Blick på världen
Religion i Canada
”Kanadensare överger den religiösa fållan i rekordstort antal”, skriver The Vancouver Sun. Hälften av alla vuxna i Canada besöker inte gudstjänster alls eller bara någon enstaka gång om året. Färsk statistik visar att antalet kanadensare som säger att de inte har någon religion nästan har fördubblats under de tio senaste åren. Jim Hodgson, associerad sekreterare för ekumenisk undervisning och kommunikation vid Canadas kyrkoråd, säger: ”Många människor finner att materialism och konsumtion är deras motivation i livet.” Han tillägger att ”shoppingcentret är antagligen viktigare än kyrkan i de flesta människors liv”.
Nigerias nya huvudstad
I 77 år har Lagos varit Nigerias huvudstad. Men den 12 december 1991 vinkade Nigerias president, Ibrahim Babangida, och hans hustru farväl till jublande skaror i Lagos, steg ombord på ett flygplan och flög 500 kilometer inåt landet till Abuja, som officiellt utropades till landets nya huvudstad. Beslutet att flytta regeringssätet till Abuja togs 1976, under Nigerias oljerusch. Enligt den nigerianska tidskriften Newswatch föranleddes beslutet av en önskan att förlägga huvudstaden mitt i landet och att komma ifrån trängseln i Lagos.
Torka i Australien
”Den australiska landsbygden har hamnat i sin värsta kris på närmare 50 år”, påstår tidningen The Weekend Australian Review i Sydney. I slutet av oktober 1991 förklarade delstaten New South Wales 65 procent av sin areal vara torkdrabbad. Norr därom har grannstaten Queensland förklarat nästan två tredjedelar av staten vara torkdrabbad. När kontinenten gick in i den senaste sommarperioden, hade redan 60 procent av östra Australien uppmätt nederbörd under det normala flera månader i sträck, och vissa områden noterade den lägsta nederbörden någonsin. Review skrev att ”frågan är om det här är den stora torkan, den som inträffar en gång på 100 år”.
Ett farligt ideal
”Det kvinnliga skönhetsideal som kvinnor nu för tiden blir lärda att eftersträva är i de flesta fall onaturligt, ouppnåeligt och ohälsosamt”, enligt en rapport nyligen i Tufts University Diet and Nutrition Letter. Enligt många kvinnor i våra dagar är skönhet detsamma som att vara mager. Massmedier främjar denna norm genom att man hela tiden använder extremt magra modeller. ”Men”, som rapporten konstaterar, ”det är inte bara så att kvinnor inte är avsedda att se ut som vältränade pojkar, utan för de flesta är detta också omöjligt hur mycket de än försöker.” Det verkar som om kvinnor av naturen lagrar mer fett än män; hos de flesta flickor kommer menstruationscykeln inte i gång förrän deras kropp har omkring 17 procent fett. Graviditet ökar också kroppsfettet. Oavsett land eller kultur består därför ofta närmare 40 procent av en medelålders kvinnas kroppsvikt av fett.
Försök att bromsa befolkningsexplosionen
I mitten av 1991 hade jordens folkmängd nått 5,4 miljarder. Om folkmängden fortsätter att växa med nuvarande takt, heter det i rapporten State of World Population 1991, kommer den att nå tio miljarder år 2050. UNFPA (FN:s fond för befolkningsutveckling) planerar att bromsa denna ökning — i synnerhet i Afrika, där det i genomsnitt förekommer 6,2 födslar per kvinna. UNFPA:s mål är att till år 2000 ha ökat användningen av moderna metoder för födelsekontroll med 50 procent världen över. Det kommer att kosta 9 miljarder dollar per år att genomföra detta, enligt UNFPA. Somliga anser att det är värt kostnaden. Så till exempel visar officiella beräkningar i Indien att omkring 106 miljoner födslar har förhindrats sedan 1979 genom födelsekontroll. Det har medfört en besparing på 742 miljarder dollar i utbildnings- och hälsovårdskostnader.
Prästernas anseende
Enligt Ecumenical Press Service, Kyrkornas världsråds nyhetsbyrå, visar en nyligen gjord undersökning att de tyska prästernas anseende bland allmänheten ”har drabbats av en kraftig nedgång”. Nyhetsbyrån säger att den tyska evangeliska alliansens informationstjänst har uppgett att ”för första gången förekommer inte kyrkans präster på tio i topp-listan över de yrken som har högst anseende”. Sedan 1987 har prästmän i det forna Östtyskland fallit ända ner till 19:e plats på listan över de 25 yrken som ingår i undersökningen, medan deras kolleger i före detta Västtyskland fallit från 5:e till 12:e plats.
