Om dina lungor kunde tala
VILKEN intressant historia dina lungor skulle kunna berätta — om de bara kunde tala! De skulle inte bara kunna förse dig med häpnadsväckande fakta om sin storlek och utsökta konstruktion, utan skulle också kunna beskriva hur de fungerar och den kamp de ibland måste utkämpa för att hålla dig vid liv. Men eftersom dina lungor inte kan tala, måste du hämta deras fascinerande berättelse från utomstående forskare.
Du kan överleva utan mat i flera veckor. Somliga har fastat i fyrtio eller femtio dagar. Och du kan klara dig utan vatten i flera dagar, vilket skeppsbrutna sjömän mitt ute på det salta havet har fått genomlida. Men du kan inte klara dig mer än ett par minuter utan att andas. Så viktiga är lungorna för dig.
De flesta människor betraktar sina lungor som något självklart, och för många fungerar de ljudlöst och effektivt under största delen av livstiden, från vaggan till graven. När dina lungor gör sig påminda har du i själva verket redan hamnat i svårigheter. Så det är bäst att du ägnar dem omtanke och god skötsel innan det är för sent.
Lungorna är två koniska eller pyramidliknande organ, som hos den vuxne väger mellan ett halvt och ett kilo vardera. Hos män svarar de för en trettiosjundedel av kroppsvikten, hos kvinnor en fyrtiotredjedel. Den högra lungan består av tre sektioner eller lober; den vänstra har bara två lober på grund av den plats hjärtat tar upp i bröstet. Vid födelsen är lungorna ljusskära, men under årens lopp blir de gråmarmorerade och skifferfärgade, och vid hög ålder kan de till och med ha svarta fläckar. Även om lungorna tillsammans kan rymma från sex till sju liter luft, betyder inte detta att de är stora, ihåliga organ som liknar blåsbälgar. Om du skulle skära upp dem, skulle du finna att de i viss utsträckning liknar skumgummi.
Den luft du andas går in genom näsan och munnen och fortsätter sedan genom svalget, struphuvudet och luftstrupen. Luftstrupen grenar sig i två rör som kallas bronkerna och som träder in ungefär vid mitten av vardera lungans baksida. Luftstrupen och bronkerna är omgivna av kraftiga broskringar för att inga stötar utifrån skall kunna hindra luften från att strömma ner i lungorna.
När de två huvudgrenarna eller bronkerna når lungorna, delar de sig i fyra grenar, de fyra delar sig i åtta, och så fortsätter det ytterligare cirka tjugo gånger, tills det finns en million eller ännu fler små grenar, som kallas bronkioler. De minsta av dessa är bara en fjärdedels millimeter i diameter. I ändan av bronkiolerna sitter luftsäckar med små skålformiga utbuktningar som kallas alveoler eller lungblåsor. Det finns hela 300 millioner sådana lungblåsor i lungorna; somliga beräkningar anger till och med siffran 750 millioner. Om man bredde ut dessa små alveoler, skulle de täcka en yta på hundra kvadratmeter eller mer.
Var och en av dessa små lungblåsor är täckt med ett nät av kapillärer. Genom väggarna på dessa små kapillärer kommer syret i kontakt med blodet, så att kroppens celler i sin tur kan förses med syre för att kunna producera energi. Syret transporteras till alla kroppens celler av hemoglobinet i de röda blodkropparna. Om man lade dessa kapillärer efter varandra, skulle de sträcka sig hundratals kilometer. I förbigående sagt är dessa kapillärer precis tillräckligt stora för att en röd blodkropp i taget skall kunna passera igenom dem.
Det avstånd som syret och koldioxiden passerar, när det går genom väggarna, från lungblåsorna till blodkropparna, är naturligtvis mycket mindre än tjockleken hos det tunnaste papper, ja, mindre än en tusendels millimeter!
Under ett år andas du in från två till fem millioner liter luft. När lungorna är fulla innehåller de från sex till sju liter luft. Men när du andas ut blir det i allmänhet två liter luft kvar, även om du avsiktligt kan andas ut så mycket att det bara blir en liter kvar. När du tar det lugnt, vilar dig på en säng eller i en vilstol, kanske du inte andas in mer än en halv liter luft åt gången, mellan tio och fjorton gånger i minuten, eller fem till sju liter luft i minuten. Men när du arbetar strängt eller motionerar kraftigt, kan du andas in mellan 80 och 120 liter luft i minuten, inte så mycket genom snabbare som genom djupare andetag.
