Framtidsutsikterna för protestantismen – och för dig!

”JAG har nu studerat evangelisk teologi i sju terminer, och jag är därför en blivande präst i kyrkan”, började en insändare i en tysk tidning i november 1986. Den fortsatte: ”Jag skulle vilja rikta uppmärksamheten på att vår utbildning huvudsakligen består i att trasa sönder bibeln — bara pärmarna lämnas kvar. ... Medan elevens tro eller dess grundval, Skriften, bryts ner, lär många av hans föreläsare honom socialismens ’nya evangelium’ och ger därigenom kyrkan en fullständigt ny substans. Gud är död — länge leve socialismen! Jesus har ruttnat i sin grav, vi måste rädda oss själva! Detta är det budskap som mången präst för med sig till predikstolen söndag efter söndag. Vi är i största behov av nya möjligheter att lära oss bibeln, men för närvarande undertrycker kyrkan dem.”

När Guds ord blir så illa behandlat, kan man då hoppas att kyrkan och dess församlingsmedlemmar ännu skall återhämta sig från sin andliga oordning? En bibelöversättare på 1700-talet konstaterade helt riktigt: ”Kyrkans hälsotillstånd bestäms av det sätt på vilket den behandlar Skriften.”

Kan en ny reformator hjälpa?

”Dietrich Bonhoeffer äras och citeras nu för tiden mer än någon annan teolog i vårt århundrade”, säger professorn i teologi Georg Huntemann. Bonhoeffer, en framträdande medlem av ”Bekännelsekyrkan”, fängslades av nazisterna år 1943 och avrättades år 1945 för påstådd inblandning i en lönnmordsplan riktad mot Hitler. Huntemann säger att Bonhoeffer kanske är just den nye reformator kyrkan behöver. Lägg märke till följande utdrag ur en del av hans predikningar. Fråga dig: Vad skulle det betyda för den evangeliska kyrkan att rätta sig efter hans ord? Vad skulle det betyda för min kyrka?

”I fråga om religion är det bara en sak som är av väsentlig betydelse — att den är sann.” Detta stämmer överens med vad Jesus sade: ”Gud är ande, och de som tillbedja honom måste tillbedja i ande och sanning.”a — Johannes 4:24; se även Johannes 8:32; 14:6; 16:13.

Är du säker på att allting som din kyrka lär verkligen är sant? Lär den att människan har en odödlig själ, en som inte kan dö, eller är den ense med bibeln, där det heter: ”Den [själ] som syndar, han skall dö”? (Hesekiel 18:4, 20) Lär din kyrka att Gud är namnlös eller att han heter Jesus, eller är den ense med bibeln, där det heter: ”Du allena bär namnet ’HERREN’ [Jehova], den Högste över hela jorden”? (Psalm 83:19; jämför vad som står under uppslagsordet ”Herren” i Ordförklaringar och sakupplysningar.) Lär din kyrka att alla goda människor skall tas till himmelen, när jorden blir förstörd genom eld, eller är den ense med bibeln, där det heter: ”De rättfärdiga skola besitta landet och bo däri evinnerligen”? — Psalm 37:29; se även Psalm 104:5.

”Den [kyrkan] måste sträva efter renhet när det gäller läran.” Detta stämmer överens med vad Jesus sade, när han förmanade sina lärjungar ”att taga sig till vara [för surdeg], ... fariséernas och sadducéernas lära”. — Matteus 16:12; se även 1 Korintierna 5:8.

Välkomnar din kyrka ”ett brett spektrum av enskilda uttydningar”, eller handlar den i överensstämmelse med det gudomliga rådet: ”Jag förmanar eder, mina bröder, att hava akt på dem som vålla tvedräkt och kunna bliva eder till fall, i strid med den lära, som I haven inhämtat; dragen eder ifrån dem”? — Romarna 16:17; se även 2 Timoteus 2:16—18; 2 Johannes, vers 9, 10.

