Ungdomar frågar:
Kan jag verkligen vara Guds vän?
VARA Guds vän? Omöjligt, tror 20-åriga Doris. ”Jag känner mig så underlägsen och så ovärdig att vara omtyckt av någon”, suckar denna unga kvinna. ”Jag undviker till och med att be till Jehova Gud, eftersom jag inte tror att jag förtjänar att komma inför honom.” I sitt innersta känner somliga unga människor sig fullständigt ovärdiga Guds vänskap. Även om de kan ha en önskan att vara Guds vän, förefaller det ouppnåeligt för dem. Har du känt det så någon gång?
Ibland kan en ung människas egna svagheter få henne att känna sig ovärdig att över huvud taget närma sig Gud. Ta till exempel unge Michael. Han berättar att innan han kom att uppskatta gudaktiga normer, var han ”behäftad med nästan varje syndig och skadlig tanke och handling som man kan föreställa sig”. Men det han lärde sig när han studerade Bibeln gjorde honom medveten om vilken sorg och besvikelse som han hade orsakat Gud. Han förklarar: ”Vid varje församlingsmöte uppenbarades åtminstone ytterligare en av mina brister. ... Jag kunde inte tänka mig att Jehova skulle kunna förlåta min till synes ändlösa rad av synder när jag inte ens kunde förlåta mig själv.”
I andra fall kan det sätt som en ung människa behandlas på av andra få henne att känna sig ovärdig Jehovas vänskap. Doris, till exempel, som citerades tidigare, blev övergiven av sin mor när hon var liten. Hon säger: ”Jag kan inte tro att någon älskar mig. Om min egen mamma och familj har övergett mig, vilka möjligheter finns det då att någon annan skall bry sig om mig?” Om en ung människa har behandlats på ett förnedrande sätt och utsatts för övergrepp alltsedan barndomen, kan hon uppriktigt tro att Gud aldrig skulle vilja ha henne som sin vän.
Å andra sidan kan en ung människa ha varit Guds vän men på grund av svaghet fallit offer för allvarlig synd. Det var vad som hände Tracy. ”Jag kände mig mycket skamsen”, berättar 21-åriga Tracy. ”Smärtan och skuldkänslan var outhärdliga. Jag hade sårat min Fader, Jehova, så mycket.”
Kanske du befinner dig i en liknande situation som någon av de här ungdomarna. Men det finns hopp: Du kan ha Gud som din vän!
Varför man kan vara Guds vän
Det är sant att syndiga handlingar kan hindra en människa från att vara Guds vän. Men lyckligtvis har vår kärleksfulle Fader tagit initiativet till att hjälpa oss. ”Gud anbefaller sin egen kärlek åt oss däri att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare”, skriver aposteln Paulus. (Romarna 5:8) Vid sin död betalade Jesus en lösen för att friköpa mottagliga människor från syndens herravälde. (Matteus 20:28) Aposteln tillägger därför: ”Vi var Guds fiender, men han gjorde oss till sina vänner genom sin Sons död.” — Romarna 5:10, Today’s English Version.
Det kan hända att somliga unga människor, innan de kom att uppskatta Jehovas normer, har bedrivit grov synd, alldeles som Michael som nämndes tidigare. Men genom Jesu lösenoffer kan en människa få förlåtelse för sina tidigare synder, hur allvarliga de än kan ha varit. Bibeln ger oss denna hjärtevärmande försäkran: ”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” (1 Johannes 1:9) En person måste ändå ta vissa steg för att visa Gud att han uppskattar att bli renad. Aposteln Paulus fastslår en princip som kan vara tillämplig: ”Sluta upp med att röra vid det orena”, säger Jehova, ”och jag skall ta emot er. Och jag skall vara en fader för er.” (2 Korinthierna 6:17, 18) Det är sannerligen rörande att veta att om en människa vänder om från sina synder och verkligen ångrar sig, är Gud i sin ynnest villig att ta emot henne som sin vän.
Hur är det då med dem som har utsatts för övergrepp under sin uppväxt? Kom ihåg att Gud inte betraktar människor skyldiga till sådant som de utsatts för mot sin vilja. Sådana personer var snarare offer än medskyldiga till synd. Kom också ihåg att ditt människovärde inte beror på hur en annan människa bedömer dig. Jehova kan bli din vän trots dina omständigheter. Maureen uppfostrades av en kristen mor i ett våldspräglat hem därför att hennes far var alkoholist. Hon säger ändå: ”Mitt i denna röra kunde jag ändå utveckla ett gott förhållande till Jehova. Jag lärde känna honom som en som aldrig överger mig.”
Vad skall man göra om man faller offer för allvarlig synd?
