Amazonia — centrum för motsättningar
En plötslig aktion för att öppna Amasonbäckenet har startat en av årtiondets häftigaste ekologiska kontroverser. Stora områden tropisk regnskog blir offer för elden. Den övriga världen undrar vilka verkningar detta kommer att få på lång sikt. Kommer världens största gröna djungel att bli en röd öken? Vår korrespondent reste till Manaos i hjärtat av Amasonområdet för att på platsen få en bild av det hela.
”BRASILIEN brinner”, utropade den brasilianske ministern för miljövård. Andra instämde i hans utrop. Rapporter om möjligheten att den vidsträckta Amasonregionen år 2000 kommer att vara förvandlad till en ”röd öken” har oroat vetenskapsmän, menige man och den brasilianska regeringen.
Satellitbilder visar att i ett område på 55 millioner hektar (Frankrikes storlek) har 4 millioner hektar kalhuggits. Detta är ett område större än Holland. Några välkända vetenskapsmän tror dessutom att det möjligen är så mycket som 10 procent av Amasonområdets regnskog som redan har försvunnit.
Tidningen Veja framlägger många brasilianares uppfattning: ”Det är också naturligt att Amazonia [Amasonområdet] inte för alltid kan vara stängt för ekonomisk exploatering som om det vore en botanisk trädgård — landet behöver verkligen områdets rikedomar.”
Vad är det egentligen som står på spel i Amasonområdet? Hur ser Amasondjungeln i verkligheten ut?
Världens största tropiska regnskog
Amazonia, som brasilianarna kallar det, breder ut sig i åtta länder. Det inbegriper Tocantins och omfattar ett område på 7.000.000 kvadratkilometer eller omkring Australiens storlek. Den del av området som finns i Brasilien omfattar nästan 5.000.000 kvadratkilometer. Fastän det är världens största tropiska regnskog, är det endast omkring 65 procent av hela området som mer eller mindre består av tät djungel. Det övriga är gräsbevuxna områden med enstaka träd, öppen terräng och busklandskap. Ett häpnadsväckande nätverk på 80.000 kilometer vattenvägar genomkorsar detta ofantliga område. Över 23.000 kilometer är segelbara — detta är mer än halva jordens omkrets.
Områdets natur är så skiftande att forskare nyligen på ett landområde på bara ett hektar identifierade 179 olika slags träd med diameter på över 15 centimeter. Det finns sammanlagt omkring 4.000 olika trädarter i skogarna. Men man vet så lite om dessa träd och deras möjligheter att endast sex eller sju av dem utnyttjas kommersiellt. Bland de mest kända är paranötsträd, mahognyträd, cedrar och gummiträd.
Man säger att det finns över 60.000 olika slags tropiska växter i Amasonbäckenet. Detta är nästan en fjärdedel av alla kända växter. Ingen annanstans på jorden kan man finna en sådan koncentration av tropiska växter. Och dessutom har tusentals aldrig blivit klassificerade. Man har inte heller studerat alla de djur, fåglar, fiskar och insekter som finns där. Amasondjungeln har under århundraden förblivit så gott som orörd.
Man undrar därför vad en massröjning av Amasonområdet skulle betyda för mänskligheten. Enligt vetenskapsmännen skulle man kunna gå miste om den fullständiga kunskapen om Amasonområdets flora och fauna innan området någonsin utforskats i sin helhet. Vid en konferens om utrotningshotade arter som hölls i San José i Costa Rica sade David Munroe, ordförande för Internationella naturvårdsunionen:
”Det finns oerhört kraftiga argument som talar för att regnskogen skall bevaras. Samtidigt finns det i utvecklingsländerna ledare, som menar att det finns lika kraftiga argument för att hugga ner skogen och använda pengarna till folkets bästa. Men så kommer man fram till ett annat argument som är mindre materialistiskt, och det är att människor måste göra upp i sitt eget sinne vad slags värld de önskar. En värld i vilken allting förvandlas till pengar och som ser ganska kal och trist ut eller en värld där man sätter stort värde på de storslagna variationerna i naturen, där det finns spännande överraskningar i naturens värld och skönhet i de många olika slags livsformer som alla samverkar med varandra.”
