Underhållningens glamorösa värld

HOLLYWOOD! Var i världen du än bor får det namnet dig förmodligen att tänka på filmer och underhållning. Denna förstad till Los Angeles i Kalifornien har getts sådana epitet som ”nöjesvärldens huvudstad” och ”Glitterstaden”, och den har i högre grad än någon annan plats på jorden kommit att förknippas med show business. Den kan verkligen sägas vara ett centrum för glitter och glamour. Som en skribent uttryckte det: ”Hollywoods image som tillverkare av glittrande filmfantasier har nått globala proportioner.”

Underhållningsbranschen — en storindustri

Men det är inte bara Hollywoods image som har fått en global omfattning. Namnet ”Hollywood” står också för en ofantlig, världsomspännande exportindustri. Enligt tidskriften Time är underhållning faktiskt Amerikas största exportprodukt näst efter rymdteknisk utrustning. Nöjesindustrin håvar in hundratals miljarder dollar varje år, och en ansenlig del av dessa pengar — omkring 20 procent — kommer från andra länder.

Förenta staterna kammar hem 35 procent av intäkterna från världens sammanlagda bokförsäljning, 50 procent av intäkterna från skivmarknaden, 55 procent av intäkterna från film- och videoproduktionen och mellan 75 och 85 procent av världens sammanlagda TV-intäkter.

Som motprestation till dessa enorma intäkter underhåller Hollywood världen. Inte för att världen alltid är så glad åt denna underhållning — mer än ett land har klagat över Amerikas kulturimperialism, när dess ungdomar överger lokala sedvänjor och konstarter till förmån för importerad vräkig amerikansk kultur. Därmed inte sagt att all underhållning kommer från Förenta staterna. Många länder har sin egen nöjesindustri — filmer, TV-program, grammofoninspelningar, böcker, sportevenemang osv.

Underhållning — nu lättillgänglig

Oavsett vem som underhåller världen eller vem som borde göra det, är det karakteristiska för vår tid att nöjesutbudet är så stort och underhållningen så lättillgänglig att man kan tala om en formlig revolution. Om du hade levt för hundra år sedan, hur ofta skulle du då haft möjlighet att underhållas av utbildade och talangfulla artister? Även om du hade bott i ett av jordens rikaste länder, skulle du förmodligen ha varit svältfödd på nöjen, enligt många nutidsmänniskors sätt att se på saken. För att lyssna till musik skulle du till exempel ha varit tvungen att ta dig till en plats där man uppförde en opera eller en symfoni. I dag behöver vi bara lyssna till en bärbar stereo som spelar varje upptänkligt slag av musik, eller också slår vi oss ner i soffan där hemma i vardagsrummet och trycker på en knapp, så kan vi få se alla tänkbara former av underhållning.

I industriländerna har många hem åtminstone en TV, en videobandspelare och en CD-spelare eller kassettbandspelare, såväl som andra elektroniska apparater. Somliga barn växer upp i hem där TV-skärmar är en nästan lika vanlig syn som speglar. I utvecklingsländerna har många byar och samhällen en gemensam samlingslokal där människor träffas på kvällarna för att titta på TV. Människan har blivit TV-fixerad. Hennes fritid fylls i allt större utsträckning med olika former av underhållning.

Är det något fel med det? Finns det några faror förbundna med våra dagars nöjen och underhållning? Eller innebär det stora utbudet bara att det blir svårare att välja? Låt oss göra en balanserad granskning av underhållningens glamorösa värld.