Du kan behålla dina tänder!

VISSTE du att även om du inte har några hål i tänderna, så kan du ändå förlora dem? ”Jag har varit tvungen att ta bort fullt friska tänder”, sade en tandläkare med 35 års erfarenhet. ”Men varför det?” kan du fråga.

Parodontal sjukdom (tandköttssjukdom)a är den främsta orsaken till att vuxna människor tappar tänderna. Enligt The Journal of Preventive Dentistry är den ”en av de vanligaste sjukdomar som mänskligheten känner till. Den drabbar omkring nio av tio vuxna som är över 50 år och omkring 75 procent av dem som är mellan 35 och 50 år gamla.” Till och med små barn kan uppvisa tidiga tecken på den här sjukdomen. Om man inte gör något åt den, förstör den tändernas stödjevävnader. Om man vill behålla sina tänder, bör man alltså inte bara bekymra sig för hål i tänderna, utan också för tandköttssjukdomar.

Likväl finns det många människor som inte inser att de har den här sjukdomen. I sina tidiga skeden orsakar den vanligen inte några smärtor. Hur kan man då veta om man har den här sjukdomen?

Att känna igen symptomen

Den vanligaste formen av parodontal sjukdom är en inflammation i tandköttet (känd som gingivit). Att tandköttet är ovanligt rött antyder att det är inflammerat. Ett uppenbart tecken på tandköttsinflammation är naturligtvis en ”rosa tandborste” eller att tandköttet blöder lätt vid beröring.

Parodontit är ett mera framskridet stadium av tandköttssjukdomen. Den angriper både käkbenet och tandköttet. Man känner vanligen igen den på att det kommer fram var runt tänderna, när man trycker på tandköttet. Men varflödet är slutresultatet av en kronisk sjukdomsprocess, inte själva sjukdomen. I allmänhet har man dålig andedräkt och känner att det smakar illa i munnen. Tandköttet är blankt och löst. Ett annat symptom är att tandköttet drar sig tillbaka. Att tänderna känns rörliga antyder att sjukdomen har angripit de djupare vävnaderna. Man kan också lägga märke till att några tänder har flyttat sig, så att det har uppstått mellanrum mellan tänderna eller att tänderna inte sitter rakt.

”Vad orsakar tandköttssjukdomar?” kan du undra.

Plackbildning — en betydande faktor

Plack är en klibbig beläggning av bakterier och delvis smälta matrester, en beläggning som ständigt bildas på dina tänder. Den kan orsaka stor skada.

När du äter, använder bakterierna sockret i maten till att producera syror. Dessa syror och andra retningar kan inflammera tandköttet och göra att det blir känsligt och blöder lättare. Om denna bakteriebeläggning får finnas kvar på dina tänder, kan den leda till ännu allvarligare problem.

Avlagringar av kalciumsalter från saliven orsakar att bakteriebeläggningen hårdnar, blir tjockare och sätter sig fast vid tandytan. I det här stadiet kallas den tandsten, vars yta är sträv. Tandsten orsakar att tandköttet långsamt lossnar från tänderna. Detta medför att det runt tänderna bildas fickor, som fylls med bakterier, matrester och var. Till slut kan också benvävnaden bli angripen. I en del fall tycks den lösas upp, och tänderna börjar lossna. Det som händer kan jämföras med att vicka en staketpinne fram och tillbaka i marken — den blir mer och mer rörlig. Om man inte gör något för att stoppa sjukdomen, dröjer det inte länge förrän man förlorar de angripna tänderna.

Finns det någonting du kan göra för att förhindra tandköttssjukdomar?

Förebyggande åtgärder

Det bästa sättet att förebygga den här sjukdomen är att hålla tänderna relativt fria från plack. Hur då?

”Ät mindre socker. Det hämmar plackens tillväxt och dess skadliga inverkan. Undvik sockerrika mellanmål och sötsaker, som fastnar i tänderna”, rekommenderar Amerikanska tandläkarsällskapet.

Vidare bör man avlägsna placken genom att grundligt borsta tänderna åtminstone två gånger om dagen, helst efter varje måltid, och varje dag hålla rent mellan tänderna med hjälp av tandtråd. Eftersom plack bildas varje dag, är det viktigt att man avlägsnar den innan den blir hård och bildar tandsten.

Regelbundna tandläkarbesök kan också vara till hjälp. Din tandläkare kan avgöra om det finns några förändringar i tandköttet och i käkbenet runt dina tänder. Han kan upplysa dig om hur du lyckas med att hålla tänderna fria från plack, och han kan också visa dig hur du kan använda tandborsten mera effektivt.

Att du gör ditt bästa för att hålla dina tänder fria från plack kan visserligen bidra till att förhindra uppkomsten av tandköttssjukdomar, men det finns flera andra orsaker som kan förklara varför en del människor är mer utsatta än andra.

Varför en del är mera mottagliga

Vissa sjukdomar, till exempel anemi och diabetes, påverkar tandköttet och benvävnaderna i munnen och kan på så sätt göra en del människor mera mottagliga för tandköttssjukdomar. Man tror också att hormonbalansen i kroppen påverkar tändernas stödjevävnader.