Känslig ekologi
Vilken annan möjlig skada skulle man kunna förorsaka? Det finns inget enkelt svar på den frågan. Amasonskogarna är underställda en komplicerad ekologi som man fortfarande förstår ytterst litet av. Endast omkring sex av bäckenets 1.100 floder för med sig näringsrikt slam. Hur rik är då i verkligheten jordmånen? I Brazil Herald förklarades det:
”Svårigheten med problemet är att Amasonområdets bild av ständig fruktbarhet döljer ett av världens känsligaste ekologiska system. Enligt den amerikanska kvinnliga forskaren Betty Meggers är Amasonområdet ett ’falskt paradis’ — en djungel som inte får sin frodiga grönska från jordmånen på marken, utan från det ständiga näringskretsloppet i det täta skogstäcket.”
Amasonområdets jordlager är i själva verket tunt, mycket surt och långt ifrån fruktbart. Hur kan då djungeln hålla sig vid liv och vara så rik på grönska? Det är genom ett så kallat direkt näringskretsloppssystem. Runt praktiskt taget alla de högre växterna och träden finns det ett virrvarr av ytrötter. Regnvattnet tränger igenom många olika lövverk på olika höjd och avlägsnar mineralsalter från blad, grenar och trädstammar. På sin väg ner mot lagret av växtmylla på marken blir det näringsrika vattnet delvis absorberat och upplagrat. Parasitväxter, svampar och insekter har också sin uppgift i att ge näring åt skogen.
En annan avgörande faktor i skogens process att fortleva är den årliga nederbörden på upp till 3.600 millimeter. I Latin America Daily Post hette det:
”Den förändring i vegetationen, som blir en följd av kalhuggningen, skulle i vissa tropiska områden kunna leda till en förändring av klimatet. Även om dessa förändringar bara är hypotetiska, har man genom ett brasilianskt forskningsprojekt kommit till den slutsatsen att 50 procent av regnet i Amasonbäckenet frambringas genom att vattnet avdunstar från skogen. Om nederbörden minskar kraftigt på grund av skogsröjningen, skulle hela den naturliga balansen i bäckenet kunna rubbas.”
Denna upptäckt kom som en överraskning, för i andra områden — till exempel i trakterna längs Mississippifloden — är det bara 10 procent av regnet som bildas genom avdunstning från området, medan det övriga kommer från havet.
Amasonområdet — ”jordens lungor”?
Man har skrivit mycket om Amasonområdet och menat att det är ”jordens lungor”. Men är det verkligen så? Somliga menar att hälften av det syre som växterna på jorden frigör kommer från Amasonområdet. Men vissa vetenskapsmän menar att denna produktion är ytterst liten i jämförelse med den sammanlagda mängden syre som finns i atmosfären. Enligt boken Amazon Jungle: Green Hell to Red Desert? är det årligen bara omkring 0,05 procent av den totala mängden syre som avges i atmosfären som kommer från Amasonområdet.
Hur det än förhåller sig med detta, finns det en annan oroande faktor. Det är den mängd koldioxid som skulle avges om man i stor skala brände skogsavfall. Under de 100 senaste åren har halten av denna gas redan ökat med 10 procent. Det är tydligt att människan på ett farligt sätt håller på att rubba ekologin.
Slutet för den infödda befolkningen?
Många frågar: ”Hur går det för de infödda i samband med kampen för tekniskt framåtskridande?” Den ursprungliga indianska befolkningen i Brasilien uppgick år 1500 till omkring tre millioner. Under århundradenas gång har västerländska sjukdomar och missförhållanden minskat deras antal i landet till mindre än 200.000. År 1970 fanns det omkring 42.000 kvar i Amasonområdet. En tjänsteman vid en brasiliansk organisation som har hand om indianfrågor framhöll att mer än 3.000 indianer i området har endast mycket sporadisk kontakt med vita människor eller är kända bara genom rapporter från andra indianer.
Dessa primitiva infödingar, huvudsakligen från tupi-guarani-kulturen, bor just i trakter där gruvdrift och andra arbeten bereder vägen för utvecklingen inom dessa områden. Vad kommer att hända med dessa indianer? De är officiellt garanterade rätten att bo inom bestämda områden. Men alldeles som en guvernör framhöll: ”Området har inte råd med att bevara ett halvt dussin infödda stammar som hindrar framåtskridandet.” Man försöker lugna ner fientligt inställda stammar genom att intressera dem för begränsade områden, inom vilka de kan bo. Mer än 100 stammar har flyttat till reservat och bosatt sig där. Det mest kända är Xingu Park i centrala Brasilien.
