Vårt oförutsägliga väder
Från ”Vakna!”:s korrespondent på Filippinerna
HAR du någon gång varit på utflykt i det gröna eller legat på badstranden, då det plötsligt verkat som om himlen öppnat sig och hela din eftermiddag blivit förstörd av hällande regn? De flesta av oss har säkert upplevt detta, och vi kanske har sagt en del ovänliga saker om vädret vid det tillfället. Sådana olägenheter är emellertid små jämförda med andra problem som dåligt väder kan orsaka. För anhöriga till det hundratal människor som dödas genom blixtnedslag varje år i Förenta staterna eller för dem som överlever tyfoner, som har medfört döden för tusentals människor, kan vädret otvivelaktigt tyckas vara en fiende.
I verkligheten är vädret likväl en god vän till mänskligheten. Med ”väder” avser vi förhållandet i atmosfären, i synnerhet den del av den som befinner sig närmast jorden.
Vår atmosfär är som ett kolossalt täcke med en vikt på fem millioner milliarder ton och som jorden är omsvept av. Den avskärmar oss från de ogästvänliga förhållandena i den yttre rymden såväl som från den potentiellt dödliga strålningen från solen. Atmosfären reglerar värmen på vårt planetariska hem och transporterar vatten från de ofantliga havsreservoarerna till landområdena och gör det därigenom möjligt för människan att leva. Följaktligen kan vi vara tacksamma för vårt väder, även om det ibland orsakar olägenhet eller medför fara.
Ett välordnat system
Fastän vädret verkar oförutsägligt, fungerar det verkligen på ett välordnat sätt. Meteorologen Frederick G. Shuman förklarade nyligen: ”En första flyktig granskning av atmosfären skulle troligen ge en okunnig betraktare intrycket av att skeendet i vädret är slumpmässigt. ... Noggrann och direkt observation uppenbarar emellertid ordning på alla nivåer.”
De flesta av oss är förmodligen ”okunniga betraktare”. Men en kort granskning av hur vädret fungerar — så långt som man nu förstår det — kommer att visa att det är verkligt välordnat. Faktum är att det utgör ett ytterligare bevis på att jorden är mycket bra utformad för mänskligt liv och välbefinnande.
En gåva från solen
Solen är en häpnadsväckande energikälla, som utstrålar en million kalorier per minut för varje kvadratcentimeter av sin väldiga yta. Lyckligtvis är det bara en halv milliarddel av denna ofantliga produktion som når jorden, och av denna reflekteras omkring en tredjedel tillbaka ut i rymden och används inte alls av den här planeten. De återstående två tredjedelarna är emellertid den yttersta orsaken till allt vårt väder. Följaktligen är vårt väder en gåva från solen. Detta är sant på många sätt.
Ibland frågar barn varför det är så att ju högre man kommer, desto kallare blir det, medan det teoretiskt borde bli varmare, eftersom man kommer närmare solen. Svaret är naturligtvis att atmosfären blir uppvärmd ytterst litet genom den direkta solstrålningen. Den mesta solstrålningen passerar igenom atmosfären och värmer upp jordens yta. Därför uppvärms atmosfären till största delen underifrån. Detta förhållande har långtgående konsekvenser.
Över 70 procent av jordens yta täcks av vatten. Mycket av solens värme åtgår för att värma upp detta och omvandla det till vattenånga. När denna ånga kommer upp på högre höjder, återgår en del av den genom kylan till vattendroppar som bildar moln. Det åtgår massor av värme för att förånga vatten, och när vattenångan kondenseras i moln frigörs all denna värme. Detta kan förorsaka obalans på dessa kalla, högre höjder, vilket kan ge upphov till turbulens. Men allt detta åstadkommer att vattnet kommer dit där det behövs — på land.
Molnen har naturligtvis stor inverkan på vädret. De transporterar inte enbart regn eller snö, utan de stänger också ute solskenet och ger kyligt väder under dagen. Under natten hindrar de däremot jordens värme att gå förlorad till den yttre rymden. En molnig vinternatt är därför vanligtvis varmare än en stjärnklar natt.
Stora vindsystem
I gamla tider, då fartygen fick sin kraft genom segel, var sjöfararna mycket beroende av vädret. De erfor att på vissa latituder blåste det konstanta och pålitliga kraftiga vindar som kunde föra dem långa sträckor över världshaven. Dessa vindar visas på den schematiska teckningen. Det finns emellertid andra områden, där de hade problem. Till exempel finns kring ekvatorn doldrums (kalmer eller svagvindszoner), där de kunde hindras av stiltje under veckor i väntan på gynnsam vind. Omkring 3.200 kilometer från ekvatorn finns ett område som de kallade för ”hästlatituderna”. Enligt en källa kallades de så därför att sjöfararna ibland hindrades av stiltje under så lång tid där att de började kasta hästarna överbord för att spara vatten!
