Vårt mångkunniga luktsinne

VÄCKER MINNEN OCH FÖRSTÄRKER SMAKEN

VILKEN är din favoritdoft? När den frågan ställdes till ett antal personer, blev resultatet en mängd intressanta svar. Stekt bacon. Salt havsluft. Ren tvätt som blåser i vinden. Bärgat hö. Starka kryddor. En hundvalps andedräkt. När dessa personer utfrågades vidare om varför dessa dofter var deras favoriter, hade alla specifika, levande minnen som återkom så fort de kände det minsta av denna doft. I många fall var dessa minnen från barndomen.

En ung kvinna kommer ihåg hur hon låg i sängen på morgonen, medan den förföriska aromen av stekt bacon letade sig in i rummet och talade om för henne att hon skulle gå och äta frukost med familjen.

Louise, 58 år, sade att doften av havsluft påminner henne om hennes barndoms somrar vid kusten i delstaten Maine i USA. ”Vi var så fria”, säger hon. ”Vi sprang och lekte i sanden och grävde upp musslor som vi lagade till över en öppen eld!”

Michele, 72 år, minns när hon som barn hjälpte sin mor att plocka ner tvätten från tvättlinan, då hon borrade ansiktet i kläderna när hon bar in dem i huset och drog djupa andetag för att känna den friska, rena doften.

Bärgat hö har en doft som för Jeremy 55 år tillbaka i tiden, till hans dagar som barn på en farm i delstaten Iowa i USA, då han fick åka på en vagn med bärgat hö som fördes in i ladan undan det annalkande regn som han och hans far kände låg i luften.

”Starka kryddor”, svarade 76-åriga Jessie som blundade och berättade om hennes familj som kokade en starkt kryddad äppelmarmelad i en järngryta utomhus. Det var 70 år sedan, men minnet var fortfarande mycket levande.

Carol minns den keliga lilla hundvalpen som hon höll i knät, när hon var fem år, och hon kommer även ihåg hur hundvalpens andedräkt luktade. Den lukten får henne att känna det som om hon satt i det varma solskenet på förstukvisten till ett gammalt hus i sin lilla bomullsklänning.

Hur är det med dig? Finns det någon doft som har tilltalat dig på samma sätt som den har tilltalat andra — en doft som väcker minnen och känslor till liv? Har du någonsin känt dig upplivad av talldoftande bergsluft eller uppfriskad av den svala, väldoftande havsbrisen? Eller kanske det har vattnats i munnen på dig av dofterna från ett bageri. Nervforskaren Gordon Shepherd skrev i tidskriften National Geographic: ”Vi tror att vårt liv domineras av synen, men ju närmare middagstiden man kommer, desto mer inser man hur mycket livets verkliga njutning har med luktsinnet att göra.”

Luktsinnet har en fantastisk effekt på vårt smaksinne. Smaklökarna skiljer på salt, sött, beskt och surt, medan vårt luktsinne fångar upp andra, finare smakelement. Om ett äpple och en lök inte hade någon lukt, skulle de smaka i stort sett lika. Och lägg märke till hur mycket smak en chokladbit förlorar när du äter den och samtidigt håller för näsan.

Föreställ dig en aptitretande efterrätt — till exempel en nybakad paj. De lockande dofterna kommer upp från den därför att den släpper ifrån sig molekyler som drivs i väg av luftströmmarna. Så kommer du och drar ivrigt in doften i näsan. Luften sugs in, och de här molekylerna sänds i väg genom det fantastiska maskineri som vårt luktsinne utgör.

Om du vill ha en mer detaljerad genomgång av hur luktsinnet fungerar, kan du granska rutan på sidorna 24 och 25. Det är verkligen vördnadsbjudande att se hur komplicerat luktsinnet är.