Unik undersökning
År 1970 började de brasilianska myndigheterna med hjälp av radar och fotografering en undersökning som kartlade Amasonområdet. Denna undersökning kallades RADAM. Projektet blev färdigt på våren 1979 och har kostat omkring 1.500 millioner cruzeiros (mer än 200 millioner kronor). Det krävde 55 människoliv, och sex flygplan förlorades.
Vad visar denna banbrytande undersökning? Den bekräftar att det finns sammanlagt 500.000.000 hektar med den speciella jordmån som finns i Amasonområdet. Det uppges också att 70 procent av denna areal lämpar sig för åkerbruk och boskapsskötsel. Omkring 10 millioner hektar sägs vara mycket fruktbar jord. Fastän denna upptäckt var goda nyheter, framhöll RADAM-experterna det absolut nödvändiga i att gå försiktigt fram, när man utvecklar området, och att samarbeta med det mycket känsliga ekologiska systemet.
Det har naturligtvis varit stor glädje över Amasonområdets astronomiskt stora tillgångar på timmer och över möjligheten att använda detta timmer som en inkomstkälla för att minska Brasiliens skuld på 1,2 billioner cruzeiros (160 milliarder kronor) till utlandet. Det finns också otroliga mineralfyndigheter. Manganfyndigheterna i Amapá uppskattas till 36 millioner ton. En av världens största järnmalmsfyndigheter (med 60 procent rent järn) finns i Carajásbergen i staten Pará. Fyndigheterna av bauxit, som innehåller aluminium, beräknas till 500 millioner ton. Kaolin, som används som råmaterial vid porslinstillverkning, vid pappersfabrikation och vid rening av olja, finns i praktiskt taget outtömliga mängder. Det finns dessutom kassiteritfyndigheter (tennmalm), bergsalt, kalk, guld och radioaktiva mineral — det är bara att bryta.
Vilka ansträngningar har gjorts för rationell exploatering?
Den nuvarande utvecklingen
För tio år sedan var Amasonområdet jordens största orörda vildmark — en sovande jätte. I dag genomkorsas det av vägar på omkring 15.000 kilometer, däribland Trans-Amazon Highway som är 4.000 kilometer lång. Vid slutet av år 1977 hade mer än en million nybyggare flyttat in i området. Miljövänner är oroade och varnar för att området står på gränsen till att ödeläggas. Amasonområdets vildmark skulle kunna bli ”Amasonöknen”.
Hur som helst så har tillströmningen börjat. Det har etablerats hundratals rancher för boskapsuppfödning av vilka några är av samma storlek som europeiska länder. Rancher med 20.000 kreatur är ganska vanliga. Man håller på att bygga ofantliga vattenkraftstationer, till exempel vid Tocantinsfloden, med en planerad effekt på 6.700 megawatt. Omfattningen av privata investeringsprojekt är häpnadsväckande. Den amerikanske milliardären Daniel K. Ludwig köpte omkring en million hektar djungel vid Jarífloden för att odla eukalyptusträd för framställning av cellulosa, för att odla ris och för att bryta kaolin.
Framtiden
Hur kan det starka framåtskridandet rationaliseras och kontrolleras? Paulo Azevedo Berutti, ordförande i ett brasilianskt institut för skogsutveckling, underströk behovet av fler skogsinspektörer. År 1977 slöt nationer som har del i Amasonområdet en särskild pakt. Den är ett överordnat politiskt hjälpmedel avsett att säkerställa den gemensamma exploateringen och övervakningen av Amasonområdet.
I början av år 1979 tillkännagav inrikesminister Mário Andreazza regeringens åtgärder för att lösa en besvärlig situation. Han förklarade att de förslag som framläggs och de planer som görs upp för att ta Amasonområdet i besittning måste ha som avsikt att skydda området och måste diskuteras på nationell nivå.
Bland de nio millioner människor som bor i Amasonområdet — i den gröna vildmarken — hörs inte bara röster med skilda meningar, utan också positiva tongångar. På den brasilianska sidan är det 6.000 personer som underrättar sina medmänniskor om att Jehova Gud, jordens skapare, kommer att hindra människan från att fullständigt fördärva den. Vid två kristna sammankomster som hölls i Manaos och Belém fick 8.000 människor höra om Jehovas uppsåt att förvandla hela jorden till ett ljuvligt paradis.
Och detta inbegriper Amasonområdet, världens största växthus.