Gud gjorde det först

MÄNNISKAN APAR EFTER

DE GER INTE GUD NÅGON ÄRA FÖR HANS UPPFINNINGAR, MEN DE TAR UT PATENT PÅ SINA EGNA

TERMOMETRAR

Människan har gjort mycket känsliga termometrar och andra värmemätare, men de är mycket grova och klumpiga i jämförelse med de inbyggda förmågor som vissa ormar har utnyttjat i tusentals år. En skallerorm kan till exempel upptäcka en värmeförändring av en tusendels Celsiusgrad. En boaorm reagerar på en värmeförändring på 35 millisekunder, under det att ett av människans känsliga instrument behöver en minut för att göra samma mätning. Ormarna använder den här värmekänsligheten för att leta upp och fånga varmblodiga djur i mörkret. De värmekänsliga organen anger också riktningen till värmekällan.

HYPOTERMI

Kirurger sänker ibland kroppstemperaturen och saktar ner hjärtats arbete och andningen i samband med vissa operationer, men långt dessförinnan har djur som faller i dvala praktiserat hypotermi. Den lilla nordamerikanska leopardsiseln, till exempel, har under sommarens verksamhet en puls och andningsfrekvens på några hundra gånger i minuten. Men under vintersömnen saktar hjärtat ner till ett eller två slag i minuten, och djuret tar ett långsamt andetag var femte minut. Kroppstemperaturen sjunker till bara några grader över vinterkylan utanför. Men hela tiden cirkulerar blodet, blodtrycket förblir normalt, syre tillförs, och muskelspänningen vidmakthålls.

ELEKTRICITET

Sporrad av Luigi Galvanis avhandling om elektricitet hos djur tillverkade den italienske fysikern och kemisten Volta det första konstgjorda elektriska konstantströmsbatteriet. Men i tusentals år dessförinnan har omkring 500 olika fisksorter haft elektriska batterier. Den afrikanska darrmalen kan producera 350 volt, den nordatlantiska jättedarrockan sänder ut 50-amperestötar på 60 volt, och den sydamerikanska darrålens stötar har uppmätts till en spänning av hela 886 volt. Strömmarna frambringas av rader av små elektriska skivor — som i själva verket är galvaniska celler. Varje sådan elektrisk skiva är en separat elektrokemisk cell som ger bara någon bråkdels volt. Men när tusentals och ibland millioner av dem serie- och parallellkopplas på olika sätt i Guds skapelser, blir följden ett naturligt elektriskt batteri.

KEMISK KRIGFÖRING

Nervgasgranater har två behållare med relativt ogiftiga kemikalier, men när granaten avskjuts blandas kemikalierna, och när den exploderar släpps den dödsbringande nervgasen ut. Men långt tidigare och endast för försvarsändamål hade bombarderbaggen använt kemiska bekämpningsmedel. Körtlar producerar två olika kemiska ämnen, som lagras i olika kammare som hålls slutna med hjälp av ringmuskler. När baggen blir angripen öppnas ringmusklerna, och de båda ämnena rinner ut i en tredje kammare med tjocka väggar. Ett enzym där framkallar en explosiv reaktion med en hörbar smäll, och ett frätande rökmoln skjuter ut genom en mynning som baggen kan rikta åt vilket håll som helst. Bombarderbaggen kan skjuta gång på gång, tiotals gånger i flera minuter, och myror, spindlar, bönsyrsor, fåglar eller ormar ryggar tillbaka kippande efter andan.

DATORER

Datorer kan utföra fantastiska prestationer, men de kan inte mäta sig med mänskliga hjärnor. Människohjärnan — ett och ett halvt kilo mysterium, 2 procent av kroppsvikten, använder 20 procent av blodflödet och 25 procent av syreförrådet. Beräkningar av antalet nervceller i hjärnan varierar mellan 10 milliarder och 100 milliarder, och det finns mellan 100 billioner och 500 billioner förbindelser mellan nervcellerna (synapser). Hundra millioner informationsenheter strömmar in varje sekund, och hjärnan avsöker sig själv var tiondels sekund och förbrukar endast 20 watt. Den tar emot, bearbetar och utvärderar information, fattar beslut, ställer upp mål, sätter i gång handlingar, skapar musik och konst. Endast i människohjärnan finns de system som är programmerade för tal. Och endast i människohjärnan finns det ett medfött behov av att tro på och tillbedja en högre makt.

Som en vetenskapsman sade: ”Ingen som kallar en dator för en ’elektronhjärna’ har någonsin sett en hjärna.” Inte att undra på att dr Richard Restak säger att människohjärnan är ”omätligt mycket mera komplicerad än någonting annat i det universum vi känner”. Och antropologen Henry Fairfield Osborn förklarade en gång: ”Enligt min uppfattning är människohjärnan det mest förunderliga och hemlighetsfulla som existerar i hela universum.”

DET SOM GUD GJORT FÖRST ÄR ORÄKNELIGT

Fladdermöss och delfiner använder ekolodsystem. Bläckfiskar har jetdrift. Myggor använder injektionsnålar. Getingar tillverkar papper. Bävrar bygger dammar. Myror gör broar. Bin och termiter använder luftkonditionering. Fiskar, maskar och insekter alstrar kallt ljus. Fåglar väver, knyter knutar, tillverkar äggkläckningsmaskiner, kan mura, bygger flerfamiljshus, avsaltar havsvatten, har kompasser och inre klockor och kan navigera. Skalbaggar använder dykapparater, spindlar utnyttjar dykarklockor, tillverkar dörrar, är ballongfarare. En del fiskar och skalbaggar har bifokalögon. Snappersköldpaddor och vattenskorpioner använder snorklar. Djurens ögon förvandlar ljus till elektricitet, precis som människans solceller. Myror bedriver trädgårdsskötsel och vallar boskap. En viss skalbagge beskär träd — man skulle kunna hålla på hur länge som helst och räkna upp skapelsens mekanismer som mänskliga uppfinnare efterapar. Människors verk sägs bero på deras snille, men Guds verk avfärdas som blind slump — åtminstone av evolutionisterna. Ofattbart!