Hur dofterna påverkar oss

Parfymtillverkare, mästerkockar och vinhandlare har i århundraden känt till dofternas förmåga att fånga sinnet och behaga känslorna. I dag försöker luktpsykologer och biokemister utnyttja dofternas makt på nya sätt. Doftingenjörer har experimenterat med dofter från liljekonvalj till kryddade äpplen och pumpat ut dofter i skolor, kontorsbyggnader, daghem och till och med ett tunnelbanetåg för att studera vilken effekt de har på sinnet och det mänskliga beteendet. De hävdar att vissa lukter kan påverka sinnesstämningen och göra människor vänligare, förbättra deras effektivitet på arbetsplatsen och till och med förbättra den mentala vakenheten.

Enligt tidskriften The Futurist står människor i kö vid en fashionabel hälsoklubb i Tokyo för en 30 minuter lång ”doftcocktail” som sägs minska stadslivets stress. Japanska forskare har också studerat skogsluftens inverkan på människor och rekommenderar en skogspromenad som motmedel mot spända nerver. Man har funnit att de terpener (talldoft) som träden avger är avslappnande inte bara för kroppen, utan i synnerhet för sinnet.

Inte alla dofter är hälsosamma, nej, långt därifrån. Det som kan få en viss människa att njuta kan mycket väl få en annan att känna sig olycklig. Man har länge känt till att starka dofter, även av parfymer, förvärrar astma och utlöser allergiska reaktioner hos vissa människor. Sedan har vi de lukter som alla är överens om är illaluktande — ohälsosam rök som spys ut ur industriskorstenar och avgasrören på motorfordon, stanken från soptippar och slambassänger och ångor från flyktiga kemikalier som används på många arbetsplatser inom industrin.

Visserligen förekommer farliga kemiska ämnen naturligt i vår miljö, men ofta i så små koncentrationer att de är oskadliga. När sådana ämnen förekommer i stora koncentrationer, kan alltför stor exponering för dem orsaka att till och med de seglivade nervcellerna i luktorganet förstörs. Lösningsmedel som används i målarfärg har till exempel utpekats av experter som skadliga för luktsinnet. Även fysiska sjukdomar kan försämra eller rentav förstöra luktsinnet.

Sätter du värde på denna gåva?

Luktsinnet är sannerligen värt att skyddas mot sådana hot så mycket som möjligt. Ta därför reda på farorna med de kemiska ämnen som du kanske måste arbeta med och vidta rimliga försiktighetsåtgärder som kan vara nödvändiga för att skydda ditt känsliga luktsinne. (Jämför 2 Korinthierna 7:1.) Å andra sidan är det bra att vara lika rädd om andras luktsinne. Höga normer för renlighet, kroppslig såväl som i hemmet, kan göra mycket i det avseendet. Några har också valt att vara extra försiktiga med att använda parfym — i synnerhet när de tänker vara nära många andra under en längre tid, till exempel på en teater eller i en sammankomsthall. — Jämför Matteus 7:12.

I regel är dock luktsinnet en gåva som kräver mycket lite av oss i fråga om skötsel och underhåll, men som ändå dagligen ger oss små njutningar i livet. När du får en gåva som gör dig glad, känner du då inte en önskan att tacka den som har gett dig den? Miljoner människor tackar i dag uppriktigt Skaparen för det underbara sätt på vilket människokroppen är danad. (Jämför Psalm 139:14.) Låt oss hoppas att fler sådana tacksägelser och lovprisningar stiger upp till honom och, likt de forntida israeliternas offer, blir ”en rogivande lukt” för vår kärleksfulle, givmilde Skapare. — 4 Moseboken 15:3; Hebréerna 13:15.

[Ruta/Diagram på sidorna 24, 25]

Hur luktsinnet fungerar

Första steget — Lukten upptäcks

LUKTER når näsgångarna när man andas in. Även när man sväljer mat tvingas molekyler upp bakvägen från munnen till näshålan. Men först måste luften med lukten ta sig förbi ”vakterna”. Längs näsborrarna finns trillingnerverna (1), vilka gör att man nyser när de upptäcker stickande eller irriterande ämnen. Dessa nerver kan också framkalla njutning genom att reagera på styrkan hos somliga lukter.

