Moderna livsmedelsförpackningar — för- och nackdelar
PÅ ETT år öppnar den amerikanska husmodern i medeltal två tusen förpackningar. De flesta av dem innehåller mat eller dryck. När hon går in i ett modernt snabbköp konfronteras hon med cirka tio tusen förpackade artiklar uppställda till beskådande — alla med pråliga omslag av plast, metall, papper eller trä.
Vilken kontrast mot för några år sedan, då människor gick till små kvartersbutiker! Det förekom sällan olika sorter att välja mellan — man köpte bara vad specerihandlaren hade att erbjuda. Kunderna blev artigt betjänade av ett biträde som vanligen var butiksägaren. Vetemjöl och socker östes upp och vägdes, kexen kom från kakburkar, och kött och ost skars upp på begäran.
Kan du föreställa dig dagens kunder i Amerika eller andra framskridna länder ännu köpa sin mat på detta sätt? Det verkar inte möjligt, eller hur? Men varför var det nödvändigt att gå över till färdigpaketerade livsmedelsartiklar? Har det varit till gagn för dig som kund?
En betydelsefull faktor som orsakat övergången till förpackade livsmedelsartiklar är den utflyttning som sker från små samhällen och gårdar som producerar livsmedel. Sedan omkring mitten av 1800-talet har fler och fler människor flyttat till de stora städerna för att arbeta i fabriker och på kontor. Livets rytm har blivit hårdare, och alla förväntar att snabbt och bekvämt kunna ta av till och med ett karamellpapper. Förpackade matvaror har visat sig vara fördelaktiga på flera sätt när det gäller att betjäna människor.
Fördelar med moderna livsmedelsförpackningar
För det första gör den moderna konserverings- och djupfrysningstekniken det möjligt att förvara olika slags livsmedel i månader och till och med år utan att man behöver frukta för att de skall bli förstörda genom inverkan av farliga mikroorganismer. Som förpackningar kan de fraktas vart som helst i världen. De kan upprepade gånger vidröras av eventuella köpare och ändå bevaras hygieniska.
Paketerade livsmedel är också bekväma. Enhetsförpackningar av ett visst livsmedel är av samma storlek, och därför kan de bekvämt fraktas, staplas, prismärkas och lagras. Under senare år har förpackningarna inneburit ytterligare fördelar. Till somliga av dagens burkar behövs inte ens öppnare, eftersom de har lock som lätt kan öppnas. Djupfrysta ”TV-middagar” både värms och serveras i de karottliknande kärl man köper dem. ”Koka i påsen”-grönsaker och -kött kokas i hett vatten i samma plastpåse som varan blivit nedfrusen i.
Moderna förpackningar fyller andra nyttiga funktioner. Tryckta omslag och etiketter upplyser kunden om varans innehåll såväl som kvantitet och pris. Där kan finnas recept och anvisningar för tillagningen.
Förpackningar kan också vara dekorativa samtidigt som de är praktiska. Vem har inte sett en vinflaska i bastkorg? Rätt placerad på ett middagsbord åstadkommer den en särskild atmosfär vid alla tillfällen. Sylt och konserver kan ofta köpas i vackra glasburkar. Keso och smör är ibland förpackade i plastförpackningar som inte misspryder ett dukat bord. Större kaffeburkar kan ha formen av färgglada tillbringare för att passa stilen i ett modernt kök. Men det är här som du, kunden, måste bruka urskillning. Varför det?
Du kanske kan bli frestad att köpa en produkt på grund av dess förpackning. Det är så att moderna förpackningar även fyller ett annat viktigt ändamål där ”bra” eller ”dåligt” är en öppen fråga. Vilket är detta ändamål?
Förpackningar som säljer
Förpackningen är en försäljare. Den måste vara det. Du kan som kund passera kanske 300 artiklar i minuten i ett snabbköp. Det finns ingen försäljare som rekommenderar dig en vara framför en annan. Förpackningen själv måste vara försäljare. På något vis måste den stå fram och säga: ”Köp mig och inte den andra sorten!”
Förpackningens utseende måste därför vara väl uttänkt, den måste vara lockande och uppmana dig till köp. Och förpackningen säljer verkligen. Undersökningar visar att ungefär 70 procent av alla beslut att köpa görs när kunderna befinner sig i affären. De som formger förpackningarna vädjar till din benägenhet att göra ”impulsköp”. Man ändrar förpackningarnas utseende regelbundet för att göra dem mera tilltalande. Att byta förpackning har nästan blivit ett kännemärke på ”progressivt tänkande”. En viss förändring kan naturligtvis, som vi har sett, medföra ökad bekvämlighet. Metallpipen på saltförpackningar gör det till exempel lättare att hälla. Men många förändringar är bara avsedda att fånga köparens öga.
Alla sådana ändringar kostar pengar. Färger och formar för att framställa en trevligare förpackning är dyra. En ny förpackning kan också kräva nya förpackningsmaskiner eller ge upphov åt mera svinn under tillverkningen. Den kanske är svårare att frakta. Vem tror du nu får betala för dessa förändringar? Du — konsumenten — naturligtvis! I själva verket kan i dag kostnaden för förpackningen uppgå till hela 24 procent av det totala priset på livsmedelsprodukten. Försäkra dig därför, som en förståndig köpare, om att du betalar för mat och inte bara för en förpackning. Låt dig inte luras av skicklig förpackningsteknik. Vad bör man göra?