”På domens dag kommer Gud helt visst inte att fråga oss: Har ni firat imponerande reformationshögtidligheter, utan snarare: Har ni lyssnat till mitt ord och hållit det?” Detta stämmer överens med vad Jesus sade: ”Mina bröder äro dessa, som höra Guds ord och göra det.” — Lukas 8:21; se även Matteus 7:21; Johannes 15:14.

Lägger din kyrka mera tonvikt på ritualer, ceremonier och byggnader än den gör på att vinna exakt kunskap från Guds ord? Betraktas tillfällig närvaro vid högtider i kyrkan som tillräckligt, tvärtemot anvisningen ”låtom oss icke övergiva vår församlingsgemenskap, ... så mycket mer som I sen, huru ’dagen’ nalkas”? — Hebréerna 10:25.

Uppmuntrar din kyrka dig att läsa Guds ord dagligen och erbjuder dig personlig hjälp till att förstå det, och skänker den motivering till att göra det som krävs?

”Religion är arbete, kanske det svåraste och med största visshet det heligaste arbete som en människa kan uträtta.” Detta stämmer överens med vad Jesus sade: ”Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk.” — Johannes 4:34.

Säger din kyrka dig att Guds verk för de kristna i våra dagar är att de skall predika ”evangelium om riket ... i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk”? (Matteus 24:14; se även Matteus 28:19.) Sporrar den dig till att dela med dig av det härliga budskapet om Riket till ”var och en som av eder begär skäl för det hopp, som är i eder”? — 1 Petrus 3:15.

Åtminstone i de här ovan nämnda fallen gav Bonhoeffer sin kyrka goda råd. ”Men varför har hans ord, hans reformatoriska råd till kyrkan, förklingat så fullkomligt obeaktade?” frågar Huntemann. Men av ännu större betydelse är frågan: Varför har Jesu Kristi auktoritativa ord förklingat obeaktade i långt större omfattning?

Teologen Ulrich Betz säger att det västtyska samhället tänker och handlar på ett ”efterkristet, för att inte säga nyhedniskt” vis. Den evangeliska kyrkan måste ta på sig skulden för åtminstone de 25 miljoner samhällsmedlemmar som tillhör den evangeliska kyrkan. Liksom ett träd som bär rutten frukt verkar misstänkt, så verkar en kyrka som frambringar skenkristna misstänkt. Jesus förklarade: ”Ett gott träd kan icke bära ond frukt, ej heller kan ett dåligt träd bära god frukt.” — Matteus 7:16—18.

Gör följande ärliga bedömning. Vad slags frukt frambringar din kyrka? Förbättrar den sina medlemmars personlighet? Befrämjar den frid och enhet i familjen och i samhället och på det världsvida planet? Är den ett bålverk mot drogmissbruk, omoraliskhet och brottslighet? Skulle du, utan att tveka, kunna säga att världen skulle vara ett bättre ställe att leva på om alla tillhörde din kyrka?

Lägg märke till på motsatta sidan varför en del medlemmar av den evangeliska kyrkan i Tyskland sedan de gjort en sådan ärlig bedömning har vänt sig åt annat håll för att få andlig vägledning.

Kommer du att handla, om din kyrka underlåter att göra det?

Om du, sedan du företagit en ärlig granskning, inte är riktigt nöjd med vad du ser, gör då mera än att bara klaga. En journalist, som kommenterade Karl Barths påstående att en kyrka är dess medlemmar, drog helt logiskt slutsatsen: ”Kyrkomedlemmarna ... är ansvariga för vad kyrkan säger och gör.” Fråga dig därför: Är jag villig att dela ansvaret för allting som min kyrka säger och gör? Kan jag verkligen känna mig stolt över att ha alla dess medlemmar som andliga bröder?