Bröstcancer hos män
En man från Provo i Utah i USA skrev till tidskriften American Health och frågade: ”Kan en man få bröstcancer?” Svaret blev: ”Ja, men det är ytterst sällsynt.” Av de mer än 170.000 nya bröstcancerfall som förväntades i Förenta staterna under 1991 räknade man med endast omkring 900 män. De riskfaktorer för män som nämndes i tidskriften var: ”tidigare fall av bröstcancer bland män i släkten; Klinefelters syndrom, en genetisk sjukdom förbunden med gynekomasti (bröstförstoring); samt hyperöstrogenism, alltför hög produktion av östrogen”. Vidare sades det i American Health att ”eftersom bröstcancer bland män i regel är långt utvecklad då den upptäcks, rekommenderar läkare i allmänhet mastektomi [operativt avlägsnande av bröstet]”.
Blod och sjukdomar
Indonesiens hälsominister hävdar att så många som 2.500 människor i landet kan vara smittade med aids, uppger The Jakarta Post. Allmänheten har blivit mer medveten om aidsrisken bland indonesier. Man erkänner att den fruktansvärda sjukdomen kan spridas genom blodtransfusioner, och därför görs speciella ansträngningar för att testa Indonesiens blodförråd. The Jakarta Post uppger att inget HIV hittills har upptäckts i något av de stickprov som gjorts på givarblod. Men Röda korset i Indonesien har hittat syfilisspiroketen och hepatit-B-viruset i 2,56 procent av det givarblod som hittills testats.
Elfenben från växtriket
Efterfrågan på elfenben från djur har fört elefanten nästan till randen av utrotning. ”Från regnskogarna i Sydamerika kommer det nu en naturprodukt som kanske kan bidra till att minska den efterfrågan”, heter det i tidskriften International Wildlife. ”Den kallas tagua, och till skillnad från elefantbetar växer den på träd.” Elfenbenet från växtriket framställs av torkade och polerade nötter från sydamerikanska palmer. Utskuret är det anmärkningsvärt likt elfenben från djur i både utseende och känsla och är till och med förvillande lik dess porositet. Det är utan tvivel därför som det kallas Phytelephas — ”elefantväxten”. Dess enda hinder är dess storlek, knappt mer än 2,5 centimeter, vilket begränsar de föremål som man kan göra av det. Bruket av elfenben från växtriket är inte nytt, utan går tillbaka över hundra år. Knappar och andra ting gjordes av det. Men efter andra världskriget sopade konkurrensen från nyligen framställd och mindre dyr plast bort handeln med tagua, och det var praktiskt taget bortglömt. Bruket av tagua tilltar redan i Japan, Frankrike, Italien, Tyskland och Förenta staterna.
Otrohet i Argentina
Den argentinska tidningen Clarín uppger att 90 procent av de personer som anlitar privatdetektiver i Argentina vill få bevis för att deras äktenskapspartner är otrogen. Clarín uppger att ”de flesta av klienterna är kvinnor (ungefär 75 procent). I regel är de omkring 40 år.” Privatdetektiverna brukar kunna samla tillräckligt med omständighetsbevis för att styrka misstankar om otrohet i 80 procent av fallen.
Ändrade attityder
Japan har sedan andra världskriget rest sig upp ur fattigdom och erkänns nu allmänt som en av världens ekonomiska jättar. Men vanliga japaner är inte imponerade. En nyligen gjord undersökning visade att bara ”27 procent av japanerna sägs vara stolta över landets större företag”, konstaterar tidningen Mainichi Daily News. Av de tio länder som undersöktes var Japan det minst patriotiska i alla avseenden. Endast 10 procent av japanerna säger att de skulle kunna tänka sig att dö för sitt land. Detta är en tydlig skillnad mot den inställning man hade under andra världskriget när det rasade som värst då, enligt Kodansha Encyclopedia of Japan, 92 procent av den manliga civilbefolkningen frivilligt gick ut i kriget.
Ojämn kamp mot malarian
”Det ser dystert ut i kampen mot malarian”, uppger tidskriften Science. En ny rapport från Institute of Medicine visar att efter en period av framgångar på 40- och 50-talen håller människan nu på att förlora terräng mot parasiten. Mer än en miljon människor i 102 länder, till största delen barn, dör varje år. Det som förvärrar problemet är att de malariamediciner som används har förlorat en del av sin verkan, och ansträngningarna att få fram nya läkemedel har inte kunnat lösa problemet. De krig som pågår i afrikanska länder, där de flesta av dödsfallen inträffar, har också försvårat kampen mot sjukdomen, och de rikare länderna har minskat sina anslag till malariaforskning.