Chagas’ sjukdom — en kyss till döds
EN BRASILIANSK läkare, Carlos Chagas, har fått ge sitt namn åt en sjukdom som i medicinska kretsar kallas sydamerikansk trypanosomiasis. Han upptäckte den år 1909, när han lyckades isolera en viss typ av mikroskopiska parasiter som kallas trypanosomer. Sjukdomen är svår att diagnostisera, eftersom de flesta av dessa encelliga parasiter som kommer in i människans blodomlopp snart lämnar blodet och gömmer sig i kroppens celler, där de inte är så lätta att upptäcka.
När trypanosomen väl trängt in i värdcellen, förökar den sig snabbt och kan ge upphov till varierande sjukdomssymptom. Vissa offer märker över huvud taget inte att de bär på sjukdomen, medan andra kan drabbas av obotliga skador på mjälten, levern, lymfkörtlarna och till och med hjärnan. I Sydamerika är sjukdomen också den främsta orsaken till dödsfall på grund av hjärtsvikt hos personer under 40 år. Man har ännu inte funnit något botemedel mot sjukdomen, men vid Imperial College i London bedriver man intensiv molekylärforskning för att få fram ett sådant medel.
Enligt en rapport från WHO lider 18 miljoner människor i Central- och Sydamerika av Chagas’ sjukdom, och ytterligare 90 miljoner befinner sig i riskzonen. Hur sprids då denna sjukdom? Den kan överföras till människor genom hundar och katter, men det vanligaste är att den sprids genom vinchucan, ett rovstinkfly som på vissa språk kallas ”lönnmördaren” eller ”kyssbaggen”, därför att den nattetid faller ner från taket och suger blod från offrets ansikte, vanligtvis runt ögonen eller på halsen, där huden är mjuk.
Bettet är helt smärtfritt. När vinchucabaggen fyllt sin kropp med blod, lämnar den sina infekterade exkrementer på offrets hud. När dessa förs in i det öppna såret, antingen av insekten själv eller av offret, som kanske kliar sig utan att vara medveten om att han har blivit biten, kommer parasiterna in i blodomloppet. Hur otroligt det än kan låta, händer det tydligen fortfarande att mexikaner äter vinchucan som ett afrodisiakum (medel som anses stegra könsdriften) och infekteras av trypanosomen som en följd av detta.
Chagas’ sjukdom har kallats de fattigas sjukdom, och den förekommer normalt endast i fattiga områden, där baggarna frodas i sprickor och hål i lerhyddornas väggar. På senare år har emellertid sjukdomen blivit mer utbredd också i snabbt växande storstäder, till exempel Rio de Janeiro. Orsaken är att personer från landsbygden som bär på sjukdomen kommer in till städerna för att lämna blod. I Brasilien upptäcks årligen tusentals nya fall av Chagas’ sjukdom, som direkt kan sättas i samband med transfusioner av infekterat blod. Gästarbetare från Sydamerika är nu en källa till oro i Förenta staterna, där somliga blodbanker redan har utsatts för smitta.
Renlighet, bra bostäder och tillfredsställande sanitära förhållanden är de främsta förutsättningarna för att kunna hindra ”kyssbaggens” spridning. För de kristna talar också befallningen att ”avhålla sig . . . från blod” sitt tydliga språk. Att lyda den kan rädda liv. — Apostlagärningarna 15:20.