Är det förnuftigt att tro på reinkarnationen?

EN MAN i Edmonton i Canada kom att se sig i spegeln medan han var påverkad av LSD. ”Jag hade hallucinationer och fick då se vad jag trodde var tidigare inkarnationer av mig själv. Jag såg till exempel mig själv som en ond fältherre ... med tusentals människors liv på mitt samvete. En gång, när jag betraktade en sådan där hemsk person i spegeln, hörde jag en röst som sade: ’Du måste få lida för dessa illdåd som du har gjort!’”

Andra saker, förutom drogers inverkan, har fått människor att tro på reinkarnationen. När somliga människor besöker nya platser, får de underliga förnimmelser av att de varit där förut och drar slutsatsen att de måste ha levt ett tidigare liv. Andra säger sig ha fått liknande förnimmelser när de träffat helt okända personer. Hypnos har också spelat in. ”Åtskilliga nu verksamma psykiatriker har kommit att tro på reinkarnationen därför att några av deras patienter har erinrat sig upplevelser från en tid som förflutit innan de blev födda”, skrev R. Stemman i Spirits and Spirit World (Andar och andevärlden). Samma lära utgör grunden för de hinduiska och buddistiska religionerna, vars medlemsantal uppgår till över en halv milliard.

Tron på reinkarnationen har länge varit framträdande i Österns länder, och nu på senare tid har den blivit ett diskussionsämne i västvärlden. Den ger stoff till böcker och filmer. Många har sett Robert Wises film Audrey Rose, som bygger på en bestsellerroman. Handlingen rör sig om olyckliga föräldrar som påverkats till att tro att deras dotter var reinkarnationen av en annan mans avlidna barn.

”Efter döden återföds en människas själ i en annan kropp”, påstår anhängare av tron på reinkarnation. Varifrån härstammar denna tro och hur påverkar den folk? Bör du också tro detta?

Var började det?

Tron att en människas själ efter döden övergår till en annan kropp är vittutbredd och djupt rotad i det förgångna. Vendafolket, en av Sydafrikas stammar av svarta, tror detta, liksom också Australiens urinvånare, araukanerna i Sydamerika och många andra.

För mer än 2.000 år sedan trodde antikens greker och kelterna i västra Europa på detta. Vid samma tid lärde hinduiska brahmanpräster det i Indien. ”Många vetenskapsmän tror att de hinduiska brahmanerna i Öst och de keltiska druiderna i Väst var överlevande sidogrenar från ett indoeuropeiskt prästerskap”, sägs det i Encyclopædia Britannica.

Ett forntida prästerskap, centralt beläget i förhållande till Indien, västra Europa och Grekland, fanns i Babylon. Uppstod reinkarnationsläran i Babylon? Tänk på att babylonisk religion inbegrep den årliga sorgehögtiden för att fira den döde hjälten Tammus, eller Dumusi, som man gjorde till en gud. ”De kungar som ansågs vara hans inkarnationer”, skrev professor Mircea Eliade, ”firade årligen världens återskapelse. ... Tammus försvinner för att åter uppenbara sig sex månader senare. Denna växling — gudens periodiska närvaro och frånvaro — kunde lägga grunden till ’mysterier’ beträffande människans frälsning, hennes öde efter döden. ... Slutligen kunde varje mänsklig varelse hoppas få åtnjuta det privilegiet.”

Hur påverkar detta människan?

Skulle reinkarnationsläran kunna medföra förvirring och lidande för föräldrar, som det skildras i romanen Audrey Rose? I Indien har dr Vinoda Murthy undersökt rapporterade fall av ”återfödelse”. Ett gällde en pojke som skrek varenda natt och påstod att han hörde hemma på en annan plats. Till sist fördes han till en by långt därifrån, kände igen ett hus där som sitt och paret som bodde där som sina föräldrar. ”Historien fick”, enligt den vetenskaplige skribenten Radhakrishna Rao, ”en sorglig fortsättning, för pojken blev föremål för en het dispyt mellan de två föräldraparen.”

