Är materiellt välstånd någon garanti för lycka?
”AV DE omkring 50 elever som gick i vår skola var det bara en eller två som hade några skor”, erinrar sig 45-årige Poching, som växte upp på södra Taiwan på 1950-talet. ”Vi hade inte råd att köpa några. Men vi betraktade oss aldrig som fattiga. Vi hade allt vi behövde.”
Det var för omkring 40 år sedan. Sedan dess har livet dramatiskt förändrats för Poching och alla de övriga 20 miljoner invånarna på ön. Boken Facts and Figures—The Republic of China on Taiwan förklarar: ”Taiwan förvandlades från ett jordbrukssamhälle till ett sjudande industrisamhälle.” I slutet av 1970-talet betraktades Taiwan som ”ett stabilt, blomstrande samhälle”.
Överallt på Taiwan ser man tecken på välstånd. De ultramoderna, skyhöga kontorskomplexen, som har vuxit upp som svampar ur jorden överallt på ön, vägarna som är fulla av dyra, importerade bilar — allt detta vittnar om en välmåga som väcker avund bland andra utvecklingsländer. China Post, Taiwans största engelskspråkiga tidning, förklarar stolt att ”Taiwans invånare har den högsta levnadsstandarden i Kinas historia”.
”En mängd ... kvistiga problem”
Har allt detta materiella välstånd skänkt människorna verklig lycka och tillfredsställelse? Även om det utan tvivel finns mycket på Taiwan som invånarna är stolta över, har framgången också en annan sida. China Post fortsätter: ”Välfärden har fört med sig en mängd komplicerade och kvistiga problem.” Taiwan har fått betala ett högt pris för sitt materiella välstånd.
Beträffande de ”komplicerade och kvistiga problem” som nu hemsöker denna en gång relativt brottsfria ö skriver China Post: ”I vårt välfärdssamhälle har det på senare år skett en alarmerande ökning av brott och oroligheter, som utgör ett växande hot mot alla laglydiga medborgares liv och egendom.” I en artikel med rubriken ”Rikedomen förvandlar Taiwan till ett lustans land” riktar tidningen skarp kritik mot hastigt uppväxande ”restauranger och barer med halvnakna flickor” och illegala bordeller under täckmantel av frisersalonger. Kidnappning i utpressningssyfte har också blivit ett problem. En rapport betecknar kidnappning av barn som ”Taiwans nya snabbväxande industri”. Många begår sådana brott för att kunna betala sina spelskulder eller andra förlustaffärer.
Barn är inte bara oskyldiga offer för brott, utan de är också allt oftare inblandade i brott av olika slag. Rapporter visar att antalet brott som förövats av ungdomar ökade med hela 30 procent enbart under år 1989. Somliga hävdar att ökningen beror på familjelivets sammanbrott, och statistiken tycks stödja denna uppfattning. Under åren 1977—1987 minskade antalet ingångna äktenskap på Taiwan, medan antalet skilsmässor mer än fördubblades. Med tanke på att den kinesiska kulturen av tradition framhåller familjens betydelse i ett stabilt samhälle, är det inte så underligt att många människor är mycket bekymrade över de försämrade förhållandena.
Roten till problemet
Man har lagt fram olika teorier för att försöka förklara varför den allmänna ordningen försämras när välståndet ökar. Somliga säger filosofiskt att det helt enkelt är det pris som framgången betingar. Men att ge framgången eller välståndet skulden för de försämrade förhållandena är ungefär lika logiskt som att ge maten skulden för frosseri. Alla som äter är inte frossare, och alla som är välbärgade är inte materialister eller brottslingar. Nej, materiellt välstånd leder inte automatiskt till brott och allmän oordning.
China Post tar i en ledarartikel upp en viktig faktor i sammanhanget: ”Vi har under de senaste decennierna lagt alltför stor vikt vid materiella framsteg. Detta är orsaken till det moraliska och andliga förfall som präglar dagens samhälle.” (Kursiverat av oss) Ja, att överbetona värdet av materiella ting skapar en anda av materialism och girighet och gör människor självcentrerade. Det är just en sådan anda som resulterar i splittrade familjer och en mängd andra sociala missförhållanden. Det Bibeln sade för 2.000 år sedan äger fortfarande sin riktighet: ”Kärleken till pengar [inte pengar i sig] är nämligen en rot till alla slags skadliga ting.” — 1 Timoteus 6:10.
Ett globalt problem
För att få lugn och ro — och trygghet — har tusentals taiwaneser emigrerat till andra länder. Men de problem Taiwan har är inte unika för Taiwan. De grasserar överallt i världen.
En amerikansk undersökning för en del år sedan visade att den rikaste kommunen i Kalifornien hade den högsta skilsmässofrekvensen i hela landet. Omkring 90 procent av alla fastighetstransaktioner i vissa delar av kommunen var ett resultat av upplösta äktenskap. Självmordsfrekvensen var dubbelt så hög som i landet som helhet. Antalet alkoholister var, procentuellt sett, ett av de högsta i landet, och enligt uppgift fanns det fler psykiatrer och andra mentalterapeuter i kommunen, per capita, än någon annanstans i Förenta staterna.
Jesus Kristus framhöll en grundläggande sanning, när han sade: ”Människan skall leva inte bara av bröd, utan av varje uttalande som går ut genom Jehovas mun.” (Matteus 4:4) Materiella ägodelar kan aldrig, hur många de än är, tillfredsställa en människas alla behov, och inte heller är de någon garanti för lycka. Ofta förhåller det sig tvärtom. Ett kinesiskt ordspråk uttrycker det: ”När man är varm och mätt, börjar man tänka på utsvävningar och köttsliga begär.” Detta visas av det som sker på Taiwan och på många andra platser — enbart materiellt välstånd blir ofta upptakten till moraliskt och socialt förfall och därmed sammanhängande problem.
Vad är det då som krävs för att materiellt välstånd skall leda till verklig och bestående lycka? Nästa artikel besvarar den frågan.
[Infälld text på sidan 6]
”När man är varm och mätt, börjar man tänka på utsvävningar och köttsliga begär.” — Kinesiskt ordspråk
[Bild på sidan 5]
Det materiella välståndet förvandlade mindre samhällen till livliga, neonglittrande storstäder