Ungdomar frågar:

Hur kan jag anpassa mig till att mina farföräldrar bor hos oss?

DU KOM alltid bra överens med dina farföräldrar. Ni brukade tillbringa många angenäma stunder tillsammans. Men nu har de flyttat hem till er.

Att farföräldrarna (eller morföräldrarna) flyttar in kan betyda att alla berörda parter måste göra förändringar.a Alla har egenheter som man måste anpassa sig till. Men situationen är långt ifrån hopplös. Genom att tillämpa Bibelns principer kan du hjälpa din familj att samarbeta i stället för att var och en drar åt sitt håll.

Kärlekens makt

Ett sätt att minimera spänningarna inom familjen är att tillämpa principen i 1 Korintierna 16:14: ”Låt allting hos er ske i kärlek.” Kristen kärlek ”överskyler en mängd synder”. (1 Petrus 4:8) Och som en undersökning i tidskriften Family Relations visade har äkta kärlek och tillgivenhet mot de äldre i familjen ett praktiskt värde; det minimerar påfrestningarna och stressen i arbetet med att ta hand om de gamla.

Olyckligtvis känner inte alla ungdomar detta slag av tillgivenhet för sina far- och morföräldrar. Vissa betraktar dem med ringaktning och ser dem som gamla och värdelösa. Men kristna ungdomar betraktar inte gamla människor på det sättet. De erinrar sig orden i Ordspråksboken 20:29 (NW): ”Unga mäns skönhet är deras kraft, och gamla mäns prakt är deras gråhårighet.” Ja, dina farföräldrar är mogna och erfarna människor. De kan vara en ypperlig källa till råd och vägledning, speciellt om de är kristna. Och som de flesta farföräldrar bryr de sig antagligen mycket mer om dig än du förstår. — Ordspråksboken 17:6.

Om ni hittills inte har stått varandra så nära, varför då inte försöka ändra på det? En tonårsflicka bestämde sig för att på något sätt visa sin vänskapliga inställning. Hon erinrar sig: ”Jag köpte ett par sockor till min mormor i en färg som jag visste att hon skulle tycka om. Hon visade de där sockorna för varenda en som kom och hälsade på!” Du kan göra något liknande genom att till exempel ta några minuter varje dag till att samtala med dina farföräldrar. Eller också kan du erbjuda dig att uträtta något ärende åt dem. Att du gör så kan göra mycket för att föra er närmare varandra.

Det är sant att olika omständigheter kan sätta allas kärlek på prov. Äldre människor kan ha svårt att anpassa sig till en ny omgivning. De kanske är sjukliga och därför kanske inte alltid är på så bra humör. Även om du måste göra en del förändringar i din livsstil — kanske till och med uppoffringar — måste du inse att det inte är någon dans på rosor för dina farföräldrar heller. Ja, det kan vara ”olyckliga” dagar för dem. (Predikaren 12:1, NW) Uppskatta allt de gjorde för dina föräldrar när de var unga. Gud ser den omsorg du ägnar dina farföräldrar som en ”tillbörlig gottgörelse” och som ett uttryck för din hängivenhet för honom. — 1 Timoteus 5:4; Jakob 1:27.

Kompromissens ädla konst

Problemen kan emellertid ofta undvikas genom att du visar osjälvisk omtanke mot dina farföräldrar. (Filipperna 2:4) Du bör till exempel hålla i minnet att äldre ofta är mycket känsliga för ljud; högljudd musik kan göra dem väldigt upprörda. (Predikaren 12:4) De kan också bli upprörda om ni för oväsen när du har vänner hemma på besök. Sådana här frågor ger ofta upphov till gräl. Men Bibeln påminner oss om att ”visheten från ovan är . . . fridsam, resonlig”. — Jakob 3:17.

En person som är fridsam främjar friden. Han är villig att göra stora ansträngningar — även till priset av sin egen personliga bekvämlighet — för att upprätthålla goda relationer till andra. Det är på liknande sätt med någon som är resonlig. Han försöker inte hela tiden få sin vilja igenom, utan är villig att böja sig för en annan människas ståndpunkt. Försök, med detta i minnet, att nalkas dina farföräldrar på ett lugnt sätt. Försök komma fram till kompromisslösningar i stället för att kräva dina ”rättigheter”.

Kanske dina vänner kan hälsa på dig de dagar då dina farföräldrar går ut och handlar. Eller de kanske skulle tåla en smula oväsen bättre om dina vänner helt enkelt kom och hälsade på lite tidigare på dagen. Det är naturligtvis inte alltid möjligt att komma överens, och det bästa är kanske att helt enkelt ge efter för deras önskan. Du kanske kan träffa dina vänner någon annanstans eller ha hörlurar när du vill lyssna till musik. Besvärligt? Utan tvivel. Men genom att göra så hjälper du till att upprätthålla friden.

