirinet på något sätt angriper slemmet som skyddar magsäcksväggen. Magsaften eller aspirinet självt skadar då magsäcksepitelet och förorsakar små sönderfrätningar eller sår som blöder.
Man är väl medveten om att långvarigt bruk av fenacetin, som allmänt förekommer i smärtstillande läkemedel, kan vara riskfyllt på grund av skadeverkningar på njurarna. I Sverige kan fenacetin erhållas endast på läkarrecept, och i Storbritannien varnas alla diabetiker och patienter med njursjukdomar för att använda detta ämne.
Paracetamol, en ämnesomsättningsprodukt av fenacetin, förorsakar varken dålig matsmältning eller blödningar i magsäcken och besitter i det avseendet fördelar framför aspirin. Men man vet fortfarande inte om det förorsakar njurskador eller inte.
Analgetika är av den orsaken inte helt ofarliga. Det förståndiga handlingssättet är alltså att, om möjligt, behandla orsaken till smärtan snarare än att maskera symptomen med hjälp av smärtstillande medel som verkar på hjärnan.
En sansad och hälsosam syn på saken
Fastän moderna läkemedel kan vara farliga, kan en förståndig användning av dem under läkaruppsikt vara välgörande för hälsan. Regelbundet bruk av läkemedel hjälper somliga individer att vidmakthålla ett rimligt hälsotillstånd. Läkemedel kan vara en värdefull hjälp för sådana som lider av epilepsi, kronisk ledgångsreumatism, hjärtsjukdomar, sockersjuka eller njursjukdomar. De kan till och med förebygga sjukdom, vilket är fallet med antimalariamedlen, som används i länder där malarian fortfarande grasserar. För andra patienter är pillren ännu viktigare och måste användas oavbrutet, på grund av att deras sjukdom yttrar sig i någon defekt i absorptionen eller omsättningen av livsviktiga ämnen, sådana som vitamin B12, sköldkörtelhormon, cortison eller insulin.
För många människor i dag har emellertid bruket av piller blivit en skadlig vana snarare än en hälsosam nödvändighet. De flesta av dessa läkemedel verkar på hjärnan och är inte fria från skadliga biverkningar. Är det förståndigt att manipulera med sådana vitala delar av kroppen? Är det förståndigt att ta risker när det inte är nödvändigt?
Vi behöver samma balanserade syn på saken som den verkligt samvetsgranne läkaren, vilken väger riskerna hos moderna läkemedel mot deras fördelar innan han ordinerar dem. Genom att behålla ett sådant betraktelsesätt kommer vi att inskränka bruket av läkemedel till sådana tillfällen då vi verkligen behöver dem.
Hur mycket förståndigare är det inte att ägna vår hälsa tillbörlig uppmärksamhet genom att förse kroppen med lämplig närande föda och med tillräcklig vila och sömn, i stället för att göra det till en vana att fylla den med obehövliga läkemedel! Vad som också är betydelsefullt är att regelbundet mata sinnet med den hälsobringande andliga föda som finns i Guds ord. Detta leder till andlig hälsa och till välsignelser från Gud.