Frågor som kräver svar

DU KANSKE någon gång i livet har frågat dig själv: Om Gud finns, varför har han då tillåtit så mycket lidande? Och varför har han tillåtit det så länge, under hela mänsklighetens historia? Kommer lidandet någonsin att upphöra?

Många människor har inte kunnat få något tillfredsställande svar på sådana frågor och har därför blivit bittra. Somliga har till och med förlorat sin tro på Gud eller gett honom skulden för sina svårigheter.

En man som hade överlevt de nazistiska massutrotningarna under andra världskriget var så bitter att han sade: ”Om du kunde slicka på mitt hjärta, skulle du bli förgiftad.” En annan man, som fick lida på grund av etnisk förföljelse under första världskriget och i samband därmed förlorade familjemedlemmar och vänner, frågade med bitterhet: ”Var fanns Gud när vi behövde honom?”

Många människor känner sig därför förvirrade. De tycker att det verkar ologiskt att en godhetens och kärlekens Gud skulle tillåta ondska och lidande under så lång tid.

Vad människor har gjort

Människor har sannerligen begått fruktansvärda illdåd mot andra under århundradenas lopp — ja, faktiskt i årtusenden. Många av dessa ogärningar har varit så fasansfulla att de trotsar all beskrivning.

I takt med civilisationens förmenta framåtskridande har människor uppfunnit allt ohyggligare redskap för att döda och lemlästa andra: kanoner, kulsprutor, stridsflygplan, stridsvagnar, robotar, eldkastare, kemiska vapen och kärnvapen. Följden har blivit att omkring 100 miljoner människor har dödats i nationernas krig enbart under detta århundrade! Ytterligare hundratals miljoner har sårats eller utsatts för lidande på annat sätt. Och förstöringen av materiella tillgångar, till exempel hus och lösegendom, går inte att beräkna.

Tänk på den oerhörda sorg, den vånda och den gråt som krig har gett upphov till! Alltför ofta är det oskyldiga människor som har fått lida: gamla män och kvinnor, ungdomar och småbarn. Och alltför ofta har de som förorsakade det onda inte behövt stå till svars för sina handlingar.

Lidandet i världen fortsätter än i dag. Varje dag blir människor mördade eller faller offer för brott av andra slag. De skadas eller dör i olyckor, däribland naturkatastrofer som orkaner, översvämningar och jordbävningar. De får lida på grund av orättvisor, fördomar, fattigdom, svält och sjukdomar och på en mängd andra sätt.

Hur har en god Gud kunnat skapa någonting — mänskligheten — som har fått lida så fruktansvärt och så ofta i århundrade efter århundrade?

Ett dilemma som återspeglas i människokroppen

Detta dilemma återspeglas i människans egen kropp. Forskare och andra som har studerat människokroppen närmare är överens om att den verkligen är underbart danad.

Begrunda bara några få av dess fantastiska drag: det otroliga människoögat, som ingen kamera kan efterlikna; den förbluffande hjärnan, som får den mest avancerade dator att verka klumpig; det komplicerade sätt varpå olika kroppsdelar samarbetar utan någon medveten ansträngning från vår sida; barnafödandets mirakel, då en förtjusande liten baby — en kopia av föräldrarna — frambringas på bara nio månader. Många människor har kommit till den slutsatsen att det mästerverk som människokroppen utgör måste ha konstruerats av en mästerlig formgivare — Skaparen, den allsmäktige Guden.

Men sorgligt nog bryts denna underbara kropp så småningom ner. Den dukar under för sjukdom, ålderdom och död och förvandlas till sist till stoft. Så tragiskt! Just när en person skulle kunna dra nytta av årtionden av erfarenhet och bli visare, bryter organismen samman. Vilken beklämmande kontrast vid livets slut till den hälsa, vitalitet och skönhet som kroppen hade potential till vid födelsen!

Varför skulle en kärleksfull Skapare dana något så fantastiskt som människokroppen bara för att låta den få ett så sorgligt slut? Varför skulle han skapa en mekanism som börjar så bra och har så enastående möjligheter men får ett så ömkligt slut?

Hur somliga förklarar detta dilemma

Somliga menar att ondska och lidande är redskap som Gud använder för att förädla vår karaktär genom motgångar. En prästman inom metodistkyrkan försäkrade: ”Att de goda får sitta emellan för de ondas skull är en del av Guds frälsningsplan.” Han menade att det ingick i Guds plan att goda människor måste utstå lidanden från onda människor för att kunna förbättra sin personlighet och bli frälsta.

Men skulle en kärleksfull mänsklig far försöka förädla sina barns karaktär genom att uppsåtligt låta dem falla offer för en ondskefull brottsling? Många unga människor förlorar ju också livet genom olyckor eller mördas eller dör i krig. Dessa unga offer har ingen ytterligare möjlighet att förbättra sin personlighet, eftersom de är döda. Uppfattningen att Gud tillåter lidandet för att vi skall bli bättre människor är således inkonsekvent.

Ingen förnuftig och kärleksfull mänsklig far skulle vilja att hans nära och kära drabbades av sorger och lidanden. En far som skulle planera att låta sina närmaste utsättas för lidanden i karaktärsdanande syfte skulle faktiskt anses vara olämplig eller rentav psykiskt ur balans.

Är det då förnuftigt att tro att Gud, den mest kärleksfulle Fadern av alla, universums allvise Skapare, avsiktligt skulle åsamka människor lidande som en del av sin ”frälsningsplan”? Det skulle vara detsamma som att tillskriva honom oerhört grymma och avskyvärda egenskaper, egenskaper som vi alla finner oacceptabla till och med hos ofullkomliga människor.

Hur vi kan få svar på våra frågor

Vart kan vi vända oss för att få svar på våra frågor om varför Gud tillåter ondska och lidande? Eftersom det rör Gud, är det logiskt att ta reda på hur han själv besvarar dessa frågor.

Hur kan vi få veta det? Genom att vända oss till den källa som Gud själv säger att han har tillhandahållit som vägledning för människan — bibeln, den Heliga skrift. Oavsett vad man kan ha för uppfattning om den boken, är den värd att undersöka, eftersom aposteln Paulus sade: ”Hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig ... till korrigering.” (2 Timoteus 3:16) Han skrev också: ”När ni mottog Guds ord, som ni hörde av oss, [tog ni] inte ... emot det såsom människors ord, utan — efter vad det i sanning är — såsom Guds ord.”a — 1 Tessalonikerna 2:13.

Svaren på de frågor som har med mänsklighetens lidande att göra är emellertid inte bara av teoretiskt intresse. De är livsviktiga för att vi skall kunna förstå vad som sker i världen av i dag, vad som kommer att ske i en nära framtid och hur detta berör var och en av oss.

Vi är skyldiga oss själva att låta bibeln, Guds budskap till mänskligheten, tala för sig själv. Vad har den då att säga om hur lidandet började och varför Gud tillåter det?

Nyckeln till detta problem ligger i människans mentala och känslomässiga konstitution. Bibeln visar att Skaparen danat oss med en mycket viktig egenskap: Längtan efter frihet. Låt oss se lite närmare på vad som inbegrips i människans fria vilja och hur den hänger samman med orsaken till att Gud har tillåtit ondska och lidande.

[Fotnot]