Blick på världen
STRÅLNING OCH DE SOM OFTA FLYGER
Flygresenärer utsätts för mer kosmisk strålning från stjärnorna och solen än människor på marknivå, visas det i nya undersökningar från USA:s transportdepartement. Flygbesättningar, människor som ofta flyger på långa turer och havande kvinnor är utsatta för större risk, heter det i rapporten. Ju högre planet flyger och ju närmare polerna, särskilt under stormar på solen, desto större strålningsdos. Men dr A. B. Wolbarst vid USA:s miljöskyddsbyrå sade till The New York Times att riskerna för cancer från en strålningsdos på en flygtur mellan New York och Aten ”är relativt liten jämförd med de slags risker man utsätts för i världen”.
VAD SOM BETYDER NÅGOT FÖR DE UNGA
I en undersökning uppmanades mer än 2.000 unga människor i åldrarna 12 till 24 år i Västaustralien att ange vilka ämnen som var viktigast för dem. Resultatet visade att familjelivet var det ojämförligt viktigaste för unga människor och vida överträffade allt annat. De unga uttryckte också oro för sin personliga framtid och för samhällets framtid i allmänhet, enligt tidningen The West Australian. De andra frågor som sattes högt var undervisning och fostran, fred, inkomst och hälsa. Men politiska och religiösa frågor kom långt ner på listan.
”SKILSMÄSSA I HUSET”
I Japan har skilsmässa bland medelålders par mer än fördubblats under de 20 senaste åren. Det är typiskt, förklarar skilsmässokonsulent Yoriko Madoka, att hustrun plötsligt söker skilsmässa efter 30 års äktenskap och att mannen känner det som om ”han har blivit biten i handen av sin egen sällskapshund”. Men i stället för att ställas inför besvärligheterna som frånskild väljer många kvinnor en ”skilsmässa i huset”, enligt The Daily Yomiuri. Mannen bor med andra ord en trappa upp och hustrun på nedre botten med barnen. Hustrun uträttar ingenting åt mannen och försöker undvika att träffa honom. Därigenom bevarar man den sociala ställningen, ekonomisk stabilitet och det yttre skenet. Men för hur länge? Av domstolar beviljade skilsmässor för människor över 60 års ålder ökade med 42,3 procent mellan 1983 och 1988, och det var lika många män som kvinnor som sökte skilsmässa.
DÖDSBRINGANDE HANDEL MED FÅGLAR
Handeln med vilda fåglar bär skulden för att miljoner fåglar varje år får sätta livet till — enligt beräkningar uppgår antalet till ett hundra miljoner. ”Åtminstone fem fångade vilda fåglar dör för var och en som säljs levande”, hävdas det i den sydafrikanska tidskriften Personality. För att fånga exotiska fåglar hugger en del jägare ner boträd och lägger beslag på ungar som lyckas överleva fallet. En annan metod är att beskjuta en flock fåglar med lös ammunition och lägga vantarna på dem som faller till marken med lättare vingskador. Sedan följer uppgiften att hålla fåglarna vid liv och frakta dem med flyg till avlägsna länder, dit de ofta anländer döda. Vilken vinst kan det ligga i detta? Det förklaras i Personality: ”Antalet fåglar som man driver handel med uppgår enligt en försiktig beräkning till omkring 5 miljoner om året. Men detta inbegriper inte det stora antalet smugglade fåglar. ... Fågelsamlare är beredda att betala ända upp till 250.000 dollar för eftertraktade men fridlysta arter.”
VÄRLDSOMSPÄNNANDE KLIMAT- ÖVERENSKOMMELSE
Efter besvärliga förhandlingar kom alla de 159 medlemsnationerna i FN enhälligt överens om att utforma en överenskommelse om stabilisering av jordens klimat. De skall träffas i Brasilien år 1992 och dryfta sätt och medel att förhindra att atmosfären värms upp och minska den ekonomiska utvecklingens inverkan på miljön. Men där slutar samförståndet, och många kinkiga frågor återstår att lösa. Enligt journalisten Paul Lewis ser u-länderna den industrialiserade världens oro för miljön som en chans att pressa fram ekonomiska eftergifter. I gengäld för sin medverkan önskar de få tillgång till nya tekniska skyddsanordningar för miljön, såväl som skuldlättnad och högre priser för sin export. Förenta nationerna har varnat för att en miljard människor, nästan en femtedel av världens befolkning, skulle kunna bli flyktingar i det nya seklet om växthuseffekten höjer havsnivån dramatiskt.
DOKUMENT I SÖNDERFALL
Nästan 70 procent av delstatsarkiven i Nordrhein-Westfalen i Västtyskland hotas av sönderfall. Enligt en delstatsminister beror sönderfallet på papperet. Sedan 1800-talet har industriellt framställt papper innehållit surgörande medel som framkallar sönderfall. I Frankfurter Allgemeine Zeitung rapporteras det att 26 procent av de dokument som förvaras i arkiven redan har gulnat i varierande grad. Traditionella metoder för att bevara och återställa dokumenten är otillräckliga för att lösa problemet.