Doug, som uppfostrades av gudaktiga föräldrar, begick sexuell omoraliskhet när han var 18 år. Han gjorde det på grund av dåligt umgänge. ”Jag visste att det var fel, men jag fortsatte att göra det därför att jag ville ha roligt”, medger Doug. Doug insåg senare det meningslösa i sitt handlingssätt. Han erkänner: ”Jag började inse att mina så kallade vänner bara utnyttjade mig för att få mina pengar eller för att ha roligt.” Han vidtog därför mått och steg för att återfå Jehovas vänskap. Men ett stort hinder gjorde det omöjligt för honom att göra framsteg.
”Den främsta orsaken till att det var så svårt att komma tillbaka var att jag kände mig så ovärdig”, berättar Doug. ”Jag kände det som om allt jag hade gjort var ont i Jehovas ögon. Eftersom jag visste hur god han är och hur mycket han hade ställt upp för mig, verkade det som om han inte på något sätt skulle kunna förlåta mig — jag var ju så usel.” Med en församlingsäldstes hjälp och genom att noga begrunda Bibelns berättelse om Manasse kunde Doug emellertid komma över sitt hinder.
Vem var Manasse? Manasse var kung i det forntida Juda. Bibeln visar att hans gudaktige far, Hiskia, hade lärt honom att älska Jehova. Men sedan hans far dött och han själv blivit kung vid 12 års ålder, trodde han att han kunde göra som han själv ville. Han övergav Jehova för Baalsdyrkan. Sådan dyrkan kännetecknades av grov omoraliskhet och otyglade sexorgier. Manasse ”gjorde i stor skala vad som var ont i Jehovas ögon, för att kränka honom”. Genom trogna talesmän ”fortsatte [Jehova] att tala till Manasse och hans folk, men de gav inte akt”. Som ett uttryck för Jehovas dom fördes Manasse som fånge i bojor till Babylon. — 2 Krönikeboken 31:20, 21; 33:1—6, 10, 11.
När Manasse tänkte över sina tidigare handlingar och jämförde dem med vad han kom ihåg av Jehovas lagar, kände han oerhörd skuld och bad om förlåtelse. Han ödmjukade sig inför Gud och ”fortsatte att be till Honom”. Gud ”bönhörde” honom och ”hörde hans begäran om ynnest och återförde honom till Jerusalem, till hans kungavälde”. Ja, ”den ömma barmhärtighetens Fader” var villig att låta den här ångrande syndaren åter närma sig honom. Genom sin egen erfarenhet kom Manasse, sedan han hade blivit föremål för sådan barmhärtighet, att ”inse att Jehova är den sanne Guden”. — 2 Krönikeboken 33:12, 13; 2 Korinthierna 1:3.
Om Jehova kunde ta Manasse tillbaka, kommer han säkert att också låta en nyckfull ung människa i våra dagar återfå sitt goda förhållande till honom om han eller hon visar en ångrande inställning. Doug påverkades av den hjälp som de andliga herdarna i församlingen gav honom. Han fick hjälp att klart se att Gud ”inte för alltid [kommer] att fortsätta att klandra, inte heller kommer han att fortsätta att vara förbittrad till obestämd tid”. — Psalm 103:9.
Förbli Guds vän
När Gud har blivit din vän, måste du vårda detta goda förhållande för att kunna bevara det. En 18-årig döpt flicka blev med barn utan att vara gift. Trots det fick hon hjälp att rätta till sitt förhållande till Jehova. (Se Jesaja 1:18.) Vad var det som fick henne att vända om? ”Jag lärde mig att Jehova är en kärleksfull Fader, inte en skarprättare”, förklarar hon. ”Jag insåg att han var sårad på grund av det jag hade gjort. Det är mycket viktigt att betrakta Gud som en vän, någon med känslor, och inte endast som en abstrakt ande som man måste betyga sin vördnad för men aldrig visa verklig kärlek.” Hon var lika ivrig som Manasse att vara fullt upptagen i tillbedjan av Jehova. (2 Krönikeboken 33:14—16) Detta har visat sig vara ett skydd för henne. Hon ger andra ungdomar rådet: ”Försök alltid att lovprisa Jehova, även i svåra situationer. Jehova kommer kärleksfullt att räta ut dina stigar ännu en gång.”
Det är också viktigt att man söker vänskap med sådana som är Guds vänner. Undvik däremot som pesten sådana personer som inte visar någon respekt för gudaktiga principer. (Ordspråken 13:20) Unga Linda blev indragen i sexuell omoraliskhet med en ung man, vars vänskap blev ”viktigare än allt annat”. Sedan hon hade återhämtat sig andligen, säger hon: ”Man kan förstöra hela sitt liv genom att inte ha något personligt band mellan Jehova och sig själv.”
Har du ett sådant personligt band? Om inte, arbeta då på att få ett. Linda sammanfattar värdet av att vara Guds vän genom att säga: ”Det viktigaste i hela världen är ett gott personligt förhållande till Jehova. Ingen pojke eller flicka eller något annat i den här världen är viktigare än det. Om man inte är Jehovas vän, då spelar allt det andra ingen roll.”
[Bild på sidan 15]
Somliga ungdomar kan känna sig ovärdiga att vara Guds vän