Från våra läsare

Skilsmässa Era artiklar om ”Skilsmässa — till vilket pris?” (8 februari 1992) föranledde mig att skriva. År 1988 skildes jag efter fyra års äktenskap med min pojkvän från gymnasiet. Jag skulle ha försökt rädda mitt äktenskap om jag hade vetat vad jag nu vet. Genom skilsmässa blir man ekonomiskt ruinerad. Och under det att gifta män jagar frånskilda kvinnor, ser ogifta män ner på kvinnor med barn. De kan stämma träff med en, men deras avsikter är inte allvarliga. Jag hoppas verkligen att den här artikeln skall rädda åtminstone ett äktenskap; jag kunde inte rädda mitt.

T. R., Förenta staterna

Det ni påpekade om att det blir smärtsamma följder av att skiljas, även när det finns legitima skäl, var välgrundat. Ibland känner jag det som om jag simmade i ett känslornas hav. Tidens gång, en god rutin av andlig verksamhet och Jehovas ömma barmhärtighet har minskat dessa svåra känslors frekvens och intensitet.

M. H., Förenta staterna

Ungdomar frågar Tack för artikeln ”Ungdomar frågar: Är det normalt att vara oskuld?” (22 mars 1992) Eftersom många skrattar åt mig och hånar mig för att jag bevarar min oskuld, började jag få tvivel i det här avseendet. Men artikeln öppnade mina ögon. Jag har bestämt mig för att bevara mitt fysiska och emotionella välbefinnande och framför allt mitt goda förhållande till Gud.

A. R., Brasilien

Jag uppskattade artikeln ”Ungdomar frågar: Varför passar jag inte in?” (22 oktober 1991) Den kom vid en tid när jag kände mig riktigt nere för att jag inte passade ihop med gängen. Jag kunde känna igen mig i ynglingen som sade: ”Om man inte har rätt slags tennisskor, passar man inte in”, eftersom jag inte hade pengar att köpa allt som var inne i fråga om kläder. Er artikel hjälpte mig att inse att jag inte är ensam.

K. M. S., Förenta staterna

Tack för artikeln ”Ungdomar frågar: Vad kan jag göra om min familj är fattig?” (22 januari 1992) Även om jag inte är ung och inte verkligen fattig, hjälpte den här artikeln mig. Min man och jag har gått igenom svåra tider. Förhållandena tycktes så hopplösa att jag kände mig låst. Upplysningarna hjälpte mig att inse att mitt negativa tänkesätt bara gjorde saker och ting svårare. Nu är jag bättre i stånd att härda ut.

K. J., Förenta staterna

Inkafolket Jag har just läst artikeln ”En blick på inkafolkets storhetstid”. (22 januari 1992) Jag är 15 år, och studiet av Sydamerikas förcolumbiska civilisationer har alltid fängslat mig. Er artikel var mycket intressant och objektiv och skilde sig från andra som jag har läst. Stoff av detta slag hjälper oss att på ett praktiskt och underhållande sätt öka vår kännedom om olika ämnen.

D. A. S., Argentina

Ätandestörningar Tack för artikeln ”Hur man kan hjälpa dem som har ätandestörningar”. (22 februari 1992) Min bästa vän har alltid klagat över sin vikt. Hon väger bara 45 kilo eller så, och jag är dubbelt så stor! Det kommer mig därför att skämmas över min fetma. Jag har prövat alla bantningskurer som finns, men till ingen nytta. Jag har haft mycket låg självaktning, eftersom jag är så storväxt. Er artikel hjälpte mig att bygga upp min självaktning lite grand.

P. M., Förenta staterna

Jag har varit fri från hetsätandets skruvstädslika grepp i nästan två år nu. Daglig kontroll från min mans sida, såväl som ständig bön till Jehova, var min språngbräda till tillfrisknande. En annan sak som hjälpte mig var att jag hela tiden hade hälsosamma födoämnen, till exempel frukt och grönsaker, i mitt kök i stället för skräpmat. Det är förunderligt hur söt en persika börjar smaka när man har upphört med att äta skräpmat!

S. G., Förenta staterna