Sexuella övergrepp mot barn — ”Vem skulle kunna göra något sådant?”

DE FLESTA föräldrar skulle svara fel på denna fråga. När vi tänker på sexuella övergrepp, ser de flesta av oss förmodligen för vår inre syn en mystisk främling som blottar sig för barn eller lurar i väg dem till sin bil eller till någon skog. Massmedia har också skildrat hur vissa grupper lurar i väg barn för att utnyttja dem för pornografiska ändamål eller barnprostitution. Sådant händer, men den typiske förövaren av sexuella övergrepp mot barn ser inte alls ut på det sättet. Vad slags människa är han då?

Sue antastades av en man som förestod en kyrklig grupp. Han var ledare för en ungdomsklubb, och alla tyckte att han var mycket trevlig. Men han förgrep sig sexuellt på Sue och andra flickor. En annan ung flicka skrev i en insändare att en morbror som hon tyckte mycket om hade tagit henne i sin famn och smekt henne på ett otillbörligt sätt. En man erinrar sig hur han som pojke ständigt utnyttjades sexuellt av en vuxen son till en nära vän till familjen. En 11-årig pojke utsattes för övergrepp av en faster som han bodde hos. En kvinna i New York berättar att hennes farfar förgrep sig på henne när hon var sju år gammal. En 15-årig pojke utsattes för övergrepp av sin läkare vid en undersökning. Pam hade det ännu värre. Hennes egen far förgrep sig på henne i många år. Och Mary utsattes för sexuella övergrepp av två äldre bröder och en äldre kusin.

I själva verket är det förmodligen mindre än en tredjedel av alla sexuella övergrepp mot barn som begås av främlingar. Vanligtvis är offret bekant med gärningsmannen. Ofta är förövaren en nära släkting. I de flesta fall är således de som förgriper sig på barnet personer som de känner och litar på, vilket gör det ännu svårare att skydda dem.

Hur förövaren går till väga

Många föräldrar har en annan missuppfattning. De föreställer sig ett våldsamt övergrepp mot ett sparkande och skrikande barn som tigger och ber om nåd. Detta kanske inte alls är fallet, åtminstone inte i början. Kontakten kan till en början ge sken av att vara skämtsam eller tillgiven och sedan övergå i sexuella övergrepp. Oftast utsätter förövaren barnet för övertalning och påtryckningar, i kraft av den vuxnes hela inneboende myndighet. Minns du hur det var när du var barn och du uppfostrades att lyda de vuxna även när de uppmanade dig att göra sådant som du inte tyckte om, till exempel att gå och lägga dig tidigt eller äta upp alla dina grönsaker? De som begår sexuella övergrepp utnyttjar denna fostran. En som själv dömts för sådana brott sade: ”Visa mig ett lydigt barn, så skall jag visa dig ett lätt offer.”

En flicka fick obscena telefonsamtal. När hon tillfrågades varför hon inte hade lagt på luren, sade hon att hon trodde att det var oartigt att göra så när någon höll på att tala! En 30-årig kvinna minns hur hon vid fem års ålder antastades av sin farfar. Han sade till henne: ”Snälla flickor gör så för farfar och säger ingenting till sin mamma.” Hur många femåringar skulle kunna genomskåda ett sådant bedrägligt resonemang?

Kommer du också ihåg hur du älskade presenter och godsaker som barn? Förövare av sexuella övergrepp använder sig ofta av detta barnsliga drag för att inleda ett förhållande. Vad skulle till exempel ditt barn göra om skolvaktmästaren sade: ”Om du stannar hos mig på kontoret en stund efter skolan, så skall jag ge dig lite pengar”? Eller om barnvakten sade: ”Jag låter dig vara uppe länge och se på TV, om du gör en sak för mig först”?

Ibland utnyttjar dessa människor barnets naturliga förkärlek för hemligheter. Var det inte spännande, när du var liten, att ha en hemlighet? En liten flicka hade en hemlighet som hennes föräldrar inte visste om. Men en dag såg hennes föräldrar hur hon uppträdde på ett brådmoget, sexuellt sätt. När den lilla flickan tillfrågades var hon hade lärt sig sådana saker, sade hon: ”Det är en hemlighet.” När hennes far förklarade att man ibland inte bör hålla hemligheter för sig själv, avslöjade den lilla flickan sin hemlighet. En 40-årig man med egen familj, som var en nära släkting till familjen, hade tagit henne till sig och förgripit sig sexuellt på henne.

Slutligen kan också hotelser komma till användning, hotelser som på ett förslaget sätt undergräver barnets känsla av trygghet. En vuxen kvinna berättar hur hon som barn antastades av sin styvfar. Hon säger att han under fyra års tid förgrep sig på henne, med början när hon var sex år gammal. Varför sade hon ingenting till sin mor? ”Han sade att om jag någonsin skulle säga ett ord till någon, så skulle polisen komma och ta honom, och min mor skulle förlora sitt arbete. Familjen skulle svälta, och allt skulle vara mitt fel.”

Författarinnan Gail Sheehy tar upp många av dessa punkter i följande anmärkning: ”Vi glömmer hur de vuxna föreföll oss vara allsmäktiga när vi själva var barn.” Hon tillägger: ”Det är mycket lätt för en förälder eller en barnvakt att inleda sexuella kontakter under den normala badningens eller hygienens täckmantel. Barnet fattar att något är på tok först när hemlighetsmakeri kommer in i bilden: ’Berätta inte för mamma vad vi gjorde’ — och så följer något som räcker som avskräckningsmedel — ’för då kommer hon inte att älska dig längre.’” Skulle ditt barn kunna stå emot psykologisk utpressning av detta slag?

Barnets bästa försvar

Sexuella övergrepp begås således ofta av de människor man minst skulle vänta sig, och de kan använda sig av utstuderade och listiga metoder. Sexuella övergrepp mot barn har troligen begåtts nära nog sedan historiens början. Men allteftersom denna generation skrider framåt och fler och fler människor är ”egenkära, ... utan naturlig tillgivenhet, ... utan självbehärskning”, blir detta hot allt större. (2 Timoteus 3:1—3) Barn har emellertid ett mycket effektivt försvar. Vad är det? Sina föräldrar. Av alla vuxna är dessa de som bäst kan skydda dem mot andra vuxna som kan önska förgripa sig på dem. Låt oss se på vilket sätt.

[Infälld text på sidan 5]

Hon utsattes för sexuella övergrepp av en ungdomsledare i sin kyrka