Otvivelaktigt var det så att sjöfarare som kunde förflytta sig med kraftiga vindar ofta välsignade vädret, under det att de som låg i stiltje i dessa osäkra områden sade ett och annat hårt ord i vrede om det. Men i verkligheten är båda områdena betydelsefulla för vårt vädersystem, och båda åstadkoms genom solen.
Vår atmosfär är i själva verket ett jättelikt konvektionssystem, som får sin kraft genom uppvärmningen av luften nära marken i tropikerna. Denna varma luft stiger till de kyligare högre höjderna, och den ersätts med luft norrifrån och söderifrån. De stora vindarna som du kan se på den schematiska teckningen är resultatet av ett invecklat cirkulationssystem som hålls i gång genom denna grundläggande rörelse med inverkan av jordens rotation. Dessa vindar är en välsignelse genom att de för in regnbärande moln långt utifrån haven in över landområdena.
Men låt oss se på området där passadvindarna sammanstrålar. Ja, det är nära ekvatorn, i doldrums. När alla dessa milliontals ton med luft rusar tillsammans på samma latitud, kan de enbart röra sig uppåt. Då de stiger från den varma havsnivån till kalla högre höjder, måste de avge en del av sin mättade vattenånga. Detta får till resultat ett område med ostadiga vindar, moln och regn.
Då en luftmassa stiger, orsakar jordens rotation att den roterar som en upp och nervänd strömvirvel. Längs hela denna region bildas följaktligen luftmassor, som i en del fall sträcker sig över tusentals kilometer. De cirkulerar i en uppåtgående rörelse och ger upphov åt lågtryck vid havsnivån, moln och ibland kraftiga vindar. Dessa kallas cykloner, och de spelar en viktig roll i att föra regnmoln in över land. Även om gamla tiders sjöfarare kunde klaga, kan vi följaktligen vara tacksamma över detta vädersystem. Liknande lågtrycksområden bildas där de östliga polarvindarna träffar samman med de förhärskande västvindarna, där två luftmassor med olika temperaturer återverkar på varandra, men också över lokalt uppvärmda områden.
Tre tusen två hundra kilometer norr om ekvatorn inträffar det rakt motsatta. Här rör sig stora luftmassor från varandra — passadvindarna och de förhärskande västvindarna. Resultatet blir att luft kommer ner i spiral från ovan. Här ökar lufttrycket, luften värms upp, och det bildas ett område med fint, molnfritt väder. Det här är en anticyclon. Det allmänt bekanta fina vädret på Hawaii och Azorerna kommer från stabila högtrycksområden som vanligtvis utbreder sig där. Anticykloner kan även bildas i polarområdena. Då de kommer därifrån, medför de även fint, klart väder, men de gör att det blir k-a-l-l-t!
Eftersom dessa stora luftmassor roterar, har de en tendens att vara klart åtskilda från den omgivande atmosfären. De kan förflytta sig från sin ursprungliga plats och påverka vädret på andra platser. Ibland kan även andra cirkulerande system komma till synes. En cyklon över de tropiska haven kan öka till en taifun eller tyfon (”orkan” i västvärlden). En sådan kan vara hundratals kilometer bred, med inre vindar som rör sig med höga hastigheter. Mindre cirkulerande system är åskväder. Ännu mindre är tornadorna, som skär rakt igenom de centrala delarna av Förenta staterna varje år.
Man vet ännu inte allt om taifuner, åskväder eller tornador. De verkar vara system för att ta bort obalans eller kanske avleda alltför hög överskottsvärme från havsnivån. Men trots deras respektingivande anblick, så spelar de otvivelaktigt en viktig roll i vår atmosfär.
Dessa vindsystem är ansvariga för mycket av vårt väder. Då högtrycksområden sammanträffar med lågtrycksområden, kan de, eftersom båda påverkas av de förhärskande vindarna och av de delar av jordens yta som de passerar över och av andra ting, medföra många av de variationer som vi får erfara i vårt dagliga väder.