Rätt näring är också en viktig faktor, eftersom den mat du äter påverkar kroppen som helhet, tandköttet och käkbenet inbegripna. Brist på nödvändiga vitaminer och mineral i kosten kan göra dig mera mottaglig för sjukdomen.

Det finns också flera andra lokala faktorer som kan orsaka irritationer i tandköttet och bidra till att det bildas fickor runt tänderna. Dessa faktorer inbegriper fyllningar med oriktig kontakt till angränsande tänder och överskjutande fyllningar, det vill säga fyllningar i vilka fyllnadsmaterialet sticker ut under tandköttsvävnaden och orsakar irritation. Andra faktorer är att man förlorat en tand och att vissa tänder inte uppnår balanserad kontakt när man biter ihop.

Sedan kan också mjuk och lättuggad föda vara en faktor i utvecklingen av tandköttssjukdomar, eftersom grunden för motståndskraft mot sjukdomen är att blodcirkulationen i vävnaderna är god. Tandborstningen kan bidra till att väga upp den understimulering som uppstår till följd av att man äter mjuk och lättuggad föda, men endast om man borstar tänderna på rätt sätt.

Det har skrivits mycket om sambandet mellan rökning och bruket av betelnöt å ena sidan och tandköttssjukdomar å den andra. I allmänhet förekommer det fler fall av dessa sjukdomar bland dem som använder sådana produkter, speciellt när det sker i kombination med dålig munhygien.

Kanhända är du en av de många millioner som har drabbats av tandköttssjukdomar. Du kan då undra ...

Vad kan man göra?

”Allt du egentligen behöver göra är att borsta tänderna bättre”, anser många. Men om du redan har sjukdomen, bör du söka sakkunnig hjälp. Varför det?

Det är nämligen så att i alla de fall av parodontal sjukdom där sjukdomen inte har framskridit alltför långt krävs det en noggrann rengöring och putsning av tänderna. Detta inbegriper att man avlägsnar tandstens- och plackbildningar på alla tandytor ovanför och under tandköttsranden. Tandstensbildningar är alltför hårda för att man skall kunna avlägsna dem genom att helt enkelt borsta tänderna.

Om det vidare är så att du har felaktigt bett, oriktig kontakt när du biter ihop, kan din tandläkare behöva slipa in bettet. Det kommer att förhindra att dina tänder blir rörliga och att det bildas fickor. Att förlorade tänder ersätts förhindrar också att de återstående tänderna flyttar sig.

Ett noggrant behandlingsprogram inbegriper att tandläkaren ersätter dåligt gjorda fyllningar. Varför det? Jo, det bidrar till att återställa god kontakt mellan tänderna och förhindrar att matrester pressas ner mellan dem. Det blir dessutom lättare för dig att rengöra tänderna.

Man har utvecklat kirurgiska metoder för att behandla och till och med hejda sjukdomen i en del ganska långt framskridna fall. För flera år sedan var behandlingen inriktad på att avlägsna det främsta tecknet på inflammation, nämligen varflödet. Men nu är de tandläkare som sysslar med parodontala sjukdomar mera inriktade på att stabilisera tänderna, få tandköttet att på nytt fästa vid tänderna och återbilda något av benet som gått förlorat. Det senare kan man kanske göra bara i några få fall.

Men kom ihåg att behandlingen inte alltid är framgångsrik i långt framskridna fall. Det kan ibland vara nödvändigt att avlägsna angripna tänder och sätta in tandprotes.

Gör din del

”Om du inte samarbetar, kan du lika väl spara dina pengar”, sade en sakkunnig. Ja, för att vilken som helst behandling skall bli framgångsrik, måste du göra din del.

Du måste lära dig att verkligen rengöra dina tänder, inte bara borsta dem. Du kan avlägsna plack från tandytorna genom att borsta tänderna grundligt och metodiskt och genom att göra bruk av tandtråd och andra hjälpmedel. Du kommer naturligtvis att behöva utöva självdisciplin för att praktisera dessa metoder.

Hur förhåller det sig då med dig? Har du friska tänder och stödjevävnader? Om du har det, ta då god vård om dem!

Tandköttssjukdomar har nått epidemiska proportioner över hela världen. Men tandläkarnas möjligheter att i vissa avseenden förebygga och förhindra den här sjukdomen har förbättrats mycket. På så sätt har behandlings- och kontrollmetoder utvecklats. Det behöver alltså inte vara oundvikligt att man tappar tänderna, när man blir gammal. Många människor kan hålla tandköttssjukdomen under kontroll och bevara tandköttet och tänderna friska genom lämplig sakkunnig behandling, samvetsgrann hemmavård och sunda matvanor.

Kom ihåg att du är den som har största ansvaret för vården av dina tänder. Ta därför god vård om dem, om du vill behålla dem!

[Fotnoter]

[Bild på sidan 21]

Tandköttssjukdomens förlopp