Spådomar — kan de verkligen hjälpa dig?

”JAG läser i ditt liv som i en öppen bok.” ”Jag besvarar alla frågor.” ”Kom till mig med dina problem, och jag skall lösa dem — vilka de än må vara.”

Dessa påståenden gjordes av en spåkvinna i ett reklamblad, som annonserade hennes tjänster.

Många människor tar sådana påståenden på allvar. Över hela världen kan spåmän och spåkvinnor glädja sig åt blomstrande affärer. En del personer besöker en spåman varje dag och fattar inget viktigare beslut utan en sådan rådfrågning.

Vad är spådom? Kan spådomar verkligen besvara viktiga frågor och lösa problem? Kan spådomar hjälpa dig?

Spådomsmetoder

Enligt The Encyclopedia Americana innebär spådom ”att förutsäga någons lycka eller framtid med hjälp av föregivna tecken eller kännemärken som iakttas och tolkas av spåmän — amatörer eller professionella”.

Spådom innebär sålunda att söka vinna kunskap om det okända eller om framtiden genom användning av särskilda hjälpmedel. Benämningen på många av de metoder som används slutar på -manti (som kommer av det grekiska ordet manteiʹa: ”spådom”). Man talar till exempel om kartomanti (konsten att spå i kort), kiromanti (konsten att spå i händerna) och kristallomanti (konsten att spå genom att använda en kristallkula eller annat genomskinligt föremål).

Många spådomsmetoder innebär att man ger akt på och tolkar omen eller tecken som antas förebåda framtida händelser. Astrologi tillhör den kategorin. Solen, månen, stjärnorna och planeterna sägs påverka händelserna och människorna på jorden. Varje stjärngrupp och varje planet antas utöva ett särskilt inflytande, antingen positivt eller negativt. Astrologer ställer ett ”horoskop” eller ritar upp en karta över himlakropparnas positioner i förhållande till varandra vid tidpunkten för en människas födelse. Av detta påstår de sig kunna utläsa hennes personlighet och öde.

Kiromanti är ett sätt att spå genom att undersöka linjerna och andra karakteristiska drag i en persons handflator. Kiromantin uppvisar ett nära samband med astrologin genom att kiromanterna talar om handens ”berg”, som är uppkallade efter de sju planeter som var kända för forntida astrologer.

Somliga spåmän arbetar med tarokkort. Dessa speciella kort innehåller 22 ”taroker” (eller trumfkort) och 56 numrerade kort. De numrerade korten är uppdelade på fyra färger. Varje färg ges en generell innebörd, och varje kort ges en speciell betydelse. Korten tolkas enligt deras tillmätta betydelse, som förändras av ett korts kombination med ett annat, när man ger, drar eller sprider ut dem.

Att läsa i tarokkort är också förbundet med astrologi. I boken How the Tarot Speaks to Modern Man förklaras att de som läser i tarokkort ”grundar sina uttolkningar av korten på universums uppbyggnad, i synnerhet på solsystemet som symboliseras av den heliga kabbalan”. ”Kabbalan” (en samling judiska, ockulta läror) delar upp universum i tre element (eld, luft och vatten), sju planeter och zodiakens tolv tecken — inalles 22, vilka motsvaras av de 22 trumfkorten i tarokkortleken.

Det finns många andra metoder att spå med hjälp av omen, däribland att ge akt på hur tebladen lägger sig i botten på en kopp, hur oljedroppar formar sig på en vattenyta och hur tärningar eller dominobrickor faller.

Vetenskapligt underlag?

Har sådana forskningar för att få kännedom om någons personlighetsdrag eller framtid med hjälp av omen vetenskapligt underlag? Bevis för detta saknas helt och hållet. I boken The Biological and Social Meaning of Race sägs det: ”Det möjliga antal olika genkombinationer som en enda människa kan ärva är större än antalet atomer i universum.” En individs egenskaper, hans sätt att tänka och de beslut som bestämmer hans framtid har också samband med den miljö och kultur han lever i.

Skulle det kunna finnas någon märklig överensstämmelse mellan en människas personlighet eller framtid och hur ett par tärningar (som endast erbjuder 36 möjligheter) faller, hur teblad lägger sig i en kopp eller någon annan slumpartad händelse? Och det faktum att personligheten till stor del bestäms genom arv vid tiden för befruktningen utesluter varje ”inflytande” från himlakroppar vid tiden för ens födelse.

Ett annat problem: På grund av ”dagjämningspunkternas precession”, som orsakas av en lätt ”gungning” hos jorden, när den roterar kring sin axel, korsar nu solen varje år ekvatorn i den konstellation som kallas Fiskarna i stället för i Väduren. Detta gör att traditionella astrologikartor, som anger de tidpunkter då solen skall passera genom zodiakens tolv konstellationer, är en hel sektion vid sidan om.