För att förstå hur lungorna förser dig med luft måste du känna till en annan sak om dem. Vardera lungan omges av en lufttät hinna, som är en del av lungsäcken. Det är därför du kan ta en lunga, som nyligen avlägsnats från ett djur, och blåsa upp den som en ballong eller en fotboll genom att pumpa in luft genom luftstrupen. Men inte nog med det, var och en av dina lungor befinner sig också i en lufttät hålighet, som kläds av en annan hinna i lungsäcken.
Hur andningen går till
Det finns två grundläggande slag av andning genom vilka lungorna fylls och töms: viljestyrd och icke viljestyrd andning. Hjärtat och magsäcken kan bara utföra icke viljestyrt arbete. Du kan inte medvetet öka eller minska deras verksamhet. Å andra sidan fungerar benen, armarna, läpparna och tungan mer eller mindre i enlighet med viljan eller de vanor man lagt sig till med. Men lungorna kan utföra både viljestyrt och icke viljestyrt arbete. Vid medveten andning låter du bröstkorgen vidgas och mellangärdet sänkas, varigenom det sugs in mer luft i lungorna.
Den icke viljestyrda andningen styrs av ett ”andningscentrum” i undre delen av det område i hjärnan som kallas förlängda märgen. Det stimulerar mellangärdet att dra ihop sig, varigenom det sänks och revbenen samtidigt rör sig uppåt och utåt. Resultatet blir ett undertryck, ett lägre tryck i lungorna än utanför kroppen. Detta gör att luft utifrån sugs in i lungorna. Andra nervcentra avbryter regelbundet denna sammandragning och låter bröstmusklerna slappna av, och på så sätt pressas luften ut ur lungorna.
Det är intressant att lägga märke till att detta ”andningscentrum” inte aktiveras av syrebrist i lungorna utan av mängden koldioxid i blodet. Ju mer koldioxid det finns i blodet, desto större fara befinner du dig i, och därför påskyndar ”andningscentrum” andningsprocessen för att hindra koldioxiden från att nå skadliga halter. I allmänhet finns det bara en bråkdels procent koldioxid i inandningsluften. Omkring 21 procent av inandningsluften är syre, och utandningsluften innehåller fortfarande omkring 16 procent syre. Lungorna tar alltså bara upp omkring en fjärdedel av syret i luften. Koldioxiden ökar proportionellt, så att utandningsluften innehåller mer än 4 procent koldioxid.
Konditionering av luften
Det är uppenbart att för att lungorna skall kunna arbeta på rätt sätt måste också luften vara precis den rätta. Den måste vara ren, den måste vara fuktig och den måste ha den rätta temperaturen. Och för detta ändamål har människokroppens Skapare försett den med vad människan valt att kalla ”övre luftvägarna”. Alla de passager genom vilka luften måste passera innan den når lungorna bidrar till att åstadkomma dessa tre nödvändiga egenskaper. Näsan innehåller relativt långa hår, som fångar de större smutspartiklarna, vilka kan innehålla bakterier. Näshålan är också klädd med slemhinnor, som är så utformade att de fångar upp de mindre partiklarna. Ännu mindre partiklar fångas upp av cilierna, som utgörs av slemöverdragna, hårliknande utskott i luftstrupen och som vajar som stråna i ett sädesfält. Denna rörelse får alla partiklar att långsamt röra sig uppåt mot svalget, där de kan sväljas ner eller spottas ut. Vita blodkroppar tar hand om alla små bakterier som lyckas ta sig förbi dessa försvarslinjer.
Den rätta luftfuktigheten åstadkoms av olika körtlar och av de fuktiga luftvägarna. Detta är mycket viktigt, eftersom syret och koldioxiden måste vara fuktiga innan de kan passera mellan de röda blodkropparna och de små lungblåsorna i den ena eller andra riktningen. Luften måste vidare ha den rätta temperaturen. För detta ändamål är luftvägarna idealiskt utformade, så att de värmer upp den luft som är för kall och kyler ned den som är för varm; båda dessa ytterligheter skulle skada de fina hinnorna i lungorna. Den häpnadsväckande effektiviteten hos kroppens övre luftvägar blir uppenbar när man tänker på att det är tack vare den som människan kan överleva i de tropiska öknarnas torra hetta och i Antarktis stränga kyla.
Det är bättre att förebygga än att bota
Eftersom lungorna inte gör sig påminda förrän de kommer i svårigheter är det mycket förståndigt att ta god vård om dem innan det går så långt. Om man måste vara noga med sin hälsa, och särskilt med sina lungor, röker man naturligtvis inte tobak. Att sluta röka är nyttigt inte bara för lungorna utan också för hjärtat och levern. Dina lungor skulle naturligtvis också sätta värde på om du kunde välja en plats att bo, där luftföroreningen är så låg som möjligt.
