”Den största gåvan”

FÖRÄLDRAR som gör sitt bästa för att fostra sina barn till att bli skötsamma, laglydiga och gudfruktiga blir mycket glada när deras ungdomar uttrycker uppskattning av deras ansträngningar — speciellt som vi lever i ”de yttersta dagarna” och ett av vår tids kännetecken är att barn rent allmänt är ”olydiga mot föräldrar”. — 2 Timoteus 3:1, 2.

Nancy, som är 15 år och går på gymnasiet, fostrades av föräldrar som är Jehovas vittnen. En dag gav hennes lärare i engelska klassen i uppgift att skriva om den största gåva de någonsin fått. Nancy lämnade in följande uppsats under temat ”Den största gåvan”:

”Det finns många olika slag av gåvor och givare. Det finns gåvor i form av kärlek, vänner och förmågor. Det finns också gåvor som vi inte vill ha, som hat och fattigdom. Det finns många slag av givare. Sådana som ger av själviska motiv och sådana som ger därför att de vill ge. Den bästa gåva jag någonsin fått är den gåva som min far gav mig, nämligen kunskap om Gud.

Den här gåvan är en gåva som varar livet ut, inte som andra gåvor som man slänger när de blivit utslitna. Det jag har fått lära mig kommer att vägleda mig genom hela livet och påverka allt som jag gör. Genom att studera om bibelns Gud har jag lärt känna honom rent personligt som en vän som jag ser upp till och hyser respekt för.

Fram till min fars död i år var det honom som jag förlitade mig på när jag behövde vägledning. Och det gjorde också andra. Det hände ofta att jag inte fick träffa min far när han kom hem från arbetet, eftersom han var så upptagen med att besöka och stödja dem som låg på sjukhus. Nu förstår jag hur frikostig han var med sin tid. Även om han inte är hos mig nu och kan ge mig det stöd och den vägledning som jag behöver, kan jag lita på att min himmelske Fader ger mig det som jag behöver i livet.

Jag uppskattar den här gåvan mycket, och jag tackar Gud för att han gav mig en så stark och trogen far. Hans föredöme kommer att ha en evig inverkan på mig. Förhoppningsvis kommer jag att kunna visa min uppskattning när jag nu blir äldre och följer hans exempel.

Kunskap om Gud är och kommer alltid att vara min värdefullaste gåva, och jag tackar båda mina föräldrar för att de har gett mig den här gåvan. Deras goda föredöme i trohet kommer alltid att finnas kvar hos mig.”

Den här uppsatsen uppskattades av läraren som sade att hon kände sig mycket rörd av den, och hon läste upp den för klassen. Hon betygsatte den med två A+ (det högsta betyg man kan få) — ett för innehållet och ett för grammatiken och interpunktionen.

Nancys mor uppskattade också uppsatsen. Hon sade: ”Den gjorde mig mycket glad. Eftersom man inte vet exakt hur ens barn känner det alla gånger, hjälpte den mig att förstå att Nancy går framåt och accepterar olika saker [bland annat sin fars död] så gott hon kan.”