Blick på världen
En vattenkris
I den senaste rapporten från FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) sägs det att omkring 30 länder jorden över kommer att drabbas av allvarlig vattenbrist omkring år 2000. Den allt större konkurrensen om de begränsade vattenreserverna medför enligt FAO att hundratals miljoner människor inte får den minimimängd vatten som de behöver för att överleva. De befolkningar som svävar i störst fara är de i norra Afrika och söder om Sahara och i Mellanöstern och Ungern. I rapporten, som stod att läsa i Paristidningen Le Monde, heter det att jordbruket använder ungefär 70 procent (i u-länderna 90 procent) av jordens färskvattentillgångar för bevattningsändamål. FAO uppskattar att upp till 60 procent av detta vatten går till spillo på grund av ineffektiva bevattningsmetoder.
En döende japansk tradition?
Den djupa vördnad japanerna traditionellt har visat mot sina äldre tycks vara på tillbakagång. Fysisk och psykisk misshandel av åldringar ökar. Mainichi Daily News förklarar att enligt en expert vårdar många moderna familjer sina äldre släktingar med en ovillig inställning och orkar inte med stressen i samband med det. De tillgriper ofta våld eller försummar de äldre. Mainichi Daily News berättar om ett fall där en man hade för ”vana att slå sin 75-årige far gul och blå varje gång han vägrade att ge sonen sina pensionspengar”. I ett typiskt fall band man en senil förälder till händer och fötter och låste in honom i ett rum, och i ett annat fall stoppade man en gammal kvinnas mun full med trasor.
Larmrapport om aerobics
”Att till överdrift ägna sig åt high-impact aerobics”, dvs. aerobics med inslag av hopp, kan resultera i skador på innerörat, uppger The Times i London. Alltför många pass med intensivt hoppande kan av allt att döma leda till bestående skador på de känsliga delarna i innerörat. Några av de vanliga symptomen är yrsel, balansproblem, åksjuka och ringningar i öronen. En färsk studie avslöjade att av en grupp kvinnor som ledde aerobiclektioner med inslag av hopp två gånger om dagen hade 83 procent problem med att höra högfrekventa ljud. Ett annat skäl till oro är att en del kvinnor tycks utveckla ”träningsbulimi”, ett beroende av högintensiv träning. De som drabbats av det ”blir till sist utmattade, får spända muskler, stressfrakturer och, ifall de deltar i high-impact aerobicträning, också balansproblem”, skriver The Times.
Varför så få bilar i Kina
Trots att Kinas folkmängd uppgår till över en miljard, finns det bara 50.000 privatägda bilar. Enligt tidningen China Today representerar denna siffra ändå ”ett astronomiskt språng”. År 1983 fanns det bara 60 privatbilar där i landet! Antalet bilägare förväntas öka den närmaste tiden. Den som vill köpa en bil måste dock beräkna kostnaden. I Kina finns det mer än 40 olika slags skatter och avgifter som läggs på priset på en bil. Exempelvis kan ”priset på en bil i Kina ligga på 300.000 yuan [omkring 300.000 kronor], medan den inte kostar mer än 80.000 yuan i andra länder”. Vad kostar det då att ta körkort? En körskola tar ”motsvarande dubbla årsinkomsten för en genomsnittlig inkomsttagare”, uppger China Today.
Kameror är effektiva
Kommunikationsdepartementet i London uppger att det skett en dramatisk minskning av antalet hastighetsöverträdelser i områden där man har satt upp kameror som fotograferar fartsyndarnas nummerplåtar. Kamerorna förser myndigheterna med bilder som används för att åtala fortkörarna. Med hjälp av bilderna kan man också få fram bindande bevis mot dem som kör mot rött ljus. Tidskriften New Scientist uppger att sedan kamerorna monterats upp ”har antalet människor som blivit allvarligt skadade minskat med en tredjedel på de gator som valts ut för projektet”. Så fort kamerorna togs i bruk sjönk antalet fordon som överskred fartgränsen med 30 kilometer i timmen från i genomsnitt 1.000 till i genomsnitt 30 om dagen. ”Antalet förare som kör mot rött ljus har minskat med 40 procent, och antalet olyckor i gatukorsningar har sjunkit med 60 procent”, framhåller New Scientist.
1914 års generation
Endast 272.000 av de 4.743.826 amerikanska män och kvinnor som deltog i första världskriget var vid liv år 1984. (Vakna!, 8 april 1988) I dag har det antalet krympt till uppskattningsvis 30.000, enligt Department of Veterans Affairs, och deras medianålder är 95. Men över hela världen fanns det år 1992 fortfarande 61.486.000 personer som var vid liv av den generation som föddes år 1914 eller dessförinnan.
