Toalettbestyr bland djuren

KAM och hårborste! Puder och pudervippa! Tandpetare och tandborste! Sådana saker associerar man väl inte precis med djurvärlden. Nej, bara själva tanken skulle verka löjlig för en del människor. Men ändå har forskare som studerar djurens beteende funnit att många av våra medvarelser i havet, i insektsvärlden och bland fyrfotadjuren är utrustade med toalettsaker som fyller liknande ändamål, och de använder dem regelbundet för att göra sig rena och snygga till sig.

Det var inte våra vänner djuren som själva kom på tanken att fiffa upp sig. Nej, det var den allsmäktige Guden, deras Skapare, som utrustade dem med dessa skönhetsredskap. Och det var han som gav dem instinkten att använda de här toalettsakerna för det avsedda ändamålet. Att djuren använder dessa hjälpmedel i sin dagliga hygien bidrar alltså till deras hälsa och välbefinnande.

Deras kammar och borstar

Tänk på de oansenliga myrornas toalettsaker. Dessa små insekter har kammar, borstar, tvålar och pomada, som de använder ofta och gör det med liv och lust. Myrorna har faktiskt finkam och grovkam precis som människor. Dessa kammar är fästa vid fjärde leden av deras ben.

I sin bok Personality of Insects citerar R. Dixon och B. Eddy dr McCook, som i många år har studerat myrorna, när han säger så här: ”Denna (kammen på skenbenet) är en verklig kam, som skulle ha kunnat tjäna som modell för uppfinnaren till våra egna kammar. Den viktigaste skillnaden är att den här kammen ständigt sitter fast vid den lem som sköter den. Den har ett kort skaft, en styv rygg och en regelbundet tandad egg.” Tänderna är ”spetsiga i den fria ändan och utvidgade vid basen, är styva men elastiska och fjädrar tillbaka när man böjer dem, alldeles som tänderna på en kam.”

Myrornas borstar är sinnrikt konstruerade och praktiska. De utgörs av mjuka, ihåliga hår, genom vilka smörjämne eller pomada avsöndras. Detta smörjämne binder samman smuts- och dammpartiklar och gör dem därigenom lätta att avlägsna.

Myrorna gör för det mesta sin toalett på morgonen när de vaknar. Det är då man kan se dem kamma och borsta sig med fart och kläm. Men myrorna skulle ju inte vara de noggranna insekter de är, om de inte också snyggade till sig närhelst de tyckte det behövdes. Intressant nog hjälper myrorna varandra att kamma, borsta och tvätta sig. De ansar nämligen sådana kroppsdelar på andra myror som dessa inte kan nå själva. Ja, de praktiserar rentav massage.

En annan krabat som är begåvad med toalettsaker är bävern. Han har en inbyggd kam och är försedd med ett eget förråd av hårmedel. Nageln på andra tån på varje bakfot är kluven, och själva tån, som är ledad, kan böjas i alla riktningar. När så bävern skall snygga till sin päls med hjälp av den här kammen, sitter han på svansen, vilket tycks hjälpa fettkörtlarna att avge den hårolja han behöver.

Bland bevingade varelser har de frisvansade fladdermössen de effektivaste hårborstarna. Yttertån på vardera foten är försedd med små borst, vars spetsar sticker fram. Så när som på spetsarna är dessa borst böjda i rät vinkel. Hur herr Fladdermus än rör foten kan han på detta sätt nå ända ned till hårrötterna. Och han tar god tid på sig för att göra toalett. Om och om igen använder han sina båda hårborstar växelvis. När han är färdig, har han fått en snygg mittbena på ryggen.

Djuphavsräkans borstar har styva hår som står rätt upp alldeles som på en flaskborste. De sitter på framklorna, och hon använder dem energiskt på varje del av kroppen, till och med överraskande långt under skalet. När borstarna blir smutsiga, gör hon dem rena genom att helt enkelt låta dem löpa genom käkarna.

Hur de pudrar sig

Bland de skönhetsmedel som vissa av våra vänner bland djuren använder för att fiffa upp sig är någon form av puder, i de flesta fall damm. Låt oss emellertid titta in i hägerns budoar och se vad där finns i flärdväg. Hägern är en långbent fågel, vars diet huvudsakligen består av rå fisk. Eftersom denna slemmiga kost solkar ned fjädrarna, behöver hägern göra sig ren genast efter det han ätit. För att åstadkomma det är han utrustad med två skönhetsmedel.

På bröstet har han en pudervippa som består av korta, spröda fjädrar bemängda med ett vaxartat puder. Klon på mellersta tån är sågtandad. Under ett mikroskop ser den precis ut som en kam. Efter middagen anbringar hägern rikligt med puder på huvud och hals genom att helt enkelt doppa dem i sin pudervippa på bröstet. Den suger åt sig slemmet. Sedan ställer han sig på ena foten och använder den andra till att kamma av pudret från fjädrarna med sin klokam. Därnäst putsar han näbben och sedan vingarna i tur och ordning. Med vingen utsträckt gör han så ett svep med foten och ordnar fjädrarna snyggt och prydligt.