Förbunden med reinkarnationen är tron att olyckor som drabbar en i det nuvarande livet är straff för sådant som man gjort i föregående liv. Detta är vad man kallar ”Karmas lag”. Det kan hända att detta kan avskräcka någon från att skada en annan, men är verkligen denna tro en positiv kraft till att göra gott? Svaret framkommer ur den ställning brahmanerna har, de som utgör den högsta kasten i ett kastsystem som millioner människor finner vara en börda. Tänk också på buddistmunkarna som drar sig tillbaka från samhällsgemenskapen för att leva ett liv i avskildhet. ”Om en människa har kommit till världen för att gottgöra det onda hon gjort i ett tidigare liv, vad har vi då för rätt att hindra eller störa Guds föranstaltningar?” heter det i Man, Myth and Magic — An Illustrated Encyclopedia of the Supernatural (Människan, myter och magi — ett illustrerat uppslagsverk om det övernaturliga).

De som har börjat forska i sitt ”tidigare liv” har kommit under farliga, övermänskliga makters inflytande. ”Jag kände mig anfäktad av andar”, skrev den man som omnämndes tidigare i den här artikeln. ”Det hände att jag bad om att bara få dö och inte återfödas igen. ... Jag gjorde flera försök att begå självmord.”

Vad lär bibeln?

Bibeln lär att det inte finns någon osynlig del som efter döden kan fortleva och bli återfödd som någon annan. Själen är människan själv. Du kan till exempel läsa i bibeln, bland annat i Helge Åkesons översättning, att när den förste mannen skapats så kallades han en ”själ”. När han sedan dog fick den själen ett slut, som Gud också hade sagt: ”I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd, tills du vänder åter till jorden; ty av den är du tagen. Ty du är stoft, och till stoft skall du åter bli.” På andra ställen visar bibeln också gång på gång att den mänskliga ”själen” dör. — 1 Moseboken 2:7; 3:19; Josua 10:32; Hesekiel 18:4; Jakob 5:20; Uppenbarelseboken 16:3.

Om ingenting överlever kroppen vid döden, vad finns det då för förklaring till de fenomen som hänger samman med tron på reinkarnationen? Bibeln visar att demoner, änglar som blev otrogna, är ansvariga för dessa. (1 Timoteus 4:1) När det gäller hoppet om liv efter döden, så kan du med förtröstan lita på Skaparens förmåga att återuppväcka dem som ”har räknats värdiga ... uppståndelsen från de döda”. Som Jesus försäkrade: ”Den stund kommer, i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans röst och komma ut.” — Lukas 20:35; Johannes 5:28, 29.

Detta besked från Guds ord har gett tröst och befrielse åt millioner, däribland den en gång så plågade mannen från Edmonton i Canada. En annan, en före detta hindu från Indien, uttryckte det så här: ”Enligt läran om reinkarnationen återvänder man till den här tingens ordning, till ett tillstånd där människor blir sjuka och dör. Men uppståndelsen skall äga rum efter det att Jehova Gud, genom sitt rikes regering, gjort slut på den nuvarande onda ordningen. Sedan skall sjukdom, sorg och till och med döden vara sådant som hör det förgångna till.” — Uppenbarelseboken 21:3, 4.

[Bild på sidan 19]

Ibland får somliga människor en känsla av att de har levt ett tidigare liv

[Bild på sidan 20]

Karmas lag lär om ett ”hjul” av ändlösa återfödslar

[s. 21]

”Och Jehová, Gud, bildade människan av jordens stoft och blåste livets ande i hennes näsa, och människan blev en levande själ.” — 1 Moseboken 2:7, Åkeson.

”Och Herren [Jehova] gav ock Lachis i Israels händer, så att de intogo det på andra dagen, och slogo det med svärdsegg, och alla de själar, som därinne voro, alldeles såsom man hade gjort med Libna.” — Josua 10:32, Melin.

”Se, alla själar äro mina, faderns själ så väl som även sonens själ — mina äro de, och den själ, som syndar, den skall dö.” — Hesekiel 18:4, Myrberg.