Att fatta förståndiga beslut med tanke på hälsan

”HÅLL dig vid liv!” Denna australiska slogan kan först verka meningslös, eftersom de flesta människor vill leva. Men denna paroll ålägger var och en att ta del i nyttiga aktiviteter om man vill förbättra sin hälsa och sin livskvalitet.

Många människor inser att de i hög grad själva är ansvariga för sitt hälsotillstånd. God eller dålig hälsa är vanligtvis inte något man bara råkar ut för. För de flesta av oss är hälsan direkt förbunden med vårt personliga levnadssätt. ”Vad du äter och dricker i dag avgör hur du mår i morgon”, säger en annonsslogan.

Doktor Thomas Stachnik vid Michigan State University framhåller att amerikanernas sjukdomar och dödlighet ”inte längre beror på de smittosamma sjukdomar som grasserade vid sekelskiftet, utan i stället på de kroniska rubbningar som hör ihop med vårt levnadssätt”. Men vilket levnadssätt är det som får sjukvårdskostnaderna att skjuta i höjden och gör att sjukhusen är överfulla?

Doktor Anthony Moore vid Royal Melbourne Hospital i Australien lägger inte fingrarna emellan när han talar om ”människor som har kramat blodet ur hjärtat och luften ur lungorna med cigarretter, som har ödslat bort sin kropp genom försoffning, som har grävt sin egen grav med sin omättliga gom, vars organ har frätts bort av alkohol, vars ben har splittrats av försumlighet i trafiken, vars nerver har knäckts på ärelystnadens eller ängslans sträckbänk, vars personlighet har blivit en plåga på grund av droger, vars njurar har tärts av aspirin och vars sinne har slammat igen av lugnande medel”.

Man kan lägga sig till med inställningen: ”Nåja, vi måste alla gå bort i sinom tid, så varför bråka så mycket om hälsan?” Men eftersom människans genomsnittliga livslängd både enligt bibeln och enligt statistiken är omkring sjuttio år, säger oss förståndet att vi bör leva denna tid vid relativt god hälsa. — Psalm 90:10.

En människa som väljer ett förståndigt levnadssätt har alltså fattat ett vist medicinskt beslut. Du är förståndig om du hela livet ger akt på vad din kropp behöver och hur den förändras i sitt sätt att reagera på hur du behandlar den. Känner du dig trött eller slö? Varför? Beror det på åldrandets process eller att du arbetar för mycket och sover för lite, eller kan det bero på att du vilar för mycket och motionerar för lite? Är du överviktig? Varför? Äter du en kost som är avpassad efter vad du behöver för din hälsa — eller ”avpassad” för att passa dina personliga tycken?

Ett levnadssätt fyllt av risker är inte nödvändigt för att du skall kunna säga att du har levt ett fullödigt liv.

Förståndigt bruk av medicin och andra behandlingsformer

De som är sjuka kan dock behöva läkarvård, och i somliga fall är det nödvändigt med medicin för att kunna återhämta sig. Det finns emellertid läkemedel eller annan behandling för nästan varje åkomma. Vi blir också utsatta för en konstant spärreld av reklam utformad för att övertyga människor om att icke ordinerad medicin, vitaminer, växtpreparat, behandlingar, stärkande medel osv. är nödvändiga för varje hostning, anfall av huvudvärk, smärta, magåkomma, klåda eller liknande. Vid en undersökning uppskattades det att nittio procent av alla symptom för vilka människor söker vård kan läkas av kroppen själv, utan piller, vitaminer, växtpreparat, behandlingar eller mediciner.

En nyligen företagen undersökning i Förenta staterna visade att var tredje människa som ansåg sig själv vara vid god hälsa intog icke ordinerad medicin, och nästan var fjärde använde ordinerade läkemedel.

Tro inte att ett visst läkemedel, vitamin- eller växtpreparat är oskadligt eller att en viss behandling är det därför att du tidigare har använt medicinen eller genomgått behandlingen utan några märkbara biverkningar. Tro inte heller att du behöver fortsätta medicineringen i förebyggande syfte. Det förhåller sig på samma sätt som med alkohol; ju längre man använder ett läkemedel eller genomgår annan behandling, desto större är risken att detta senare i livet medför biverkningar i form av sjukdomar som orsakas av överdriven medicinering. Särskild försiktighet är på sin plats då det gäller av läkare utskrivna mediciner, eftersom undersökningar har visat att åtminstone två patienter av fem som tar emot läkemedel som skrivits ut av deras läkare lider av någon sorts biverkning!