HÄLSONOTISER
◻ Att äta ofta kan vara nyttigt, säger forskare vid University of Toronto i Canada. Gruppen av män som undersöktes tillfördes samma mängd och slag av mat, men i 17 portioner med en timmes mellanrum i stället för i tre måltider per dag, och de uppvisade en genomsnittlig nedgång i fråga om LDL-kolesterol (”farlig” kolesterol) med 13,5 procent, sammanlagd mängd kolesterol i blodet med 8,5 procent och insulin i blodet med 29 procent. Att äta ett enda stort mål om dagen sades vara det sämsta ätmönstret. En nackdel är att lätta mellanmål vanligtvis leder till större kaloriintag.
◻ En undersökning som publicerades i The Journal of the American Medical Association visar att kvinnor som tar receptfria multivitaminpiller, vilka innehåller folsyra, medan de försöker bli med barn och under åtminstone sex veckor efter det att de blivit havande kraftigt minskar risken för att få barn som har medfödda neuralrörsmissbildningar. Neuralrörsmissbildningar kan vålla förlamning, psykisk utvecklingsstörning och död.
◻ ”Det finns nu överväldigande bevis för att en kost rik på frukt och grönsaker kan bidra till att minska risken för cancer”, konstateras det i tidskriften New Scientist. De vitaminer man därigenom erhåller ”utövar sin skyddande verkan genom att bekämpa skadliga reaktioner i kroppens celler”. Forskare säger att ju mer grönsaker man äter, desto mindre troligt är det att man skall drabbas av lungcancer. Och utan tillräcklig mängd C-vitamin kan oxidationsreaktioner i blodet leda till slaganfall, hjärtsjukdomar och grå starr.
KAN HUNDAR SE FÄRGER?
Forskare vid University of California i Santa Barbara drar slutsatsen att hundar har begränsat färgseende. Efter en årslång undersökning fann vetenskapsmännen att hundar kan skilja mellan färgerna vid spektrums motsatta ändar, till exempel rött och blått, men att de inte kan skilja mellan gult, grönt och orange.
EFTERTANKE BETRÄFFANDE TRANSFUSIONER
Blodtransfusioner har i ökande utsträckning använts i utvecklingsländer vid behandling av unga malariapatienter, som ådragit sig livshotande anemi. År 1986 gavs till exempel 16.352 sådana transfusioner vid Mama Yemo-sjukhuset i Kinshasa i Zaire. Men under 1987 minskade antalet blodtransfusioner kraftigt. Varför? I den i London utkommande tidskriften Panoscope rapporteras det att sedan läkare vid Mama Yemo upptäckt att 13 procent av en grupp barn som fått blodtransfusioner mot malaria blev infekterade med HIV, det virus som är bärare av aids, ändrade sjukhusets medicinska stab sin metod som innebar ”automatiska blodtransfusioner för anemiska barn”. En del unga patienter vid Kinshasasjukhuset gavs i stället järnsupplement som hjälp till att bygga upp blodet. På det viset, heter det i Panoscope, ”minskade antalet blodtransfusioner med 73 procent till 4.531 — och inte ett enda barns liv gick till spillo”.
BITTRA KONSEKVENSER
På 1970-talet valde många tyska män att låta sterilisera sig. De sveptes med i ”den sexuella frihetsvågen”, rapporteras det i dagstidningen Main Post. Professor W. Schulze vid universitetssjukhuset i Hamburg-Eppendorf tror att många valde sådana operationer alltför villigt. Ett växande antal steriliserade män skulle nu vilja ha en operation för att återställa fruktsamheten. Men i 10 procent av fallen är detta inte längre möjligt. Dessutom blir chanserna att lyckas återställa fruktsamheten mindre ju längre de väntar.
DYRT BESÖK
Påvens besök i Sverige förra året kostade svenska katolska kyrkan 4,2 miljoner kronor, enligt uppgift i Dagens Nyheter. Enbart mässan i Globen i Stockholm kostade 1,5 miljoner. De 135.000 registrerade katolikerna i landet rapporteras ha bidragit med i snitt fyra kronor var, dvs. med drygt en halv miljon. Munk- och nunneordnar bidrog med 779.000. Försäljning av medaljer och liknande gav 419.000. Ekonomin räddades av västtyska katolska kyrkan, som tillsköt 2,5 miljoner. Dessutom kostade besöket svenska skattebetalare 1,1 miljoner för polisens tjänster, 300.000 för officiell statlig representation och 475.000 för UD:s utlägg. Uppsala fick betala 240.000 och Vadstena 250.000 för arrangemangen kring mässorna som hölls där. Kollekten inbringade totalt 369.030 kronor, som skickades till Vatikanen.