Förmågan att kompromissa kommer också väl till pass om dina farföräldrar har vanor som irriterar dig. De kan till exempel ha svårt för att respektera din rätt till ett privatliv. De kanske vill prata när du är upptagen med att göra läxorna. I stället för att bli arg bör du försöka förstå att de antagligen känner sig lite ensamma och helt enkelt vill ha ditt sällskap. Om du isolerar dig eller snäser av dem, skulle du bara förvärra situationen och visa bristande respekt för dem. (Ordspråksboken 18:1) Nittonårige Chris kom fram till en kompromisslösning. Han säger: ”Jag tar initiativet till att prata med min farmor på tider som passar oss båda.”

Bibehåll jämvikten

Men hur är det om dina farföräldrar behöver avsevärd personlig uppmärksamhet och vård? Att du älskar dina farföräldrar betyder inte att du måste bära den här ansvarsbördan ensam. Bibeln säger faktiskt att sådana plikter bör fördelas bland kristna ”barn . . . [och] barnbarn”. (1 Timoteus 5:4) Dina föräldrar har därför huvudansvaret för detta och kan avgöra hur arbetet kan fördelas rättvist. Dessutom får de kristna följande uppmaning i 1 Petrus 1:13: ”Bevara fullständigt er besinning” eller, som fotnoten i Referensbibeln säger, ”fortsätt att behålla jämvikten”. Att du tar på dig en oproportionerligt stor andel av arbetet kan slita ut dig och i det långa loppet skapa bitterhet.

Kristen jämvikt kommer också att hjälpa dig att stå ut med dina egna begränsningar såväl som de andra familjemedlemmarnas. Det är sant att alla måste anstränga sig extra för att visa ”andens frukt”. (Galaterna 5:22, 23) Men trots de bästa avsikter kan familjens medlemmar ha en tendens att förlora tålamodet. I stället för att bli förargad bör du acceptera det faktum att ”vi [alla] felar . . . många gånger. Om någon inte felar i ord, är denne en fullkomlig man, i stånd att också tygla hela sin kropp.” (Jakob 3:2) Att det då och då kan uppstå lite spänningar i familjen är egentligen ingenting att bli allvarligt oroad över.

Förtroligt tal

Mycket gott kan åstadkommas genom att du helt enkelt kommunicerar med dina föräldrar. ”Planer görs om intet där det inte förekommer något förtroligt tal.” (Ordspråksboken 15:22, NW) Känner du dig till exempel spänd och irriterad över att du inte längre har ett eget rum? Är du bekymrad eftersom du tycker att du får bära en orättvist stor del av bördan när det gäller vården av dina farföräldrar? I stället för att bli sur eller deprimerad bör du tala om för dina föräldrar hur du känner det.

Naturligtvis kan dina föräldrar känna sig pressade själva, och de kanske inte har så stor möjlighet att ändra på saker och ting. Försök därför att hitta ett bra tillfälle att tala med dem på ett lugnt, inte krävande, sätt, och lägg fram problemet som någonting som ni har gemensamt. (Ordspråksboken 15:23) Var tydlig och sanningsenlig när du förklarar vad det är som bekymrar dig. (Efesierna 4:25) När saken väl har kommit till deras kännedom, kan du åtminstone räkna med att de skall lyssna med ett deltagande öra. Och det kanske till och med blir möjligt att finna lösningar som fungerar.

Du kanske kan få disponera något utrymme i huset när du behöver en avskild plats för att läsa eller studera. Eller om du har syskon kanske de kan hjälpa dig med vissa sysslor. I en familj bestämde man att den tonårige sonen skulle läsa för sin farmor — något som de båda tyckte om och såg fram emot. Hans två systrar fick i uppgift att hjälpa till med att tvätta och klä henne.

En givande erfarenhet

Det råder inget tvivel om att det är en ny erfarenhet i livet att ha sina farföräldrar boende hemma — både för dem och för dig. Men om alla visar tålamod, kärlek och en villighet att kompromissa, kan det bli en mycket givande erfarenhet. Du kan få möjlighet att utveckla varma, förtroliga vänskapsband till två visa och erfarna människor som verkligen bryr sig om dig. En sådan vänskap kan visa sig bli mycket mer tillfredsställande än ett kortlivat förhållande till någon jämnårig. Och det kan hjälpa dig att växa som människa. En ung kvinna vid namn Beverly säger: ”Att jag får hjälpa min farmor ser jag som en möjlighet att lära mig bli självuppoffrande, något som jag kommer att behöva längre fram i livet.”

En ung man vid namn Aaron gjorde en liknande upptäckt. Han säger: ”Att jag tillbringade tid med min mormor lärde mig att tala med äldre vänner i min församling. Jag brukade bara säga hej till dem. Nu tar jag några minuter till att tala med var och en. Jag tycker om det! Och jag har kommit att betrakta dessa äldre som mina vänner.”

Gör därför mer än att bara försöka stå ut med situationen. Gör det bästa av den! Med tiden kan du komma att välsigna den dag dina farföräldrar flyttade in.

[Fotnot]

[Bild på sidan 19]

Vänskapen med dina farföräldrar kan visa sig bli mycket givande