”Den slutsats detta leder till är uppenbar”, påpekar Christopher McIntosh i The Astrologers and Their Creed (Astrologerna och deras tro). ”Antingen blev den astrologiska traditionen föråldrad så snart precessionen började påverka raden av tecken och konstellationer, eller också har de egenskaper som tillskrivs tecknen inget som helst samband med stjärnorna.”a

Andra spådomsmetoder som är besläktade med astrologin (sådana som vissa former av kortläsning och kiromanti) saknar givetvis i lika hög grad vetenskapligt underlag. Detta är orsaken till att spåmännens och spåkvinnornas förutsägelser så ofta slår fel.

”Men de slår inte alltid fel”, kan någon invända. Det är sant. Då och då har en del spåmän och spåkvinnor varit förvånansvärt exakta i sina förutsägelser. Men om deras metoder inte är vetenskapliga, hur förklarar man då denna exakthet?

En mystisk kraft

I det här sammanhanget är det intressant att lägga märke till ett uttalande av den välkända spåkvinnan Jeanne Dixon, som ibland använder en kortlek för att spå: ”Jag vet inte ett dugg om hur man gör när man spår i kort. Jag låter helt enkelt en person hålla korten så att jag kan uppfatta hans vibrationer.” Något liknande sägs i boken Patterns of Prophecy (1973) beträffande konsten att spå i händer: ”Kiromanterna tycks erhålla sina mest skarpsinniga intryck inte av handens linjer utan av att vidröra personen för att uppnå parapsykisk kontakt. ... Ett antal tyska kiromanter var oförmögna att göra exakta uttalanden om människors karaktärsdrag, när endast fotokopior av handavtrycken företeddes för dem.”

Sålunda är det inte himlakropparna, korten, en persons handflata eller några andra omen som orsakar spåmännens tillfälliga ”fullträffar”. Deras framgångar beror huvudsakligen på en mystisk ”parapsykisk kraft”.

En sådan sällsam kraft är inbegripen i flera andra av de metoder som man använder för att tränga in i det okända eller i framtiden. Ett exempel är cleidomanti eller konsten att spå med hjälp av en nyckel som hålls hängande i en tråd. När frågor ställs kan nyckeln svänga eller röra sig bakåt eller framåt för att ange ”ja”- eller ”nej”-svar eller för att ge andra former av upplysning. En del byter ut nyckeln mot ett annat föremål, exempelvis en pendel. Ibland har sådana föremål, när de hållits över en karta, pekat ut platsen för undangömda eller förlorade ägodelar och där saknade personer befunnit sig. När pendeln dinglat över alfabetets bokstäver, som lagts i en cirkel, är det känt att den rört sig i riktning mot vissa bokstäver i tur och ordning för att stava fram ett budskap.

Något liknande är ouijabordet, som bär orden ”Ja”, ”Nej”, ”Adjö”, alfabetets bokstäver och siffrorna 1 till 9 och 0. Ovanpå vilar ett hjärtformat föremål monterat på tre filtklädda ben. När de rådsökande lägger händerna på detta föremål, får en kraft det att röra sig över brädet och stava fram ord och meningar som kan ge upplysningar som inte tidigare var kända för de personer som använder brädet.

Psykografen fungerar enligt samma princip. Den utgörs av ett trekantigt eller hjärtformat bräde som är monterat på små hjul och utrustat med en penna som pekar nedåt. En eller flera personer lägger fingertopparna på brädet, och en mystisk kraft får det att skriva.

Vad är det för kraft som gör det möjligt för spåmän att då och då göra riktiga förutsägelser eller erhålla exakta upplysningar som de normalt inte skulle kunna ha kännedom om? Vad är det som får pendeln, psykografen och föremålet på tre ben ovanpå ett ouijabord att röra sig på ett sätt som förmedlar upplysningar som man inte kan få på normalt sätt? Vad är det som frambringar syner i kristallkulor, vilka ibland exakt beskriver det okända eller framtiden? Det är tydligt att en kraft styrd av en intelligens är i verksamhet. Vetenskapsmän och forskare på det psykiska området är inte säkra på vad denna kraft är. Skulle det vara till gagn för dig att utforska en sådan mystisk kraft? Skulle det hjälpa dig att ”pröva den bara en gång” för att tillfredsställa din nyfikenhet?

Den verkliga kraften bakom spådomar

Bibeln förmanar alla som önskar vinna Guds godkännande att hålla sig borta från sådant. Guds syn på saken framhålls i Jesaja 1:13: ”Ondska [Övernaturlig kraft, NW] i förening med högtidsförsamlingar [för gudsdyrkan], sådant kan jag icke lida.” I en kommentar till det hebreiska ordet aʹwen, som här översatts med ”övernaturlig kraft”, skriver Johannes Pedersen, professor i semitiska språk:

”I egentlig mening betecknar det förmåga, men så småningom har det huvudsakligen kommit att användas om bedräglig förmåga, magisk kraft, och därför har det syndens alla kännemärken.” ”[Det] betecknar bedräglig förmåga, gärningar som medför olycka, vidskepelse och magiska konster.” — Israel: Its Life and Culture, sid. 431, 448.