Rädda småkrypen
Utan insekter och andra ryggradslösa djur ”skulle det globala ekosystemet kollapsa; människor och andra ryggradsdjur skulle antagligen klara sig bara några månader, och planeten skulle till största delen domineras av alger och svampar”, skriver The New York Times. Artikeln, som grundar sig på en färsk undersökning, påpekar att det allmänna intresset kring att rädda valar, tigrar och andra hotade arter bör utökas till att omfatta ryggradslösa djur. Dessa småkryp sörjer för ett antal viktiga ekologiska processer, som att förtära multnande organiskt material, pollinera växter, sprida frön och avlägsna avfall. I enbart USA producerar människor omkring 130 miljoner ton urin och avföring varje år, och boskap ytterligare 12 miljarder ton. Enligt en expert tror man att 99 procent av dessa avfallsprodukter ”bryts ner av ryggradslösa djur”.
Språk i utdöende
Flera av språken i det mångspråkiga Papua Nya Guinea riskerar att försvinna. Under de 40 senaste åren har redan fem språk dött ut. Det gör att ”landet har bara 867 språk kvar”, enligt tidningen Post-Courier i Papua Nya Guinea. Landets ”mångspråkighet beror på att många stammar i den bergiga skogsterrängen i landets inre varit geografiskt isolerade”, förklarar Post-Courier. Tidningen tillägger att det finns ”22 språk som talas av färre än 100 personer, sju språk som talas av färre än 20 personer och 10 språk som talas av färre än 10 personer”. Ett av de hotade språken är uruava, som talas av fem personer. Bina och yoba talas vart och ett av endast två personer.
Ormens kluvna tunga
Vad har ormen för nytta av sin kluvna tunga? Enligt en rapport i tidningen International Herald Tribune hjälper tungan ormen att följa ett doftspår på i stort sett samma vis som våra båda öron samarbetar för att avgöra varifrån ett ljud kommer. När ormen är på jakt efter ett byte eller är på parningsstråt, spelar den med tungan och spretar ut spetsarna så långt som möjligt. På det sättet prövar ormen doftspårets styrka på två punkter, så att den kan avgöra i vilken riktning djuret som den försöker finna befinner sig.
Sextrakasserier från patienter
En färsk undersökning avslöjar att sextrakasserier på arbetet är ett allvarligt problem för många kvinnliga läkare. I enkäten svarade 77 procent av de tillfrågade att de utsatts för ”någon form av sexuella trakasserier från patienter”, förklarar The Medical Post. Många tror att de enda som kan göra något åt problemet är läkarna själva. De uppmuntras att uppträda affärsmässigt och yrkesmässigt, ha vit rock på sig och bära vigselring när de behandlar patienter. Andra, däremot, menar att det inte finns något man kan göra för att undvika att kvinnliga läkare utsätts för sexuella trakasserier. Tidningen ger uttryck åt denna uppfattning, när den säger att ”kvinnliga läkare är en del av ett samhälle där sextrakasserier och fruktan för sådant ingår som en naturlig del av att vara kvinna”.
Brännskador på hornhinnan
En läkartidning uppgav för en tid sedan att många unga kvinnor får brännskador på hornhinnan, när de råkar få locktången i ögat medan de gör håret i ordning. Enligt dr Dean Ouano vid Pennsylvaniauniversitetets Scheie Eye Institute är detta ”förmodligen den vanligaste formen av brännskada på hornhinnan”. En studie visar att det i de flesta fall inte blir några långvariga skador på ögat, och i många fall läker brännskadan inom tre dagar. Men dr Albert Cheskes vid Bochner Eye Institute i Toronto beskriver denna typ av olycka som något som kan vara ”mycket farligt”. Han tillägger att orsaken till att sådant händer är att ”fler och fler locktänger används och att kvinnor har bråttom”.
Brottslighet i skolorna
”Skolvåldet är otäckt, mycket utbrett och håller snabbt på att bli den hetaste frågan för lärare och politiker”, hävdar The Toronto Star. Antalet våldshandlingar ökar för varje år som går. Brottsligheten i Torontos skolor år 1993 omfattade 810 överfall, 131 sexuella övergrepp och 7 förgiftningsfall samt 141 farliga angrepp med vapen. Polisen har ”beslagtagit en hel arsenal av skjutvapen, knivar, käppar, klubbor och andra vapen från elever”, tillägger Star. Desperata föräldrar betraktar skolorna som en farlig plats att skicka sina barn till. Förr var skolorna en fristad för undervisning, ”men nu möter man gäng, gruppterror, vapen”, uppger Star.