Vad beror bensinbristen på?
I FÖRENTA STATERNA börjar man få ont om bensin!
Ett sådant påstående skulle ha varit något helt otroligt för bara några månader sedan. Men inte nu. Vissa raffinaderier har 20 procent mindre lager än vad som är normalt vid denna tid på året. På grund av de begränsade tillgångarna har flera bensinstationer slagit igen butiken. Andra har öppet bara några timmar varje dag. Ja, bensinbristen är en realitet.
Vad innebär detta för bilägaren?
I första hand betyder det att det finns mindre bensin för den intensiva biltrafiken. Staten inför kanske bensinransonering. Även om myndigheterna inte kommer att genomföra inskränkningar inom varje distrikt, så har bensinbolagen redan infört ransonering.
Dessutom blir den bensin som finns att köpa allt dyrare. Medelpriset för regularbensin var tidigt i våras 37 cents per gallon (42 öre litern). Experterna förutspår priser på 55 cents per gallon (62 öre litern) inom kort på vissa håll i USA. Och priset kommer att fortsätta att stiga. Verkställande direktören i ett oljebolag säger: ”Det skulle verkligen förvåna mig om jag inte fick betala 1,25 dollar per gallon [1:40 kr. litern] — och det ganska snart.”
Amerikaner har varit vana att betrakta råoljetillgångarna, varur bensin framställs, som outtömliga. Tidigare ”bensinbrist” höjde priserna tillfälligt. Nya oljereserver togs snabbt i bruk och priserna stabiliserades.
Men nu är Förenta staternas råoljereserver slut! Och USA, liksom andra ledande industriländer, förbrukar mycket mera olja än vad som produceras inom landet.
Råoljesituationen för amerikansk bensin försvårades av den senaste vinterns brännoljeunderskott. Olja, som skulle ha raffinerats till sommarsäsongens bensin, gick åt till brännoljeproduktionen. Om å andra sidan alltför mycket råolja tagits i bruk för sommarens bensinframställning, kommer förra vinterns bränslekris att återupprepas inom några få månader.
Man kan då fråga varför de amerikanska oljebolagen inte helt enkelt borrar efter mera olja. Svaret blir att kostnaderna numera gör borrningsarbeten i det närmaste ogenomförbara. Olja finns inte längre på lättillgängliga platser. Därtill kommer att inhemsk olja ger ringa lönsamhet, vilket knappast är en sporre för bolagen att företa omfattande borrningar. Av dessa skäl har Förenta staterna vänt sig till utlandet och importerat olja.
De vanliga leverantörerna, såsom Canada och Venezuela, har inte kunnat klara av Förenta staternas allt större krav. Landet köper därför allt större kvantiteter olja från Mellanöstern. Men inte heller detta steg har löst landets akuta behov. Varför inte?
Andra nationer behöver också olja från Mellanöstern, och så har priserna skjutit i höjden. Den politiska och ekonomiska utvecklingen i Mellanöstern under de senaste åren har ytterligare tillspetsat prisutvecklingen för oljan.
Råoljan är sålunda svårare att få tag på för USA än tidigare. Detta har starkt bidragit till att skapa bensinbristen. Men därtill kommer också industrins raffineringsproblem.
Förenta staterna tycks inte ha den raffineringskapacitet som skulle krävas för att producera mera bensin, även om stora kvantiteter råolja kunde skaffas fram. Och inom oljebranschen säger man att man inte har råd att bygga de nya raffinaderier som skulle behövas. För närvarande är ingen enda anläggning under uppförande.
Man framhäver också en annan faktor som begränsar utbyggnaden av raffinaderierna. En talesman för Sun Oil Company säger: ”Varje gång ett oljebolag vill uppföra ett raffinaderi, opponerar sig någon ny miljövårdsgrupp.”
Å andra sidan hävdar kritikerna att oljebolagen skulle kunna raffinera mer bensin med sina nuvarande anläggningar. De anklagar bolagen för att ”skapa” olje- och bensinbristen för att vinna ekonomiska fördelar och för att tysta ner miljövårdarna.
Men bensinbristen är mera än ett problem som förorsakats av internationell politik och storfinans. Även allmänheten måste ta på sig en del av skulden för den nuvarande situationen.
Allmänheten har exempelvis köpt fler och större bilar. Amerikanerna äger nu 85 millioner bilar. Många nya bilmodeller med sina stora motorer har mycket kortare körsträcka per liter bensin än de tidigare modellerna. Eftersom folk vetat att bensinen var billig, har man köpt mer och kört mer.