Andra skriftställen förbinder ”övernaturlig kraft” med spådom. (1 Sam. 15:23; 4 Mos. 23:16—18, 21; NW; Jos. 13:22) Människor som önskar tillbedja Gud på ett godtagbart sätt måste hålla sig undan från allt samröre med en sådan kraft, eftersom den inte härrör från Gud. Varifrån kommer den då?

Bibeln påvisar den verkliga källan till förmågan att spå, när den i Apostlagärningarna 16:16—18 berättar följande:

”Vi mötte en tjänsteflicka, som hade en spådomsande [klärvoajant ande, The New American Bible] i sig och genom sina spådomar skaffade sina herrar mycken inkomst. Denna följde efter Paulus och oss andra. ... Så gjorde hon under många dagar. Men Paulus tog illa vid sig och vände sig om och sade till anden: ’I Jesu Kristi namn bjuder jag dig att fara ut ur henne.’”

Sedan Paulus drivit ut denna ”klärvoajanta ande” eller demon ur flickan, heter det att ”hennes herrar sågo, att det för dem var slut med allt hopp om vidare inkomst”. (Apg. 16:19) Hon hade förlorat sin förmåga att spå.

Det framgår tydligt av detta att Guds ord förbinder den övernaturliga kraften bakom spådomar med onda andliga makter eller övermänskliga, osynliga demoner. (Ef. 6:12) Det var därför Gud befallde sitt folk att hålla sig undan från varje form av spådom, i det han sade:

”Det bör inte hos dig finnas någon som ... använder spådom, som bedriver magi eller någon som ser efter omen eller någon trollkarl eller någon som förhäxar andra eller någon som rådfrågar ett andemedium eller någon som har till yrke att förutsäga händelser eller någon som frågar de döda. Ty var och en som gör sådana ting är något avskyvärt för Jehova.” — 5 Mos. 18:10—12, NW.

Alla former av spådom, vare sig det är fråga om uttolkning av omen eller någon annan användning av parapsykiska krafter, innefattas i detta förbud.

Kan spådom hjälpa dig?

Tror du att något som Gud direkt fördömer i sitt inspirerade ord skulle kunna hjälpa dig? I själva verket kan spådom vålla dig betydande skada. Hur så?

En orsak anges i The World Book Encyclopedia: ”En sådan tro kan beröva en människa tron på sig själv och sin egen förmåga. Hon kan börja betrakta sig själv som en ’ödets schackpjäs’ som inte kan ändra sin bestämmelse. Hon kan då förlora ambitionen.”

Vad som är viktigare är att spådom, eftersom den inbegriper användning av ”övernaturlig kraft” som Gud fördömer, medför hans misshag, gör en person ”avskyvärd för Jehova” och hindrar honom från att uppnå ett godtagbart förhållande till Gud. (5 Mos. 18:12, NW) Vidare förbinder bibeln spåmännens förmåga att förutsäga framtiden med inflytande från demonerna. Att syssla med spådom kan förorsaka att man blottställer sig för hemsökelser från den osynliga världen.

Det kan därför inte komma något verkligt gott av att man söker vägledning från spåmän och spåkvinnor eller av att läsa litteratur som är avsedd att hjälpa människor att utveckla parapsykiska krafter. Kristna gör väl i att följa de människors exempel i det första århundradet v.t., vilka Herren Jesus Kristus lovordade för att de ”inte lärde känna ’Satans djupheter’”. — Upp. 2:24, NW.

För dem som kanske redan är inbegripna i sedvänjor sådana som spådom innehåller bibeln följande nyttiga exempel: ”Många av dem som hade kommit till tro trädde fram och bekände sin synd och omtalade, vad de hade gjort. Och ganska många av dem som hade övat vidskepliga konster samlade ihop sina böcker och brände upp dem i allas åsyn.” (Apg. 19:18, 19) Människor som blev kristna tog alltså helt och hållet avstånd från sådana sedvänjor.

Spåmän och spåkvinnor med sina parapsykiska förmågor kan inte hjälpa dig att lära känna Gud och hans krav på godtagbar tillbedjan. Inte heller kan de ge sund vägledning för det dagliga livet och ett säkert hopp för framtiden. Sådana upplysningar finner man endast i bibeln, som i sanning är ”inspirerad av Gud”. (2 Tim. 3:16, NW; Ps. 119:105; Jes. 46:10) Det som verkligen kommer att hjäpa dig i livet är därför inte att rådfråga spåmän, utan att studera Guds ord.

[Fotnoter]