Ungdomar frågar:

Hur kan jag få mod att vara annorlunda?

”Ibland får kamrattrycket mig att göra sådant som jag vet är fel, men eftersom jag skulle avvika för mycket om jag inte gjorde det, säger jag inte nej.” — John.

”KAMRATTRYCK är något som gör intrång på varje område i livet”, säger skribenten Lesley Jane Nonkin. Kamraterna lägger sig i vad du skall ha på dig. De ställer upp regler för hur du skall gå och hur du skall tala och vilken frisyr du skall ha. Personliga särdrag tolereras inte. Anpassa dig — eller bli utstött!

Kristna ungdomar är emellertid inte slavar under likformigheten. I lydnad för den regel som Jesus ställde upp i Johannes 15:19 är de inte ”någon del av världen” av ogudaktiga människor.a Men att vara i världen utan att vara någon del av den är en verklig utmaning. Det är som att försöka ro en båt på ett upprört hav. Du är i vattnet och omgiven av vatten, men för att förbli vid liv måste du försöka hålla så mycket som möjligt av vattnet utanför båten! På liknande sätt försöker ungdomar bland Jehovas vittnen hindra världens ogudaktighet från att tränga in i deras liv.

Men detta är inte alltid så lätt. Se till exempel på ett ungt vittne i Japan vid namn Eiichiro. I det landet är trycket att anpassa sig mycket starkt, bland både ungdomar och vuxna. Eiichiro erinrar sig: ”I skolan kunde jag inte med gott samvete delta i ceremonier som inbegrep nationella symboler och sånger. Vidare kunde jag inte lära mig kampsporter, eftersom det var emot Bibelns principer.” (Se 2 Moseboken 20:4, 5 och Lukas 4:8; Jesaja 2:4 och Lukas 10:27.) Det här gjorde att Eiichiro skilde sig från sina kamrater — kanske i besvärande hög grad.

Ungdomar bland vittnena över hela världen ställs inför liknande situationer. ”Högtiderna är värst”, säger en ung kristen. ”Alla de andra ungdomarna frågar: ’Varför är inte du med och firar?’” En tonårsflicka tycker att det besvärligaste problemet är frågan om hon ”går ut med killar”. En annan kristen tonåring klagar över pressen att vara med i umgängeslivet. Han säger: ”Man frågar hela tiden: ’Skall inte du gå på festen?’” Andra ungdomar som är vittnen har blivit hånade för att de vägrar att skolka eller fuska på skrivningar. Det är därför lätt att förstå att det krävs en hel del mod för att vara annorlunda, och det är inte alla ungdomar som känner att de har det modet.

En flicka skrev: ”Jag lever två liv — ett i skolan och ett hemma. I skolan hänger jag ihop med världsliga ungdomar. Men de kan nästan inte öppna munnen utan att svära, och jag håller på att bli precis som de. Vad skall jag göra?” Svaret är helt klart: Skaffa dig modet att vara annorlunda! Men hur?

Källan till verkligt mod

Mod är den mentala eller moraliska styrkan att stå emot fara, rädsla eller svårigheter. Det är inte alla som har den här egenskapen, men det går att förvärva den. ”Gud har inte gett oss en ande som präglas av feghet”, förklarar aposteln Paulus, ”utan en som präglas av kraft och av kärlek och av sundhet i sinnet.” (2 Timoteus 1:7) Ja, Gud kan ge dig den styrka du behöver för att stå emot dina kamraters påtryckningar. — Filipperna 4:13.

Men hur får man den här kraften? Ett sätt är att helt enkelt be om den. ”Be och ni skall få”, lovade Jesus i Johannes 16:24. Särskilt när du står inför frestelsen att kompromissa bör du ha en bön på läpparna. ”Jag ber till Jehova för att få kontroll över sinnet och hjärtat”, säger en ung kristen flicka.

Modiga ungdomar i forna dagar

Läsning och begrundan av bibliska berättelser som handlar om modiga Guds tjänare är ett annat sätt att utveckla oförskräckthet. Är du till exempel rädd för att låta andra få veta att du är ett Jehovas vittne? Läs då berättelsen i 2 Kungaboken 5:1—5. Den handlar om en bortrövad israelitisk flicka som modigt gav uttryck åt sin tro inför andra. En annan spännande berättelse är upptecknad i Apostlagärningarna 4:20. Där står det att apostlarna modigt sade till sina motståndare: ”Vi för vår del kan inte sluta upp med att tala om de ting vi har sett och hört.” Om du läser de här berättelserna, kanske du blir inspirerad att visa samma oförskräckthet när du talar med andra.