Hellre än att ta något läkemedel bara därför att det finns och inte verkar ha några biverkningar är det förståndigt att ta reda på hur effektiv medicinen eller behandlingen verkligen är. Den skada den kan göra eller den onödiga kostnaden kanske inte uppvägs av de goda verkningarna man hoppas på.

I en tidning som utges i västra Australien framhävdes de faror som är inbegripna, och följande fråga väcktes: ”Hur kan du bedöma din läkare?” Sedan frågades det: ”Får du ett recept varje gång du [besöker läkaren]? Om svaret är ja”, rekommenderades det: ”Byt läkare!” Du bör alltså inte anse att ditt besök hos din läkare är ineffektivt eller onödigt, om han bara ger dig råd i stället för att skriva ut någon medicin. Detsamma kan sägas om alla praktiserande läkare som känner sig benägna att skriva ut sin favoritmedicin eller ordinera någon penninginbringande behandling vid varje besök.

Ett förståndigt mål är att försöka gå igenom livet så fri från piller och behandling som möjligt. De människor som kan säga att de lever ett pillerfritt liv blir hela tiden allt färre.

Att söka läkare

”Hela två patienter av tre i en läkarmottagning behöver egentligen inte vara där”, rapporterar USA Today. Detsamma gäller sannolikt också besök hos kiropraktorer, växtläkare, naturläkare och många andra slag av doktorer. När någon åkomma sätter in, bör man tänka efter om man verkligen behöver en läkare eller om det bara är en fråga om att acceptera situationen. Är problemet psykiskt betingat eller beror det på känslomässiga påfrestningar? Du kan vara i stånd att klara av det, kanske med hjälp av någon rådgivare. Är du verkligen sjuk, eller är du frisk men oroad av något personligt problem? Är sjukdomen något som läkaren kan kurera, eller är det bara en vanlig förkylning, någon hosta eller något virus som måste få ta sin tid? Är det något som kan stoppas eller vändas till det bättre, eller är det något som måste uthärdas som en följd av hög ålder?

Vare sig du söker en kvalificerad läkare eller inte, så är det förståndigt att ta reda på mer om sjukdomen, vad som kan ha orsakat den och hur den kan behandlas. Denna kännedom kan många gånger övertyga dig om att det inte är nödvändigt att söka läkare. Eller om du gör det kan din kunskap, då han resonerar med dig om dina problem, vara honom till stor hjälp när det gäller att hjälpa dig att återställa din hälsa. Men när du talar med din läkare bör du uttrycka dig med tillbörlig respekt för hans erfarenhet och kunskap. Annars kanske han inte alls sätter värde på dina synpunkter.

Bör man försöka få ett utlåtande från en annan läkare, även om man har goda skäl att tro att diagnosen är riktig? Det beror på sjukdomens natur och en del andra faktorer. Men ibland finns det goda skäl att handla så när det är fråga om ett operativt ingrepp, när en långvarig behandling föreslås eller då det gäller en allvarlig sjukdom. I de fall då man har skaffat utlåtanden från andra läkare, har antalet operationer reducerats i hög grad.

Doktor Goldstein, som föreläser i förebyggande medicin vid Sydney University i Australien, talar om hur människor tar för lätt på operationer. En vanlig inställning verkar vara: ”Om du är tveksam, plocka bort det.”

Även om läkaren är i en privilegierad ställning och är kapabel att avge ett fackmannamässigt omdöme, så är han inte Gud. David Maddison vid medicinska fakulteten vid University of Newcastle i Australien säger i en kommentar: ”Man kan inte ignorera det ökande antalet bevis på hur många gånger experter har haft fel, ofta på områden där det har haft en bokstavligt talat världsomskakande betydelse. ... Det finns mycket inom läkarvetenskapen som tyder på att de dagar då läkaren betraktades som Gud är räknade — den tid håller nu snabbt på att rinna ut då patienten var så beroende av läkaren, eller trodde sig vara det, att han tillskrev honom kunskap och makt utöver vad han i själva verket förtjänade.”

Att ta råd av eller låta någon annan kirurg eller läkare, som inte kommer att få någon ekonomisk vinning till följd av sitt beslut (vilket kan vara fallet i vissa länder), ställa diagnosen kan alltså ibland vara förståndigt, speciellt innan du låter någon rulla i väg dig till operationsrummet för att utföra en onödig operation.

