Hur uppriktig är du i fråga om moralen?
DETTA är en fråga som varje rättsinnig människa mycket väl kan ställa sig, särskilt i denna tid. Se åt vilket håll du vill i affärsvärlden, inom industrin, bland olika yrkesgrupper, ja, till och med på regeringsnivå, så kommer du att finna en skrämmande brist på moral. Om du inte är på din vakt, kan du lätt bli påverkad av denna tendens.
Ett typiskt exempel på detta är den grava och vittutbredda korruption bland polisen som i oktober 1971 avslöjades av en undersökningskommission i New York. Vid ett förhör hävdade en före detta polisman att det i ett visst distrikt med sjuttio poliser fanns endast två ärliga polismän, endast två som vägrade att ta mutor. Vid en annan av dessa utfrågningar framfördes anklagelsen att polisen själv handlar med narkotika och att sådana droger till ett värde av 7.000.000 dollar försvunnit, sedan de konfiskerats vid polisrazzior, på grund av att konstaplarna själva sålt narkotikan. Och på samma sätt fortsatte dessa oroväckande avslöjanden, den ena dagen efter den andra. Enligt vissa iakttagare var det inte längre fråga om bara ett ruttet äpple i en tunna, som skulle kunna förstöra de andra, utan om ett stort antal dåliga äpplen.
Man kan fråga: Vad annat är att vänta? Som en före detta ledamot av stadsfullmäktige i New York, Earl Brown, skrev i New York Times för 2 november 1971: ”Problemet är inte poliskorruption utan ett laglöst samhälle. ... Att begära att den tjänstgörande polismannen ... skall vara omutlig är att begära mer än andra är villiga att leva upp till. När amerikanarna begär lag och ordning gör de detta åt någon annan, inte åt sig själva. Välsituerade meddelklassföräldrar som erbjuder en polisman mutor för att inte arrestera deras son ... ignorerar det faktum att de begår ett brott. ... Hur kan någon vänta sig att poliserna skall vara omutliga” när så många andra människor är oärliga?
Men bekänner inte en stor del av befolkningen i nästan varje land, och särskilt av den yngre generationen, att de tar moralfrågorna på allvar? Jo, de säger sig vara indignerade i sin rättskänsla över vad som skulle kunna kallas större moralfrågor eller orättvisor — krigets orättvisor, rasdiskrimineringens orättvisor och hänsynslöst utnyttjande av arbetarna.
Men hur många av dessa som protesterar mot orättvisorna är verkligen konsekventa när det gäller deras egen moral? Uppenbarligen mycket få. Rektorn Barr vid Dalton Schools framhöll att dessa bekänner sig hålla fast vid en ”makromoral”, en moral som gäller stora frågor; men de är helt och hållet likgiltiga när det gäller ”mikromoral”, dvs. personlig moral. Högst inkonsekvent visar de inga tecken på samvetskval när det gäller att fuska i skolan, stjäla, ljuga, vara elaka mot sina föräldrar eller förstöra andras ägodelar.
Många av kristenhetens präster bidrar till att förvärra situationen, särskilt de moderna eller ”liberala” prästerna. De har länge blundat för omoraliskt uppförande från sina församlingsmedlemmars sida, och nu är det många av dem som till och med godkänner ett handlingssätt som kategoriskt och otvetydigt fördöms och förbjuds i Guds ord, bibeln, till exempel föräktenskapligt sexuellt umgänge och homosexualitet. — 1 Kor. 6:9, 10.
Många anser visserligen att bibeln är omodern, men har den moderna människan förbättrat sin situation genom att förkasta de principer som finns i bibeln? Grasserar inte brottsligheten och våldet som aldrig tidigare? Skulle det vara så, om människor följde den bibliska principen att göra mot andra som de vill att andra skall göra mot dem? (Luk. 6:31) Och skulle de veneriska sjukdomarna vara allmänt spridda, skulle våldtäkter och utomäktenskapliga födslar öka med stormsteg, om man följde bibelns principer, som begränsar sexuellt umgänge till människor som är vederbörligt gifta med varandra? — 1 Kor. 7:1, 2.
Att inte ta moralen på allvar innebär att man stämplar sig som en dåre, ja, som en rasande, enligt bibeln, Guds ord. Vi läser sålunda: ”Dårens fröjd är att öva skändlighet.” ”Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar, är en man, som bedrager sin nästa och sedan säger: ’Jag gjorde det ju på skämt.’” — Ords. 10:23; 26:18, 19.
Moralen är inget att leka med; den är inte något man bara skämtar om. Den måste tas på allvar. Det är därför Guds ord uppmanar oss att inte bara älska och utöva det som är rätt utan också att hata och avsky det som är ont. För att skydda dig i fråga om moralen måste du stärka dig genom både positiva och negativa åtgärder, så att säga, genom att älska och hålla fast vid det som är gott och genom att hata och undvika det som är ont. ”Hata det som är ont” och ”avsky det som är ont, håll fast vid det som är gott”, uppmanar oss Guds ord. — Ps. 97:10; Rom. 12:9; NW.
Att ta moralen på allvar är ett förståndigt handlingssätt. Det är det handlingssätt som medför så få sorger som möjligt, om ens några. Vi kan inte komma ifrån det. Om vi är vårdslösa, till exempel genom att leka med sexuell omoraliskhet, förlorar vi vår självaktning och kommer att plågas av ett skuldtyngt samvete. Människor med dåligt samvete ”fly, om ock ingen förföljer dem; men de rättfärdiga äro oförskräckta såsom unga lejon”, säger det inspirerade ordspråket. — Ords. 28:1.
För att få hjälp att ta moralen på allvar bör du göra det till en vana att läsa bibeln, Guds ord, dagligen. Den kommer att ge dig vägledning, upplysning och styrka, så att du kan välja den rätta kursen och undvika den orätta. Den ger följande sammanfattning av Guds krav på människorna: ”Vad kräver Jehova i gengäld av dig annat än att du skall utöva rättvisa och älska godhet och vara blygsam, när du vandrar med din Gud?” Att utöva rättvisa innebär att göra mot andra som du vill att de skall göra mot dig. Och du får hjälp att handla på detta sätt genom följande princip: ”Den lön synden betalar är död, men den gåva Gud ger är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre.” — Mik. 6:8; Luk. 6:31; Rom. 6:23; NW.
Det är inte att ta miste på: Om vi vill behaga vår Skapare, om vi vill göra det som är rätt mot våra medmänniskor, om vi vill välja den kurs som i det långa loppet leder till de största belöningarna, då måste vi ta moralen på allvar. ”Vad människan sår, det skall hon ock skörda.” — Gal. 6:7.