Rördrommen är en annan fågel som snyggar upp sig på liknande sätt, eftersom hans kost är av ungefär samma slag som hägerns. Men hans kam är ännu effektivare. Den har trettiosex välformade tänder!

Fasaner och rapphöns tar regelbundna dammbad. Båda har sina favoritställen där de badar sig. Fasaner använder samma badställe så ofta att det blir översållat med fint pulverlikt stoft. När en fasan slår ned på ett sådant ställe och börjar burra upp sig för att få in det fina stoftet i fjädrarna, så står dammet som ett moln över platsen. Under torr väderlek besöker rapphönsen sina badställen dagligen, antingen det nu är på någon väg eller vid foten av en sluttning, där marken ligger torr och bar.

Elefanter tycker också om att ta dammbad. De förbereder sitt dammbad genom att skrapa fram och tillbaka med den väldiga foten. När de har skrapat loss tillräckligt med stoft, kastar de det över ryggen. De gör ofta så när de blir ansatta av flugor och hetta. Mamma Elefant är mycket noga med att lillen skall vara fin. Trots hans protester kör hon honom ner i vattnet och tvättar av honom grundligt. Efter badet pudrar hon in honom överallt med fint damm och avslutar sedan hans toalett med en snabelmassage.

Hur de håller tänderna rena

Vet du hur några djur håller sina tänder rena? Svaret finner man mitt i munnen på dem! Innanför läpparna och kinderna finns det utväxter som bildar naturliga tandborstar. En del däggdjur har sådana utväxter också på tungans sidor. Varje gång djuret öppnar och stänger munnen rör sig dessa naturliga tandborstar upp och ned mot tändernas sidor och gör dem rena.

Makin har sex nedre framtänder som skjuter rakt ut från nederkäken. Det är hans kam, men hur gör han den ren när den blir igentäppt med pälsavfall? Jo, på undersidan av tungans främre del sitter små hornlika utskott. Genom att snabbt föra tungan fram och tillbaka över tänderna gör han dem rena synnerligen effektivt.

Mungon använder sina skarpa klor som tandpetare. Frank W. Lane återger i sin bok Nature Parade vad en man sade om sin tama mungo: ”Han var ytterst renlig, och sedan han ätit brukade han sitta och peta tänderna med klorna. Det såg för dråpligt ut.”

De till plattor sammanvuxna tänderna på papegojfisken får sin skötsel och rengöring av små snultror, taggfeniga fiskar. Dessa hyggliga gynnare rengör också fjällen på andra fiskar. De hjälper till och med den fruktade murenan att sköta sin munhygien. De kilar in i hans mun och plockar bort parasiter. När detta pågår avhåller sig murenan vanligtvis från att antasta sin tanddoktor.

Krokodilens levande tandpetare kommer i form av oxhackare och sporrvipor. När krokodilerna solar sig på en sandbank, spärrar de upp gapet och låter fåglarna rengöra mun och tänder. De skarpa sporrarna på vipornas vingar sägs hålla krokodilen medveten om att hans tandpetare är i tjänst, så att han inte slår ihop käftarna om dem innan de har gjort sitt jobb.

Frank Lane berättar att det en gång var en gammal krokodil som glömde av sig och slog samman käkarna kring de oxhackare som var i färd med att göra tänderna rena på honom och krossade dem till döds. De andra fåglarna tycktes aldrig glömma vad den gamle kanaljen hade gjort, för de skydde honom som pesten.

När man hjälps åt att bli fin

Har du någon gång sett när en apa noggrant söker igenom pälsen på en kamrat? Du trodde kanske att hon sökte efter loppor. Nej, det var inte loppor hon var ute efter, det var små fjäll från huden. Dessa mjäll har en salt smak, som hon är förtjust i. Men inte bara det, utan den som får pälsen omskött på det här sättet erfar en synnerligen behaglig förnimmelse.

Nötkreaturen hjälper varandra att snygga till kroppsdelar som de själva inte kan nå så lätt. De ställer sig med ansiktet mot varandra och sätter i gång att slicka varandra på halsen och i huvudet. Ja, de ger varandra ansiktsbehandling.

Den kanadensiske naturforskaren Dan McCowan berättar om hur han blev vittne till att en svartsvanshjort gjorde pälsen fin på en snöskohare. Haren hoppade upp till svartsvanshjorten, som gick och betade i ett skogsbryn, och satte sig framför honom. Genast började hjorten slicka haren i huvudet, på ryggen och sidorna. Detta höll på i tio å tolv minuter. McCowan fann att andra också hade sett hur hjortar hade putsat harar på det här sättet. Tydligen tycker hjorten om de salthaltiga substanserna i harens päls, och haren gillar helt enkelt de smekande rörelserna hjorten gör med sin tunga.

Ja, toalettbestyr ingår i djurens dagliga rutin. Det är inte bara människorna som snyggar till sig.