Förståndiga moraliska beslut

Även om en läkare kan vara uppriktigt engagerad i sjukvården, är patientens moraliska rättigheter en faktor som inte bör förbises. Aborter eller blodtransfusioner kan vara lagliga och godtagbara för läkaren, medan patienten kan anse det vara moraliskt fel, speciellt om han är en kristen med god kunskap i bibeln. — 2 Moseboken 21:22—25; Apostlagärningarna 15:28, 29.

Om ett beslut har med moral att göra eller inte kan avgöras med hjälp av flera faktorer. Ett sådant beslut kräver jämvikt och gott omdöme. Edward Keyserlingk, jurist, professor vid Carleton University och samordnare i kommissionen för lagreformer i Canada, säger att ”etiken, medicinen, teologin och lagen” alla är inbegripna i moraliska beslut. Men när det uppstår konflikt, vilken faktor förväntar du personligen att man bör ta mindre hänsyn till? Han förordar att man gör det till en generell regel att lagen bör spela en begränsad roll, som en sista utväg, i sådana fall.

Doktor Robert Dickman vid Case Western Reserve University i Cleveland i USA säger: ”Hur patienters moraliska (och/eller religiösa) värderingar påverkar deras uppfattning om hälsa och sjukdom och deras förväntningar på läkarvetenskapen verkar vara något som husläkaren med all rätt bör intressera sig för.”

Även läkare kan ibland ställas inför svåra moraliska beslut. Staten kan legalisera marijuana, abort eller tobaksreklam som befrämjar rökning, men många läkare kan ogilla detta av moraliska skäl.

Jim Garner säger i Kanadensiska läkarsällskapets tidskrift: ”Den grundläggande principen är att om en individ eller en organisation anser någon handling vara fel, har han eller den ovillkorligen rätt att säga detta, oavsett om denna handling är tillåten enligt lagen eller inte ... Vi är skyldiga oss själva att fatta ett personligt beslut om moral; som medborgare i vårt land bör vi foga oss efter lagen, men lagen sätter sig inte över moralen.” — (Kursiverat av oss)

Läkekonsten har ingen inbyggd moral. Vad som är moraliskt riktigt måste beslutas av den vuxne patienten eller, när det gäller omyndiga barn, av målsman. Och sådana beslut bör fattas med djup respekt för och kärlek till Jehova Guds överlägsna lagar. — Psalm 119:97.

Eftersom bibelns befallning är så tydlig, att ”män bör ge sina hustrur den kärlek de av naturen har till sina egna kroppar”, bör en man, även om han inte helt och fullt förstår sin hustrus kvinnliga åkommor, visa aktivt intresse och vara intresserad av de läkare hans hustru besöker och den behandling de ordinerar. Han bör aldrig avsäga sig detta ansvar och mena att det är generande för honom som man och låta hustrun och läkaren (ofta en annan man) fatta besluten. Det äktenskapliga förhållandet, att man och hustru skall vara ”ett kött”, kräver att mannen visar djup och kärleksfull omsorg om sin hustru. — Efesierna 5:28, 31, Phillips.

När det gäller att fatta beslut i medicinska angelägenheter, har patienten eller målsman huvudansvaret. De kan naturligtvis be om råd från nära släktingar eller samarbetsvilliga läkare och kirurger när det gäller svåra beslut. Men framför allt är det förståndigt att tänka på vad som är moraliskt godtagbart för Jehova Gud. Det är vad han anser vara viktigt som i sista hand är bindande för alla människor, läkare såväl som patienter.

[Infälld text på sidan 24]

”Vad du äter och dricker i dag avgör hur du mår i morgon”

[Infälld text på sidan 25]

”Hela två patienter av tre i en läkarmottagning behöver egentligen inte vara där”

[Infälld text på sidan 26]

”Det finns mycket inom läkarvetenskapen som tyder på att de dagar då läkaren betraktades som Gud är räknade”

[Ruta på sidan 27]

BRUKAR DU ...

● Proppa dig full med mat?

● Röka?

● Hälla i dig stora mängder alkoholhaltiga drycker?

● Undvika fysiskt ansträngande aktiviteter?

● Ta droger regelbundet?

DÅ MISSBRUKAR DU DIN HÄLSA

BÖR DU ...

● Besöka en läkare? eller försöka klara dig själv?

● Ta medicin? eller ändra ditt levnadssätt?

● Genomgå en operation? eller söka alternativ behandling?

● Göra vad som är tillåtet enligt lagen? eller göra det som behagar Gud?

VEM BÖR FATTA DET SLUTLIGA BESLUTET?