Därefter förs luktmolekylerna uppåt av små luftvirvlar som bildas när luftströmmarna sveper förbi de tre rulliknande utskotten av ben som kallas näsmusslor (2). Luftströmmen som fuktas och värms upp under vägen bär med sig molekylerna till luktepitelet (3), luktsinnets första mottagningsområde. Denna tumnagelstora fläck av kroppsvävnad som sitter i en smal kanal högt upp i näsan är fullpackad med omkring tio miljoner känselnerver (4), som var och en på sin spets är försedd med mängder av hårliknande utskott som kallas cilier, inbäddade i ett tunt slemskikt. Luktepitelet är så känsligt att det kan upptäcka 1/460.000.000 milligram av vissa luktämnen i ett enda andetag.

Men exakt hur lukter upptäcks är fortfarande höljt i dunkel. Människan kan faktiskt skilja mellan upp till 10.000 olika dofter. Samtidigt finns det mer än 400.000 doftsubstanser i vår omgivning, och kemisterna framställer hela tiden fler. Så hur kan näsan urskilja en viss doft i detta virrvarr av dofter? Det finns mer än 20 olika teorier som försöker förklara mysteriet.

Nyligen har forskare gjort vissa framsteg hänemot en lösning av en del av detta mysterium. År 1991 fann man vissa bevis för att det finns små proteiner, som kallas luktreceptorer, invävda i cellmembranen i cilierna. Tydligen binder sig dessa receptorer på olika sätt till olika typer av luktmolekyler, och på så sätt får varje lukt ett särskiljande ”fingeravtryck”.

Andra steget – Lukten förs vidare

För att skicka informationen vidare till hjärnan sänds kodade elektrokemiska budskap i väg längs luktneuronerna (4). Doktor Lewis Thomas, vetenskaplig skribent, kallar dessa neuroner ”den moderna världens femte underverk”. De är de enda primära nervceller som återskapas med några veckors mellanrum. De har inte heller någon skyddsbarriär mellan sig och de omgivande stimulerande ämnena, vilket däremot de sensoriska nervcellerna har som ligger skyddade inne i ögat och örat. I stället sträcker sig luktnerverna ut från själva hjärnan och kommer i direkt kontakt med världen utanför. Näsan är således en mötesplats för hjärnan och omgivningen.

Dessa nervceller leder alla till samma destination: de två luktloberna (5) på undersidan av hjärnan. Dessa lober är huvudväxeln för vidarekoppling till andra delar av hjärnan. Först redigerar de dock den störtflod av luktinformation som kommer, rensar bort allt utom det viktigaste och skickar sedan detta vidare.

Tredje steget – Lukten uppfattas

Luktloberna är på ett sinnrikt sätt ”kopplade” till det limbiska systemet i hjärnan (6), eleganta, bågformade strukturer som spelar en nyckelroll när det gäller att lagra minnen och utlösa känslomässiga reaktioner. Det är här som ”verklighetens kalla värld omvandlas till en sjudande kittel av mänskliga känslor”, enligt boken The Human Body. Det limbiska systemet är så intimt förbundet med luktsinnet att det länge kallades rinencefalon, vilket betyder ”lukthjärnan”. Denna nära länk mellan näsan och det limbiska systemet kan förklara varför vi reagerar så känslomässigt och nostalgiskt på dofter. Aha! Stekt bacon! Ren tvätt! Bärgat hö! En hundvalps andedräkt!

Beroende på vilken lukt som uppfattas kan det limbiska systemet aktivera hypotalamus (7), vilken i sin tur kan förmå hjärnans viktigaste körtel, hypofysen (8), att framställa olika hormoner — till exempel hormoner som styr aptiten eller de sexuella funktionerna. Det är därför inte konstigt att lukten av mat plötsligt kan få oss att känna oss hungriga eller att en parfym kan ses som en viktig faktor i den sexuella dragningskraften.

