Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • g91 8/2 s. 8-10
  • Vems är felet?

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Vems är felet?
  • Vakna! – 1991
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • Dagens ungdomar — morgondagens rattfyllerister
  • Alkohol — en laglig drog
  • Vad är det för fel med att dricka?
    Ungdomar frågar – svar som fungerar
  • Ha samma syn på alkohol som Jehova
    Vakttornet (Studieupplagan) – 2023
  • Vad är det som leder till alkoholberoende
    Vakna! – 1978
  • Håll alkoholen på rätt plats
    Vakttornet – 2010
Mer
Vakna! – 1991
g91 8/2 s. 8-10

Vems är felet?

”ATT bli berusad är helt acceptabelt” för många människor i samhället, förklarar Jim Vanderwood vid Mohawk Valley Council on Alcoholism i staten New York. Ja, tyvärr är det väl få som kan förneka att alkoholförtäring, även till övermått, är en integrerande del av samhället.

De flesta samhällen har under lång tid varit mycket toleranta mot ett regelbundet, och till och med omåttligt, drickande. Detta har tjänat som en uppmuntran för andra att efterlikna denna toleranta inställning. Som Vanderwood uttrycker det: ”Se bara på filmerna. Vi har alltid applåderat människor som kan dricka folk under bordet och sedan köra bil som den värste rallyförare. Det betraktas som rena egotrippen. Hur kommer man till rätta med en sådan inställning?”

Även om ansvaret naturligtvis främst vilar på dem som skadar andra människor genom att köra bil när de är alkoholpåverkade, måste således våra dagars toleranta och släpphänta samhällen med deras obalanserade inställning till alkohol också bära en del av skulden.

”Alkoholförtäring är inte bara något accepterat, utan också något som i högsta grad uppmuntras”, förklarar Jim Thompson, som sysslar med brottsförebyggande verksamhet. Han förklarade för Vakna!: ”Många idrottsevenemang är sammankopplade med alkoholindustrin, till exempel ölindustrin.” Han framhöll att den bästa TV-reklamen under många sådana evenemang är ”ölreklam, där samhällets alla lysande stjärnor propagerar för sitt favoritöl”.

En federal arbetsgrupp under ledning av förre chefen för den allmänna hälsovården i USA, C. Everett Koop, bojkottades av de amerikanska TV-bolagen och annonsörerna. Varför det? Därför att den tog upp problemet med alkohol i trafiken och den därmed sammanhängande skuldfrågan. Doktor Patricia Waller, som förestod arbetsgruppens informationsverksamhet, förklarade: ”Faktum är att vi [samhället] har skapat detta problem, och människor är dumma nog att duka under för alla de påtryckningar som vi har utsatt dem för ända sedan de var tillräckligt gamla för att kunna titta på TV. ’Men’, [säger samhället] ’vi bär inte ansvaret. Det är inte vårt problem.’”

Dagens ungdomar — morgondagens rattfyllerister

I vårt samhälle glorifieras drickandet på många olika sätt, till exempel genom TV, film och reklam. Det budskap som trumfas in i unga, lättpåverkade sinnen är: ”Du kan dricka alkohol och leva lyckligt i alla dina dagar.”

”Ett genomsnittsbarn kommer att se alkohol konsumeras 75.000 gånger på TV innan det uppnått laglig ålder för att själv dricka”, förklarar dr T. Radecki vid Nationalföreningen mot TV-våld i Förenta staterna. Den brittiske forskaren Anders Hansen bevakade det engelska TV-utbudet på bästa sändningstid och fann att 71 procent av alla icke-dokumentära program inbegrep scener med alkoholförtäring. Det förekom i medeltal 3,4 dryckesscener per timme och ”mycket få skildrade alkoholkonsumtion med mer specifika följder”, till exempel trafikolyckor och mord, sade Hansen beklagande.

Kolumnisten Colman McCarthy uttrycker det på följande sätt i The Washington Post: ”Bakom upptågen med ... gamla idrottsstjärnor som står i baren och blandar drinkar ligger annons- och reklamkampanjer som utformats så att barn fängslas och collegeungdomar drivs till att tro att alkoholförtäring, gärna i stora mängder, är nödvändig för det sociala välbefinnandet. Lita på ... grabbarna — om du inte tar dig ett glas, känner du dig utanför.”

I Sovjetunionen har man stora problem med trafiknykterheten. Somliga befattningshavare där i landet betvivlar emellertid att man kan ändra på dryckesvanorna. ”Det är djupt rotat i oss ryssar”, sade en tjänsteman. Detta kan visserligen vara sant, men många betraktar alkoholförtäring som en form av rekreation. Unga och lättpåverkade personer växer därför upp i en miljö som präglas av drickande.

