Ett kännemärke för vår oroliga tid

FLYKTINGPROBLEMET är inte nytt. Historiens flodvågor har ofta svept stora människomassor bort från deras hem. Våra dagars Europa är till exempel i stort sett resultatet av folkvandringar som utbröt efter det romerska imperiets sammanbrott. Man kunde kanske tro att sådana tragiska massflyttningar skulle höra det förflutna till. Men en tidigare flyktingkommissarie inom FN antydde nyligen att ”massutvandring håller på att bli ett tragiskt permanent kännemärke för vår tid”. Varför?

Flyktingarnas tidevarv

Som bibeln har förutsagt har freden tagits bort från jorden sedan 1914. (Uppenbarelseboken 6:4) Det skott som satte i gång första världskriget var upptakten till stora sociala, politiska och ekonomiska förändringar. Utbrottet av ett andra världskrig underströk detta faktum och förde med sig omkring 11 millioner europeiska flyktingar.

Efter andra världskriget koncentrerades flyktinghjälpen på att omplacera dessa hemlösa. Men kriget hade också inneburit dödsstöten för kolonialismen. Runt om i Asien och Afrika började nya nationer dyka upp, och de fick betala för sin ”självständighet” med blodsutgjutelse och socialt och ekonomiskt kaos. Tusentals européer fann sig plötsligt utkastade från de länder där de tidigare hade bott. Inre politiska oroligheter ledde också till att tusentals av dessa länders egna invånare tvingades fly därifrån. Och så fortsätter det ännu i dag. Under de sex senaste åren har en million människor flytt från Etiopien, där de ställdes inför krig eller torka. Betydligt mer än en kvarts million människor flydde från Zimbabwe under de inre stridigheterna åren 1972—1979.

Asien och Central- och Sydamerika har på liknande sätt drabbats av massutvandringar på grund av politiska omvälvningar. År 1947 blev till exempel Indien oavhängigt, fritt från Storbritannien. Den därpå följande delningen av denna jättelika subkontinent i det religiöst splittrade Indien och Pakistan utlöste emellertid ett landsomfattande blodbad. Hinduer och muslimer i båda länderna flydde till sina respektive områden för att söka skydd. Det var ett av de största ”befolkningsutbytena” i historien — 18.000.000 människor. Så många som 10 procent av dessa flyktingar dödades eller dog av svält och utmattning innan de nådde fram till sitt nya hem. Delningen av Nord- och Sydkorea gav ett liknande resultat — 1,8 millioner flyktingar. Thailand har också tvingats ta emot nästan 200.000 människor som har flytt från krigen i Kambodja, Vietnam och Laos.

Dessa väldiga folkomflyttningar är bara ett av tecknen på att de problem som hemsökt mänskligheten sedan år 1914 är omöjliga att bemästra! Som ett ytterligare bevis på detta skall vi nu betrakta våra dagars ekonomiska flyktingar.

Inte längre välkomna?

”UT MED TURKARNA” stod det på den handmålade skylten. Detta återspeglar en växande fientlighet bland västtyskar mot de mer än 1,4 millionerna turkiska invandrare. Och detta trots att de har kommit till landet på inbjudan av Västtyskland! Deras belägenhet är tämligen typisk för ännu en flyktinggrupp — de ekonomiska flyktingarna. Dessa har inte alltid flytt undan förtryckande regeringar eller religiös förföljelse och betraktas därför inte som egentliga flyktingar. Men de har flytt undan ekonomiskt sammanbrott, arbetslöshet, ohållbar inflation — ja till och med svält. I likhet med de egentliga flyktingarna möter de mycket ofta fientlighet från den nation de väljer som tillflyktsort.

Detta påminner oss om en situation som för länge sedan utvecklade sig i Egypten. Du kanske minns att Israels nation först kom dit som ”främlingar”, när hungersnöden tvingade dem att dra till Egypten för att skaffa mat. Farao, som stod i tacksamhetsskuld till israeliten Josef för att denne hade förutsagt hungersnöden och gjort upp planer för den, inbjöd israeliterna att bosätta sig i Gosen. (Första Moseboken, kapitlen 41, 42 och 47) Men detta välkomnande varade inte så länge.

”Växande utlänningsfientliga stämningar”

Spänningen växte mellan israeliterna och egyptierna, då deras språk, kultur och religion kom i konflikt med varandra. De egyptiska jordbrukarna var i synnerhet förbittrade över israeliternas fårhjordar, som bredde ut sig i landet. Så inträffade ett regimskifte i Egypten. Israeliterna fann sig plötsligt förslavade av just de människor som hade gynnat dem. — 2 Moseboken 1:8—11.

På liknande sätt är det ofta så i våra dagar att under tider av välstånd är utlänningar ofta välkomna, eftersom de vanligen är villiga att utföra sådana arbeten som landets egna invånare försmår. I Europa finns det till exempel för närvarande omkring 12,5 millioner gästarbetare. Tidskriften Business Week skriver: ”Två och ett halvt års långsam ekonomisk utveckling, nedläggningar inom viktiga delar av den tunga industrin och nu automatiseringen inom industrin har lett till minskade arbetstillfällen och gjort att den utländska arbetskraften i allt högre grad utsätts för rasistiska påtryckningar.”

Något som bidragit till spända förhållanden i vissa delar av Förenta staterna är att många ekonomiska flyktingar har tagit sig in i landet på illegal väg. Man beräknar att mellan 40.000 och 50.000 illegala invandrare kommit från Haiti sedan år 1972. Också från det ekonomiskt svårt hemsökta Mexico väller dagligen en ström av tusentals flyktingar in på desperat jakt efter arbete.

Men denna väldiga flyktingström — av både ekonomiska och politiska flyktingar — anstränger USA:s ekonomi och tolerans till det yttersta. Tidskriften Time rapporterar till exempel om ”växande utlänningsfientliga stämningar i kongressen ... med tanke på Förenta staternas försämrade ekonomi och nedbantade sociala reformprogram”. Också många andra nationer har på liknande sätt börjat rulla ihop röda mattan.

Det som nyligen inträffade i Nigeria illustrerar hur ovälkomna ekonomiska flyktingar plötsligt kan bli.

[Bild på sidan 6]

Många ekonomiska flyktingar tar sig in i ett land illegalt på jakt efter arbete