Det limbiska systemet når även till neocortex eller neopallium (9), ett ganska intellektuellt och analytiskt område av hjärnan. Det är här som nyheterna från näsan kan jämföras med de uppgifter som strömmar in från de andra sinnena. På ett ögonblick kan man kombinera sådana uppgifter som en stickande lukt, ett knastrande ljud och en svag rökslöja i luften till en slutsats — det brinner!

Talamus (10) spelar också en roll, kanske som medlare mellan dessa mycket olika delar, det ”känslomässiga” limbiska systemet och det ”intellektuella” neopalliet. Luktcentrum (11) hjälper till att skilja mellan likartade lukter. Olika delar av hjärnan kan också skicka meddelanden tillbaka till växelstationerna, luktloberna. Varför det? För att luktloberna skall kunna modifiera mottagningen av lukterna och i praktiken minska eller till och med stänga av vissa lukter.

Du kanske har märkt att mat inte luktar lika inbjudande när du är mätt. Eller har du någonsin utsatts för en genomträngande lukt som du inte kan komma undan, men som tycks avta med tiden? Det är luktloberna som informeras av hjärnan och åstadkommer dessa förändringar. De kan få hjälp av receptorcellerna på cilierna, vilka sägs tröttna lätt. Den egenskapen kan vara till nytta, i synnerhet när man är utsatt för starka, otäcka lukter.

Ett fantastiskt system, eller hur? Ändå har vi bara skummat på ytan! Hela böcker har ägnats åt detta invecklade och sofistikerade sinne.

[Diagram]

(Se publikationen)

[Ruta på sidan 26]

Nedsatt eller defekt luktsinne

Miljontals människor lider av nedsatt luktsinne. Vårens dofter eller välkryddad mat påverkar dem mycket lite eller inte alls. En kvinna beskrev sin plötsliga förlust av luktsinnet på följande sätt: ”Vi känner alla till blindhet och dövhet, och jag skulle sannerligen inte vilja byta mitt handikapp mot något av dessa. Men vi tar så för givet den rika doften av kaffe och den söta lukten av apelsiner att när vi förlorar dessa sinnen är det nästan som om vi hade glömt bort hur man andas.” — Tidskriften Newsweek.

Nedsatt luktsinne kan till och med vara livsfarligt. En kvinna som heter Eva förklarar: ”Eftersom jag inte känner lukter, måste jag vara mycket försiktig. Jag ryser när jag tänker på den kommande vintern, för då måste jag stänga alla fönster och dörrar i min lägenhet. Utan frisk luft kunde jag lätt överraskas av gas, om tändlågan på gasspisen skulle slockna.”

Vad orsakar nedsatt luktsinne? Det finns många olika orsaker, men tre är vanligare än andra: skallskada, virusinfektion i de övre luftvägarna och problem med bihålorna. Om nervvägarna skärs av, om luktepitelet blir okänsligt, eller om luften inte kan nå luktepitelet på grund av blockering eller inflammation, försvinner luktsinnet. Man har insett det allvarliga i sådana problem och upprättat kliniska forskningscentra för studium av smak- och luktsinnena.

I en intervju berättade dr Maxwell Mozell vid fakulteten för hälsoforskning vid State University of New York i Syracuse i USA: ”Vi har haft patienter här som [förnimmer en otäck lukt som bara de själva känner]. De kan känna förskräckliga lukter. En kvinna kände hela tiden lukten av fisk. Tänk dig att du varje minut varje dag kände lukten av fisk eller av brinnande gummi.” En kvinna som hade lidit av en otäck lukt i näsan i 11 år och till följd av det drabbades av depression fick omedelbar lindring sedan en av luktloberna opererats bort.

[Bild på sidan 23]

En hundvalps andedräkt

[Bild på sidan 23]

Stekt bacon

[Bild på sidan 23]

Bärgat hö