Japan välkomnar sex australiska celebriteter
Från ”Vakna!”:s korrespondent i Japan
ETT hundra journalister väntade ivrigt i gryningsljuset på Naritaflygplatsen i Tokyo i Japan. När jumbojetplanet hade stannat, eskorterades sex speciella passagerare snabbt till sina luxuösa, nybyggda bostäder. Vilka var dessa celebriteter som man hade väntat så länge på?
Sex australiska koalabjörnar, också kallade pungbjörnar! Alltsedan år 1975 hade man talat om att sända koalabjörnar till Japan. Mycket arbete hade lagts ner på att förbereda den framtida tillvaron för dessa ”kramgoda goodwillambassadörer”, som slutligen anlände den 25 oktober 1984. Men att adoptera koalabjörnar är inte så lätt som det kan låta.
Krävande gäster
I sitt hemland tillbringar dessa ”halvmörker”- eller ”halvdagerdjur” nästan hela sin tid i eukalyptusträden. Det är inte att undra på att eukalyptusblad är koalans enda diet. Pungbjörnar får både näring och vätska från bladen, och det är mycket ovanligt att de dricker vatten. Namnet koala fick djuret av Australiens urinnevånare, och det betyder ”dricker inte vatten”. Men det är inte vilka eukalyptusblad som helst som duger!
Fastän det finns så många som 600 arter av eukalyptusträdet, godkänner koalan endast omkring tio. Därför satte man i gång med att odla stora dungar av dessa träd i var och en av de städer till vilka djuren skulle sändas. Men skulle australiska pungbjörnar komma att äta bladen från de eukalyptusträd som hade odlats i Japan? Nyplockade löv förpackades och flögs till Australien. Där utsattes de för en hård testning men klarade detta med glans! Pungbjörnarna mumsade belåtet på de eukalyptusblad som var ”Made in Japan”.
Eftersom pungbjörnarna måste resa drygt 6.400 kilometer från sin födelseort till en miljö och ett klimat som var annorlunda, hade man gjort speciella inkvarteringsarrangemang för att slå vakt om deras hälsa. Koalahuset i Tama Zoo är en ljus brun- och gräddgulrandig ny byggnad som är belägen i närheten av toppen på en höjd. Den består i huvudsak av tre kupolformade sektioner av varierande storlek.
I den första kupolen får besökare veta en hel del om Australiens särdrag och dess pungdjur genom att titta på bilder och läsa förklaringar. Den andra kupolen inrymmer många små australiska djur, och besökare känner en extra ilning, när de tittar upp mot taket på kupolen och ser stjärnbilden Södra korset tindra på natthimlen på det södra halvklotet. Men den främsta upplevelsen möter de i den största kupolen, koalapaviljongen.
Här betraktar besökarna pungbjörnarna genom en stor glasruta. Det finns 15 träd för dessa kramdjur att klättra i. På varje träd sitter en skylt med en siffra, och siffrorna på de träd som pungbjörnarna befinner sig i visas på en tavla. Detta gör det lättare att urskilja pungbjörnarna. Konstgjord belysning skapar en skymningseffekt, eftersom dessa djur är aktivare under den halvdager som råder under morgon- och kvällstimmarna. På så sätt kan man se hur de förflyttar sig.
Det finns många andra rum i denna anläggning, till exempel en klinik och olika rum för karantänsvistelse, för lagring av eukalyptusblad och för tillredning av djurfoder. Det finns till och med ett enskilt uppehållsrum för pungbjörnarna. Allt detta har kostat 550 miljoner yen (drygt 15 miljoner kronor) och visar hur angelägen man är i Japan att uppnå framgång med koalaprojektet.
Intresset för pungbjörnarna steg avsevärt tack vare publiciteten i massmedierna. Sedan invigningsdagen har många tusen människor besökt koalahusen. En söndagsmorgon såg drygt 15.000 människor pungbjörnarna i Tokyo. Och en dag under en nyårshelg infann sig 22.000 i koalahuset i Kagoshima och 46.000 i Nagoya.
Besökare kan få stå i kö i omkring en och en halv timme på helgdagar, innan de får se pungbjörnarna i Tama Zoo i Tokyo. Men vad är det då som gör pungbjörnarna så populära bland människor här?
Levande teddybjörnar
Hemligheten med deras popularitet ligger i deras lurviga mörkgråa päls, pepparkornsögon, framträdande näsor, öron som är täckta av lång päls och deras godmodiga ansiktsuttryck och kramgoda kroppar. Pungbjörnarna är verkligen förtjusande djur. De ser precis ut som levande teddybjörnar.
Dessa charmerande varelser finns i de östra och sydöstra delarna av Australien, och i likhet med kängurur är de pungdjur, det vill säga de har en pung att bära sina ungar i. När en koala föds, är den endast 17 millimeter lång. Den oansenliga ungen klättrar själv in i moderns pung, och där växer den och livnär sig på moderns mjölk. När sex eller sju månader har gått, lämnar den äntligen pungen och börjar livnära sig på eukalyptusblad, som modern till hälften har smält och som finns i hennes exkrementer. Efter detta börjar den unga koalan att äta späda eukalyptusblad. Ungefär vid den här tiden börjar modern bära sin unge på ryggen, när hon förflyttar sig. De utgör verkligen en förtjusande anblick!
Även om det fortfarande kanske finns mycket som inte är känt om dessa celebriteters tillvaro, så hoppas man att man skall kunna utröna en hel del genom studier och iakttagelser av dem i deras nya hem i Japan.
[Bildkälla på sidan 26]
Foton: Tokyos zoologiska trädgård