Bland det du kan göra för att hålla lungorna i god form är att se till att du får tillräckligt med motion. Om du är brevbärare och delar ut posten till fots eller om du är byggnadsarbetare, behöver du naturligtvis inte tänka så mycket på motionen, och inte heller om du är hemmafru med ett stort hus och en stor familj att sköta om. Men om du är en av de många yrkesmän, som sitter hela dagen på ett kontor eller vid en arbetsbänk, bör du tänka på att få mera motion för kroppen. För att gagna lungorna bör motionen vara tillräckligt ansträngande för att du skall flåsa eller andas djupt, naturligtvis under den förutsättningen att ditt hjärta är tillräckligt starkt för att klara av det. Att gå i trapporna i stället för att ta hissen, utom när det är väldigt många trappor, är ett sätt att få motion utan att behöva använda så mycket extra tid. Om du gör det till en vana, kan du försäkra dig om att det blir regelbundet. För att vara till nytta måste motionen vara regelbunden.
Att jogga, dvs. att springa på ett avslappat och lugnt sätt, är en annan form av motion som är populär. Men sådan verksamhet som också stimulerar sinnet kan vara bättre. Bland de mindre ansträngande sporterna är tennis, bordtennis och simning. Något som inte bör förbises är att ge lungorna motion genom djup diafragmaandning. I stället för att andas djupt genom att fylla bröstet, andas man djupt genom att sänka diafragman eller mellangärdet. Detta blir särskilt värdefullt för de lägst belägna lungblåsorna. Särskilt nyttigt är det att flera gånger om dagen andas ut så fullständigt som möjligt. Detta har med rätta kallats en ”rengöring” av lungorna. Ägna en tanke åt djupandning och kraftig utandning, när du vilar dig på en soffa eller på sängen. Detta kan också avvända sinnet från bekymmer, grämelse eller andra ohälsosamma tankemönster. Djupandningen gör ofta att du känner dig bättre i både fysiskt och känslomässigt avseende.
När något går på tok
Det finns flera olika saker som kan gå på tok med lungorna. Bronkit är en inflammation av bronkerna. Pleurit eller lungsäcksinflammation uppträder när lungsäcken blir inflammerad. Det lär finnas många slag av lunginflammation, som skiljer sig från varandra till omfattningen eller infektionens natur. Ekonomiska förhållanden och miljön kan göra att man blir lättare mottaglig för tuberkulos. Det förefaller som om emfysem håller på att öka i likhet med lungcancer. Vad är emfysem? Det är slutresultatet av ett antal andningssjukdomar, till exempel astma, då de små lungblåsorna blir uttänjda, så att deras funktion försämras. Emfysempatienten har svårigheter med att andas ut den luft han har andats in. Förkylning, hösnuva, astma och bihåleinflammation är också sjukdomar som påverkar lungorna.
Det finns många botemedel för dessa olika slag av sjukdomar, både konventionella och okonventionella, och det förefaller bäst att betrakta dessa utan fördomar, eftersom inget enda system tycks sitta inne med alla lösningarna. Men som tidigare framhållits är det de förebyggande åtgärderna som är förståndigast. Ägna en tanke åt förståndiga levnadsvanor medan du fortfarande åtnjuter god hälsa och innan dina lungor gör dig smärtsamt medveten om deras existens. Välj om möjligt en hälsosam miljö att arbeta och bo i, en omgivning där luftföroreningen är så låg som möjligt. Rök inte tobak; drick inte för mycket alkoholhaltiga drycker. Undvik ytterligheter, vare sig det gäller mat, arbete eller nöjen. Lär dig att vara måttlig i allt och att vara nöjd med det nödvändiga — mat, kläder och tak över huvudet. Ja, ”gudsfruktan i förening med förnöjsamhet är verkligen en stor vinning. Vi hava ju icke fört något med oss till världen, just därför att vi icke kunna föra något med oss ut därifrån.” — 1 Tim. 6:6—8.
[Bild på sidan 18]
(För formaterad text, se publikationen)
Den högra lungan har tre sektioner eller lober, den vänstra har två. Insidan av lungorna är som skumgummi med millioner små luftsäckar, täckta av kapillärer. Detta möjliggör ett utbyte av syre och koldioxid genom luftsäckarnas väggar
A — Blod från hjärtat med koldioxid
B — Blod till hjärtat med syre
C — Luftsäckar täckta av kapillärer