Människan och vädret
Under senare år har man försökt öka möjligheterna att förutsäga vädret. Vädret följer lagar, men dessa lagar är komplicerade. I början av detta århundrade försökte den engelske meteorologen Lewis Fry Richardson att förutsäga vädret genom att använda matematiska formler grundade på lagarna för värme och rörelse. Hans beräkningar var emellertid så långa att vädret vanligen hade anlänt, innan han hade slutfört sina beräkningar. I dag använder vetenskapsmännen datorer. Med hjälp av satelliter, ballonger, raketer osv. bevakar de atmosfären ingående och matar in informationen i datorerna, och på så vis försöker de förutsäga vädret. Deras korttidsprognoser är ofta mycket framgångsrika, men långtidsvädrets mekanismer har man ännu inte kommit underfund med.
Man har redan försökt att påverka vädret genom att beså molnen för att frambringa regn, upplösa dimma vid flygplatser, försöka dämpa taifuner, minska antalet blixtnedslag och oskadliggöra hagel. Än så länge har resultaten varit skrala, och det kanske är lika gott. Kan du föreställa dig de rättegångar som skulle bli resultatet av översvämning förorsakad av människogjorda regnoväder?
Mer problematisk är människans oavsiktliga förändring av vädret. Det tycks som om kolsyran från hennes industrier har värmt upp atmosfären i många år, medan hennes fluorerade kolväten och kväveoxider kan ha förstört ozonskiktet, som skyddar oss mot den farliga ultravioletta strålningen. Vilka långtidsverkningar detta kommer att ha kan inte någon säga.
Den smog som kväver många städer är också förorsakad av människan. Den sura nederbörden — orsakad av människans olika miljöförstörare — som dödar fiskar och fördärvar byggnader är också bekymmersam. Även den långvariga torkan, som medförde den förödande hungersnöden i Nordafrika år 1972, inträffade, enligt en källa, på grund av en ”långvarig process av förändring i klimatet, ekologiskt övergrepp och politiskt vanstyre”.
Vädret som en vän
Trots människans missbruk är emellertid vädret fortfarande hennes goda vän. Det är ett häpnadsväckande system för att moderera temperaturen och bevattna jorden. Kom ihåg att regnet som fördärvade din utflykt var nödvändigt för den växande grödan och för att ge dricksvatten. Och cyklonen som åstadkom detta var en del av det stora atmosfäriska konvektionssystemet.
Även orkaner och tornador spelar otvivelaktigt sin roll, fastän man för närvarande har en ofullständig förståelse av dem. Och sannerligen, sådana händelser måste inte kosta liv. Boken Disaster! (Katastrof!) (sammanställd av utgivarna av Encyclopædia Britannica) framhåller: ”Förlusten av liv genom tropiska stormar och tornador kan till stor del förhindras.” Den förklarar att man genom att lyda tidiga varningar och använda sig av vanligt sunt förnuft för att finna skydd för stormen kan hindra de flesta svårigheterna. Beträffande åskväder framhåller den: ”Medeltalet på mer än ett hundra människor som dödas i Förenta staterna varje år är emellertid en nedgång från ett medeltal på mer än fyra hundra per år under de första årtiondena av detta århundrade. Nyligen gjorda undersökningar visar att förlusten av liv kan reduceras ytterligare.” Otvivelaktigt är det så att om människan från början hade lytt sin skapare och fortsatt att lyssna till hans råd, skulle hon inte ha fått erfara några svåra olyckor på grund av sådana orsaker. — 1 Mos. 1:28.
Ja, vädret är en vän till mänskligheten. Låt oss vara tacksamma över att det fungerar så bra, trots allt det människan har gjort mot jorden, och att livet är så behagligt i vårt planetariska hem tack vare vår atmosfär.
[Diagram på sidan 24]
(För formaterad text, se publikationen)
ÖSTLIGA POLARVINDAR
SUBPOLARA LÅGTRYCKSOMRÅDEN
FÖRHÄRSKANDE VÄSTVINDAR
HÄSTLATITUDER
PASSADVINDAR
DOLDRUMS
PASSADVINDAR
HÄSTLATITUDER
FÖRHÄRSKANDE VÄSTVINDAR
60 °
30 °
0 °
30 °
[Diagram]
KALLUFT
LÅGTRYCK
VARMLUFT
STIGANDE VARMLUFT
KALLUFT
VARMLUFT
[Text på sidan 25]
”Jehová svarade Job: ...
’Vem klöv åt regnskuren dess rännil,
och vem klöv vägen för åskans blixt? ...
Har regnet någon fader,
eller vem har fostrat daggens droppar? ...
Vem lade vishet in i mörka molnen
och gav förstånd åt luftbilden?
Vem räknar skyarna med vishet,
och vem tömmer himmelens läglar?’”
— Job 38:1—37, Åkeson.