Förbise inte, medan du begrundar dessa frågor, betydelsen av Uppenbarelseboken 18:4, 8. Där heter det om den falska religionens världsvälde, som misshagar Gud: ”Dragen ut ifrån henne, I mitt folk, så att I icke gören eder delaktiga i hennes synder och fån eder del av hennes plågor. Därför skola på en och samma dag hennes plågor komma över henne: död och sorg och hungersnöd; och hon skall brännas upp i eld. Ty stark är Herren Gud, han som har dömt henne.”

Det kan hända att du uppriktigt tror att din kyrka inte är någon del av den falska religion som Gud säger att han snart skall tillintetgöra. Men ditt liv beror på att du är till 100 procent säker. Är du det?

Den falska religionen har ingen framtid, och det har inte heller de som understöder den. Den sanna religionen kommer att bestå för evigt tillsammans med dem som utövar den. Träffa ditt val i överensstämmelse med detta.

[Fotnoter]

[Ruta/Bild på sidan 9]

Jehovas vittnen erbjuder vid sina sammankomster, till exempel genom sådana dramer som man kan se här, praktisk undervisning om hur man tillämpar bibliska principer i det dagliga livet. Denna sanningens distinkta trumpetsignal, oförvanskad av politiska gräl eller läromässiga skiljaktigheter, stärker deras hopp för framtiden och skapar intresse för kristet uppförande och kristen verksamhet. Var med vid en sammankomst och se själv!

[Ruta på sidan 11]

Före detta medlemmar av den evangeliska kyrkan förklarar varför de nu är Jehovas vittnen

”Vad som först gjorde intryck på mig angående Jehovas vittnen var den renhet och ärlighet jag såg vid en av deras sammankomster. Jag uppmuntrar andra att vara med vid en för att själva erfara den äkta kärlek som råder bland vittnena.” — W. R., före detta kyrkvaktmästare.

”Jag var med i kyrkan varje söndag. Men predikan, för det mesta 20 minuter lång, besvarade sällan mina frågor om livets mening eller om livet efter döden. Jehovas vittnen gav mig svaren direkt från bibeln, och jag kunde tala med dem ansikte mot ansikte. Det måste ligga mera i gudstjänster än att bara hörsamma kyrkklockorna varje söndagsmorgon, sjunga sånger och lyssna till en predikan. Ingen uppriktig sanningssökare kan bli nöjd med detta! Han önskar göra någonting.” — E. B., före detta söndagsskollärare.

”Min verksamhet som äldste i kyrkan inbegrep aldrig några bibliska angelägenheter, utan bara rent affärsmässiga angelägenheter. Vad som hjälpte mig mest var att få lära känna Guds namn, Jehova, ett namn som jag aldrig hörde nämnas i kyrkan. Den stora mängden av sanningar som bibeln innehåller gjorde intryck på mig.” — E. M., före detta äldste i kyrkan.

”Första gången Jehovas vittnen talade med mig var skillnaden [mellan dem och oss] uppenbar. Att de önskade tala med mig om bibeln var fullständigt nytt och märkligt. Min första fråga var om de fick betalt för sitt arbete. De sade nej. Min andra fråga var om de hade varit med och kämpat under kriget. De förklarade att många vittnen hade suttit i koncentrationsläger. Jag hade till sist funnit människor som var villiga att, om så blev nödvändigt, dö för sin tro.” — H. M., före detta kyrkvaktmästare.

”När jag bad min pastor förklara varför varje pastor hade sin egen uttydning, sade han: ’Varje pastor har rätt att åskådliggöra Gud på ett sätt som tillåter honom att göra bästa bruk av honom i församlingen.’ Senare växlade jag om att besöka två olika församlingar av Jehovas vittnen. Vad som slog mig var den fullständiga överensstämmelsen mellan dem. Och talen innehöll mycket värdefullt stoff, som alltid understöddes av bibeltexter som man omedelbart kunde läsa i sin egen bibel! Vilken kontrast till de många predikningar jag hade hört!” — U. P., före detta socialarbetare i kyrkan och församlingssyster.

[Bild på sidan 10]

Områdessammankomster skapar intresse hos Jehovas vittnen för att utföra verket med att predika om Guds rike.