Var en försiktig köpare i förpackningsvärlden
Ta dig tid att läsa etiketter noggrant när du handlar. Många köpare sträcker sig alltid vanemässigt efter samma produkt utan att ta sig tid att jämföra pris med innehåll. Det kan vara ett dyrbart misstag. En livsmedelsproducent sålde till exempel burkar med 225 gram pickles. Hans produktionskostnader steg, men detaljpriset på hans pickles förblev oförändrat. Hur var detta möjligt? Det är enkelt — producenten behöll samma burkstorlek men minskade innehållet till 195 gram pickles. Bara de köpare som noggrant läste etiketten insåg att de fick mindre pickles men fick betala samma pris.
Andra kunder tror att de alltid spar pengar när de köper ”jätte”-, ”ekonomi”- eller ”familjeförpackningar”. Det är bra att fråga sig när man handlar: ”Hur mycket får jag betala, till exempel per kilo, för de stora paketen?” I vissa fall är faktiskt de mindre paketen mer ekonomiska. Naturligtvis tar det tid att göra sådana jämförelser. Tiden är visserligen begränsad i den moderna världen, men några få minuter som ägnas åt att läsa förpackningsetiketter kan spara dig pengar.
De talrika förändringarna av förpackningarnas utförande har tjänat till att locka konsumenten att köpa. Samtidigt har denna utveckling bidragit till vad som skulle kunna betecknas som det största problem förpackningsindustrin skapat — hur man skall göra av med kasserade förpackningar.
Moderna förpackningar förstör miljön
I årtionden har folk slängt ifrån sig konservburkar, flaskor, kartonger, omslagspapper med mera. Mängden sopor har nu nått kritiska proportioner, speciellt i de stora städerna. I staden New York till exempel kastar man 15.000 ton avfall varje dag. En stor del utgörs av använda förpackningar, och stadens soptippar räcker snart inte till. Naturligtvis har problemet spritt sig långt utanför de stora städerna. Bortslängda flaskor och burkar vanpryder också små landsvägar. Hur skall problemet med de använda förpackningarna lösas?
Många invånare i Förenta staterna som tagit intryck av miljövårdarna menar att nedskräpningen skulle kunna minskas avsevärt om producenterna av drycker slutade använda engångsglas. De önskar återinföra det gamla systemet med returflaskor. Du har nog hört idén. Fungerar det verkligen?
Det är sant att antalet engångsglas definitivt ökar. Mellan åren 1958 och 1970 ökade konsumtionen av drycker i USA med omkring 60 procent, men under samma tid ökade antalet förpackningar 4,2 gånger. Det är uppenbart att det görs fler engångsförpackningar än tidigare, men varför?
Därför att det är tydligt att detta är vad allmänheten vill ha. Oberoende av vad människor säger stöder de inte med sina handlingar påståendet att de föredrar returglas. En stor del av det skräp som kastats längs de amerikanska vägarna utgörs av flaskor som kunde ha returnerats mot att man fick panten tillbaka. En gång i tiden cirkulerade returglasen i Amerika i medeltal ungefär fyrtio gånger. Nu är medeltalet femton gånger och bara fyra gånger i vissa delar av landet. Ja, allmänheten tycks föredra engångsglas. En undersökning visar inte överraskande att om producenterna av drycker återgick till att enbart använda returglas, skulle nedskräpningen endast minska med 11 procent.
Kanske har du hört andra säga att man borde begränsa användningen av plast vid förpackning, eftersom plasten inte bryts ned naturligt och därför bidrar till nedskräpningsproblemet. Det ligger en del sanning i det påståendet. Men å andra sidan utgör inte plasten en sådan fara som krossat glas gör.
I synnerhet en plastsort har blivit starkt kritiserad av ett annat skäl. Polyvinylklorid (PVC) avger nämligen klorgas vid förbränning. I förening med vatten bildas klorvätegas som kan skada sopförbränningsanläggningarna. Men här förefaller det också finnas en annan sida av saken. Tom Alexander säger i tidskriften Fortune:
”Många sopförbränningsarbetare säger att de välkomnar plasten; de menar att de mängder som finns i vanliga sopor inte förmår göra någon skada, utan i stället i själva verket underlättar förbränningen, speciellt i närvaro av en stor del blött avfall.”
Hur som helst så ökar användningen av plast. Utan tvekan blir experterna gäckade av det avfallsproblem som skapas av plasten och andra moderna förpackningar. Vad kan göras åt detta?
Hur miljöförstöringsproblemet skulle kunna lösas
En sak skulle avsevärt lindra, om än inte eliminera, detta problem. Vad är det? Om vi alla åter levde ”av jorden” i ett jordbrukssamhälle. Människor skulle då inte bo i stora städer, utan varje familj skulle äta vad den odlade för eget behov. Färska äpplen, päron, persikor, morötter osv. skulle alla förvaras i sina ”naturliga förpackningar”. Dessa ”förpackningar” är ofta ätliga! En del kan komma till användning på annat sätt. Kokosnöten ger till exempel kokosmjölk och fruktkött, men den yttersta delen av nöten kan användas till att göra rep, mattor och liknande. Apelsin- och citronskal används till marmelad. Vattenmelonens skal blir till en delikat sylt. Skal och avfallet från andra naturliga förpackningar förmultnar efter en tid och återvänder på så sätt till myllan som naturlig gödning.
Men det är ett faktum att det i våra dagar finns millioner människor som inte lever i ett jordbrukssamhälle, och för dem har livsmedelsförpackningarna varit bra — tack vare dem har de fått mat. Avfallsproblemet och andra problem som förpackningarna har fört med sig måste betraktas som en del av det pris man är tvungen att betala för detta. Problemen kommer utan tvekan att bestå till dess människan åter lever närmare jorden.