Är ditt liv långtråkigt? Gör något åt det!

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I SPANIEN

MARGARET och Brian var i 55-årsåldern när ett gyllene tillfälle dök upp: att dra sig tillbaka från arbetslivet med en bra pension. Det var då de beslöt sig för att flytta söderut till solen och sandstränderna vid Medelhavet. Nu var det slut på bekymmer och problem — de skulle leva ett sorglöst liv i sin stuga vid havet.

Efter två år hade drömmen gått i kras. Brian förklarar: ”Allting verkade så meningslöst — dag efter dag utan något vettigt att göra. Det enda jag gjorde var att simma, spela lite golf eller tennis och tala i timmar med vemhelst som ville lyssna. Om vad? Struntsaker.”

Gisela, en mamma på några och 20 år, har en förtjusande liten flicka. På eftermiddagen går mor och dotter som vanligt till parken, där dottern leker i sandlådan och med stor iver och koncentration bygger sandslott och gör sandkakor. Under tiden sitter mamma på en bänk i närheten och håller uppsikt över sin flicka. Eller gör hon inte det? Hon sitter som fastklistrad vid sin bärbara radio och ser knappast barnet genom röken från sin cigarrett. Hon är ihjältråkad.

Peter, en 17-årig gymnasieelev, sitter i sitt rum, omgiven av det allra senaste i elektronikväg. Han sätter på ett av sina videospel men upptäcker att det helt enkelt inte intresserar honom längre. Han har redan spelat det hundratals gånger och vet vid det här laget hur man överlistar apparaten. Kanske han skulle lyssna på lite musik? Det finns inte en skiva som han inte redan har hört massor av gånger. Han är fullständigt uttråkad och säger beklagande: ”Jag har ingenting att göra.”

Slår du ihjäl tiden?

Alla upplever naturligtvis inte sin situation som trist och långtråkig. Det finns fortfarande många människor som lever ett lyckligt och meningsfullt liv och finner tillfredsställelse genom att lära sig nya saker, genom att få utlopp för sin kreativitet och genom att uppodla goda relationer till andra människor — och framför allt till Gud.

Uttråkning är emellertid något som drabbar människor i alla samhällsskikt. I Tyskland känner sig var tredje invånare uttråkad, enligt en färsk undersökning. Den karriärsugne yuppien som rastlöst frekventerar alla de populära nöjesetablissemangen i staden, den arbetslöse ynglingen som slår ihjäl tiden med högljudd musik och billigt öl, den medelålders fabriksarbetaren som tittar på TV hela helgen, direktören som känner sig vilsen när han lämnar kontoret — alla lider de av en vanlig åkomma: uttråkning.

De gamla filosoferna kallade den på latin för taedium vitae (leda vid livet). På tyska heter den Langeweile (ordagrant: en lång stund). Typiska symptom på uttråkning är att tiden tycks släpa sig fram, att arbetet verkar meningslöst och att det känns som om man ”bara skulle vilja komma bort från alltsammans”.

Inte ens de rika är immuna mot uttråkning. Efter att ha beskrivit stormrika människors överdådiga livsstil förklarade Roger Rosenblatt i tidskriften Time: ”Vad säger de flesta av världens flotta penningslösare trots det flotta huset och den flotta trädgården och de flotta djuren, bjudningarna och människorna? Att de är uttråkade. Uttråkade.”

En gång i tiden trodde man att ett större mått av fritid skulle göra livet mindre långtråkigt. Om människor bara fick humana arbetsförhållanden, slapp tunga och monotona arbetsmoment och fick gott om fritid, skulle livet kännas tillfredsställande, menade man. Men tyvärr är det inte så enkelt. Att bestämma sig för vad man skall göra med all denna fritid har visat sig vara svårare än man kunde tro. Många ser hela veckan ivrigt fram mot veckoslutet, bara för att sedan finna att det inte motsvarar deras förväntningar.

Långtråkighetens negativa verkningar

En del människor försöker förjaga sin leda genom att vara oerhört aktiva. Somliga har blivit arbetsnarkomaner, därför att de inte har vetat hur de skulle få tiden att gå när de inte var på kontoret. Andra försöker dränka sin leda i alkohol eller försöker få spänning i tillvaron genom att experimentera med narkotika. Många av stjärnorna i den hektiska nöjesvärlden tar till kokain eller andra droger för att klara av tomhetskänslan när föreställningen är över. Långtråkighet sägs också vara en av orsakerna till det ständigt växande antalet ogifta tonåriga mödrar, som ofta kan ha trott att ett litet barn skulle fylla tomrummet i deras liv.

Långtråkighet har till och med satts i samband med den stigande brottsligheten. Tidskriften Time konstaterar att många ungdomar lämnar skolan vid 16 års ålder och sedan inte har något att göra och att arbetslösa ungdomar i Västeuropa, i jämförelse med sina arbetande kamrater, är ”mer benägna att begå självmord, mer hemfallna åt narkotikamissbruk, mer disponerade för att få utomäktenskapliga barn och mer hågade att bryta mot lagen”. Detta tycks åter bekräfta det gamla ordstävet som säger att ”Djävulen finner arbete för sysslolösa händer”. — Jämför Efesierna 4:28.