Härliga bananer är nyttiga bananer

INTE all mat som smakar härligt är nyttig, och inte all mat som är nyttig smakar härligt. Men riktigt mogna bananer måste man ställa högt på listan över saker som både är nyttiga och smakar bra. När den sedermera engelske premiärministern Disraeli besökte Kairo i Egypten år 1831 och för första gången smakade en banan, utropade han: ”Det läckraste i världen!” Det kan man visserligen ha olika åsikter om, men de flesta håller utan tvivel med om att bananer är läckra.

Bananer växer inte på trän! Bananväxten har nämligen varken vedstam eller grenar. Egentligen är den en ört, vars stjälk består av bladslidor. Den blir mellan tre och tio meter hög, och det tar tolv till femton månader innan frukten är färdig. Sedan bananväxten skördats på sina frukter, huggs stjälken ned, eftersom en planta aldrig ger upphov till mer än en stjälk — något som är betydligt mera utmärkande för örter än för träd.

Bananen har sannerligen många förtjänster. Den är utsökt god att äta som den är, men den kan också användas för att tillreda välsmakande drycker tillsammans med mjölk eller råsafter och som ingrediens i efterrätter och fruktsallader. Något som kommer mer och mer i bruk är bananpulver, vilket är lättsmält också för det fåtal som inte tål ens välmogna bananer. Det finns också de som gillar dem ugnsstekta.

Till bananens många fördelar hör att den är tillgänglig året om. Den fordrar ingen tillredning och har en naturlig förpackning, som håller den praktiskt taget fri från smuts och bakterier. (Man behöver inte bekymra sig för om den har blivit besprutad eller om den har blivit tvättad innan man äter den!) Som fullmogen — då har den bruna fläckar — är den lättsmält, åtminstone för de flesta, och ger mycken energi.

Vattenhalten i bananer är mindre än i nästan alla andra färska frukter — cirka 75 procent. De innehåller också mer socker än de flesta andra färskfrukter — ungefär 20 procent. De kan därför ersätta mera närande födoämnen och passar inte bara som efterrätt. De som vill gå ner i vikt eller behöver ge akt på vikten kan mycket väl försöka med att i stället för ett stadigt mål ta några bananer och ett glas mjölk. I synnerhet gör dessa klokt i att låta bananer ersätta efterrätter, mellanmål eller nattsmörgås.

Bananer innehåller rikligt med vitaminerna A, B och C. Ja, enligt några auktoriteter har de så mycket C-vitaminer att de för små barn kan utgöra den förnämsta C-vitaminkällan. Vad mineralämnena beträffar innehåller bananer anmärkningsvärda mängder av kalcium, koppar, järn, magnesium, fosfor och svavel. Bananer har också förmågan att medverka till produktionen av hemoglobin i de röda blodkropparna.

Därför att bananer innehåller så litet protein, rekommenderas de åt dem som lider av njurbesvär. När bananerna mognar, omvandlas stärkelsen till fruktos, och därför rekommenderas de åt sockersjuka, som inte tål rör- eller betsocker (sackaros). Bananer har visat sig vara till hjälp i många fall av sår i matsmältningsorganen. Även om det kan förefalla egendomligt, är bananer bra för både dem som väger för mycket och dem som väger för litet. De bidrar till att korrigera båda tillstånden, alldeles som de också hjälper till att bota såväl diarré som förstoppning. Det råder inget tvivel om att när Skaparen danade bananen, gav han människorna en utmärkt, närande och välsmakande gåva.

I tusentals år har man använt bananer i vissa delar av jorden. Men i nyare tider har bananen blivit förbisedd, åtminstone i Västerlandet, så att World Book Encyclopedia räknar bananen bland ”Frukter okända för våra förfäder”. Så sent som 1912 innehöll Amerikanska läkarsällskapets tidskrift en ledare som hade rubriken ”Den undervärderade bananen”. Men nu för tiden blir bananen alltmer uppskattad, därför att den är en frukt som både smakar härligt och är nyttig.