En annan spännande berättelse är den om Daniel och hans tre tonårsvänner, Sadrak, Mesak och Abed-Nego. De här ungdomarna blev tillsammans med flera av de förnämsta judiska ungdomarna tillfångatagna och förda till Babylon. Babylons kung planerade att utbilda de här ungdomarna för ansvarsfulla ställningar inom statsförvaltningen. För att hjälpa dem att anpassa sig till livet i Babylon tog man ifrån dem deras judiska namn och undervisade dem i babyloniernas språk och sedvänjor. Deras tillfångatagare försökte vidare vänja dem av med judiska sedvänjor genom att ge dem ”kungens delikatesser” att äta. — Daniel 1:7, 8, NW.

I babyloniernas ögon var det här gourmetmat. Men för gudfruktiga judar var den babyloniska maten religiöst frånstötande. Trots detta tycks de flesta av de tillfångatagna ungdomarna ha fallit för frestelsen — alla utom Daniel och hans kamrater. Föreställ dig de påtryckningar de kan ha fått utstå från sina judiska kamrater! Hur reagerade de inför sådana påtryckningar? Läs själv den trosstärkande berättelsen i första kapitlet i Daniels bok. Kanske den kan hjälpa dig att få mod att säga nej om du skulle bli erbjuden narkotika eller alkohol.

”Var djärva”

Att bara läsa om mod är inte tillräckligt. För att kunna utveckla det mod som kommer att hjälpa dig att stå emot kamrattryck måste du dagligen följa Paulus’ råd till män och kvinnor i församlingen i Korint: ”Stå fasta i tron; var djärva och var starka.” — 1 Korintierna 16:13, The Jerusalem Bible.

Hur är det till exempel när du är utom synhåll för dina föräldrar och medlemmar av den kristna församlingen? Ändrar du då på din klädsel eller din frisyr för att passa in bland världsliga ungdomar? Eller håller du kompromisslöst fast vid kristna normer? ”Jag vägrar att följa varje ny trend som kommer”, säger en modig kristen flicka.

En annan fråga: Är du så modig att du låter dina klasskamrater veta att du är ett Jehovas vittne? Om skolan tillåter det, har du då din bibel och biblisk litteratur med dig? Om frågor som gäller evolution, patriotiska ceremonier eller blodtransfusion kommer upp i klassen, kommer du då med ”ett försvar inför var och en som av er kräver ett skäl för det hopp som är i er”? (1 Petrus 3:15) Eller sitter du där i bänken under ängslig tystnad? Jesus Kristus sade: ”Vemhelst som skäms för mig och mina ord . . ., honom skall också Människosonen skämmas för.” — Markus 8:38.

En modig kristen skäms verkligen inte för sitt på Bibeln grundade hopp, utan är i stället stolt över det! (Jämför Hebréerna 3:6.) Eiichiro, den unge japan som nämndes tidigare, lärde sig att vara det. Han blev ofta utfrågad om varför han inte tog del i patriotiska ceremonier eller i kampsporter. Var det till nackdel för honom att han var annorlunda? ”Nej”, säger han. ”Jag började se allt det här som en utmaning. Jag var ju tvungen att förbereda mig för att kunna försvara mitt handlingssätt och var tvungen att förlita mig på Jehovas hjälp. Så i det långa loppet förvandlades nackdelarna till fördelar.”

Lär dig att säga ifrån också när du ställs inför frestelser. I Ordspråksboken 1:10—15 heter det: ”Min son, om syndare lockar dig, så följ inte. Om de säger: ’Kom med oss, . . .’ — då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig.” Det betyder naturligtvis inte nödvändigtvis att man behöver hålla en predikan. Rådgivaren Sharon Scott säger i sin bok How to Say No and Keep Your Friends (Hur man säger nej och behåller sina vänner) att man ibland helt enkelt kan gå sin väg, avböja inviten — eller helt enkelt ignorera den. Men ibland kan det hända att du inte har något annat val än att ta till orda och tala om för andra varför du inte kan följa med dem. Den här rådgivaren rekommenderar fasthet: ”Försök att inte verka passiv. . . . Behåll ögonkontakten. . . . Tala med bestämd och stadig röst.”

Du kanske ändå blir retad eller hånad för din ståndpunkt. Men många kommer att motvilligt beundra dig. Mike, en annan tonåring, säger: ”Många av killarna vet att jag är ett vittne, och de respekterar mig. Om de tänker prata om någonting dumt, så säger de: ’Mike, vi tänker prata nu, så om du vill gå så kan du göra det.’” Inte alla ungdomar kommer att visa dig sådan respekt. Men Gud kommer helt visst att glädjas över ditt handlingssätt. (1 Petrus 4:3—6) En ung kristen kvinna säger därför: ”Bekymra dig inte om vad andra ungdomar tycker om dig!” Det är Guds åsikt som räknas. Och han kommer att välsigna dig för att du har mod att vara annorlunda.

[Fotnot]

[Bild på sidan 16]

Talar du när du får ett tillfälle att förklara din tro?