J. Vanderwood förklarar att Förenta staterna har ”en ung dryckeskultur. Alkohol betyder baseboll, bowling, superbowl, happy hours. Om man skall koppla av, då tar man alkohol, och om man tar alkohol, då kopplar man av.” Han fortsätter: ”Man kan växa ifrån det stadiet om ens beroende inte är psykologiskt, sociologiskt eller fysiskt betingat.” Han säger emellertid varnande: ”En sak som forskningen lärt oss, och som är mycket väldokumenterat, är att om man börjar dricka större mängder alkohol när man är 14, 15 eller 16 år gammal, kan man utveckla ett beroende på mindre än ett år. Om man börjar i 20-årsåldern, tar det ett par år.”

Är det då så underligt att den främsta dödsorsaken bland amerikanska ungdomar i åldern 16—24 år är alkoholrelaterade trafikolyckor? Utan tvivel förhåller det sig på liknande sätt i många andra länder. Doktor Waller konstaterar således att samvetsgranna föräldrar som försöker uppfostra sina barn i en hemmiljö som främjar nykterhet motarbetas av ett släpphänt samhälle som ”drar åt andra hållet”.

Dagens drickande tonåring kan således komma att bli morgondagens vanedrinkare. Och en sådan är ofta mycket svår att rehabilitera, vilket utgör ett stort hot mot säkerheten på vägarna. En 34-åring, som upprepade gånger blivit dömd för nykterhetsbrott och som just gått igenom en alkoholavvänjningskur, gav sig ut på en krogrond och körde sin pickup på fel sida av vägen på en huvudled i Kentucky. Han krockade med en buss full av tonåringar, och 27 personer — 24 ungdomar och 3 vuxna — förlorade livet i ett flammande eldhav. Man har faktiskt konstaterat att över en fjärdedel av dem som blir fällda för rattfylleri tidigare blivit dömda för samma brott.

Alkohol — en laglig drog

Många experter har riktat allmänhetens uppmärksamhet på att alkohol är en laglig ”drog” med narkotiska verkningar. De jämställer alkohol med andra vanebildande droger.

Vid ett speciellt informationsmöte i Vita huset förklarade den amerikanske presidenten Bush att rattfylleri är ”lika förödande som crack, lika slumpartat som gangstervåld och dödar fler ungdomar än båda dessa faktorer tillsammantagna”. Han underströk också att ”vi måste lära våra barn att alkohol är en drog”.

Om du inte har betraktat alkohol som en drog förut, är du inte ensam. ”Många människor ser inte sambandet”, förklarar trafiksäkerhetsexperten C. Graziano och tillägger: ”Advokater, läkare, domare. Alkohol kan påverka vem som helst. ... Det är lättåtkomligt, lätt att få tag i!” Eftersom alkoholhaltiga drycker är tillåtna enligt lag i de flesta länder, kan man köpa dem i olika typer av affärer. I regel förekommer det mycket få kontroller.

På grund av sitt kaloriinnehåll är alkohol, fysikaliskt sett, ett födoämne. Men det måste också klassificeras som en drog, eftersom det verkar hämmande på det centrala nervsystemet. I stora doser har det samma narkotiska inverkan på kroppen som barbiturater. På grund av dess ”sinnesförändrande egenskaper verkar det avstressande”, förklarar J. Vanderwood. ”Det löser ens hämningar, förändrar ens tankeprocess. Man tror att man kan klara av saker och ting när man egentligen inte kan det.” Däri ligger det stora problemet med alkoholpåverkade bilförare. Som Vanderwood uttrycker det: ”En bristfällig person gör en bristfällig bedömning av en bristfällig prestation.”

När vissa människor råkar ut för svåra problem — skilsmässa, arbetslöshet, familjebekymmer — börjar de ofta dricka stora mängder alkohol i ett försök att klara påfrestningarna och stressen. I det tillståndet uppför de sig ”irrationellt och oansvarigt, vilket inbegriper att de kör bil berusade”, heter det i publikationen Journal of Studies on Alcohol.

Man behöver emellertid inte dricka så mycket alkohol att man blir berusad för att ens prestationsförmåga skall påverkas. En eller två drinkar räcker för att försämra en bilförares omdömesförmåga så mycket att han utgör ett hot för sig själv och sin omgivning.

Ja, detta plågoris har verkligen fått tragiska konsekvenser i vårt samhälle, som har förgiftat sig självt med en livsfarlig blandning av kommersiell vinningslystnad och en alltför tolerant inställning till en laglig men potentiellt mycket farlig drog. Vilken tröst kan man då erbjuda de berörda i denna tragedi? Kan vi någonsin hoppas på att finna ett botemedel?

[Infälld text på sidan 10]

Tonåringar som dricker stora mängder alkohol regelbundet kan utveckla ett beroende på ett år

[Infälld text på sidan 10]

Man behöver inte vara berusad för att ens körförmåga skall påverkas

[Bild på sidan 9]

Alkoholförtäring glorifieras på olika sätt, till exempel genom TV

    Svenska publikationer (1950–2025)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela