Att urskilja de äldres behov

FÖR att kunna vara till verklig hjälp för dina åldrande föräldrar måste du känna till deras behov och önskningar. Annars kanske du — i bästa välmening — ger dem hjälp som de inte behöver och inte vill ha, även om de drar sig för att tala om det. Ett sådant förhållande, som bygger på missförstånd, skulle vara onödigt stressfyllt, inte bara för dig, utan också för dina föräldrar.

Vad vill de själva?

I tron att det i alla fall kommer att bli nödvändigt en dag tar en kvinna hem sina föräldrar till sig, bara för att upptäcka att föräldrarna är helt kapabla att klara sig själva — och skulle ha föredragit att göra det!

Efter att ha flyttat hem sina gamla föräldrar till sig säger en man: ”Ni får inte betala något i mitt hus! Inte efter allt som ni har gjort för mig!” Detta får emellertid föräldrarna att känna sig alltför beroende. Till slut talar de om för honom att de skulle känna det mer värdigt att få bidra på något sätt.

En familj utför minsta lilla tjänst åt sina åldrande föräldrar för att de skall ha det bra och inte bli uttröttade. Längre fram upptäcker de att föräldrarna föredrar att göra mer själva.

I vart och ett av ovanstående exempel var den hjälp som gavs både onödig och oönskad. Det är lätt hänt att det blir så, om en välmenande son eller dotter drivs av överdriven pliktkänsla eller inte inser föräldrarnas verkliga behov. Tänk vilken onödig stress detta skapar för alla berörda parter! Lösningen är naturligtvis att försöka göra en nykter bedömning och urskilja föräldrarnas faktiska behov och önskningar.

Behöver dina föräldrar verkligen flytta hem till dig i det här skedet? Är det ens deras önskan? Du kanske blir förvånad över att få höra att många äldre vill klara sig själva så mycket som möjligt. Av fruktan för att verka otacksamma kanske de inte vill tala om för sina barn att de skulle föredra att bo för sig själva i sitt eget hem, trots att det är förenat med vissa olägenheter. De kanske älskar sina barn och längtar efter att få vara tillsammans med dem. Men vill de vara beroende av dem? Nej, de föredrar att klara sig själva.

En dag kanske det blir nödvändigt att du låter dina föräldrar bo hemma hos dig. Men om den tiden ännu inte har kommit och om de faktiskt föredrar att bo för sig själva, varför då förvägra dem dessa år av oberoende? Skulle kanske vissa justeringar i hemmet eller regelbundna besök och telefonsamtal göra det möjligt för dem att bo kvar i sitt eget hem? De kanske trivs bäst om de får bo kvar hemma och själva fatta beslut angående sina dagliga angelägenheter.

En kvinna berättar att hon fattade ett förhastat beslut när hon tog hem sin mor till sig: ”När pappa dog, lät vi mamma flytta hem till oss, därför att vi tyckte synd om henne. Det visade sig emellertid att hon levde i ytterligare 22 år. I stället för att sälja sitt hus kunde hon ha bott kvar i det. Man bör därför aldrig förhasta sig när man bestämmer vilka åtgärder som skall vidtas. När beslutet väl är fattat är det svårt att göra något åt det.” — Jämför Matteus 6:34.

”Men”, kanske du invänder, ”tänk om det skulle hända föräldrarna något när de bor kvar i sitt eget hem? Om mamma eller pappa ramlade och skadade sig, skulle jag aldrig förlåta mig själv!” Din oro kan naturligtvis vara befogad, i synnerhet om dina föräldrars hälsa eller krafter har försämrats till den grad att de löper stor risk att råka ut för en olyckshändelse. Men om det inte förhåller sig så, fråga då dig själv om du verkligen är orolig för dina föräldrar eller om du bara vill skydda dig mot onödiga skuldkänslor.

Tänk också på att dina föräldrar kanske har det bättre i sitt eget hem. Edith M. Stern och dr Mabel Ross skriver i sin bok You and Your Aging Parents: ”Undersökningar har visat att gamla människor håller sig ungdomligare och piggare i sitt eget hem än någon annanstans. Kort sagt: Många missriktade försök att göra ålderdomen lättare har bara bidragit till att påskynda åldrandet.” Hjälp därför dina föräldrar att leva så självständigt som möjligt, samtidigt som du sörjer för den vård och de tjänster som de verkligen behöver. Det är också bra att du då och då ser över läget på nytt och gör vissa justeringar, allteftersom dina föräldrars behov av hjälp kanske ökar eller rentav minskar.

Var lyhörd

Med tanke på dina föräldrars hälsa och övriga omständigheter kanske det trots allt skulle vara bäst att låta dem flytta hem till dig. I så fall bör du vara lyhörd för möjligheten att de ändå föredrar att klara sig själva så mycket som möjligt. Precis som alla andra människor, vilken ålder de än är i, vill de förmodligen ha sin egen identitet, sina egna rutiner och sina egna vänner. Det kan vara nyttigt. Även om det kan vara trevligt att göra vissa saker tillsammans som storfamilj, kan det vara bra att reservera vissa aktiviteter för den trängre familjekretsen och att också låta föräldrarna ha egna intressen och verksamheter. En vuxen dotter gav det kloka rådet: ”Se till att dina föräldrar har en del egna möbler och fotografier som de är särskilt förtjusta i.”

Resonera med dina föräldrar för att försöka urskilja deras verkliga behov. Lyssna till deras synpunkter och var lyhörd för deras önskemål. Förklara vad du kan och inte kan göra för dem, så att de inte blir besvikna på grund av överdrivna förväntningar. ”Gör klart vad som förväntas av alla i familjen”, rekommenderade en vårdnadshavare. ”Samtala ofta med varandra för att undvika bittra känslor och uppdämd förtrytelse.” Om du ger några långsiktiga löften (”Jag skall ringa dig varje måndagseftermiddag”; ”Jag skall ta med dig ut varje veckoslut”), kanske du kan framhålla att du skulle vilja pröva det under någon tid och se hur det fungerar. På så sätt lämnar du dörren öppen för en förändring, om det skulle visa sig vara nödvändigt.

Det som sagts här ovan skall inte tas som en ursäkt för att försumma att ge föräldrarna den ära och hjälp som tillkommer dem. Bibeln visar tydligt hur Skaparen ser på den här saken. Vuxna barn är skyldiga att visa sina föräldrar respekt och att ge dem den hjälp och det stöd som de behöver. Jesus fördömde de egenrättfärdiga fariséerna för att de förvrängde Skrifterna för att rättfärdiga sin försummelse av föräldrarna. De målande orden i Ordspråken 30:17 visar hur avskyvärda de människor är i Guds ögon som ringaktar sina föräldrar: ”Det öga som bespottar en far och som föraktar lydnad för en mor — strömdalens korpar kommer att hacka ut det, och örnens söner kommer att äta upp det.” — Se Markus 7:9—13; 1 Timoteus 5:4, 8.

Men när du ger dina föräldrar den hjälp de behöver, kan du också ställas inför nya problem. Vad kan du göra för att klara av dessa problem? Nästa artikel ger en del praktiska förslag.

[Bilder på sidan 5]

En förälder kan ha egna intressen och umgängesvänner förutom umgänget med familjen