Att utnyttja vindens kraft

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I NEDERLÄNDERNA

RUNT, runt snurrar de väldiga rotorbladen. De roterar sakta, stadigt, likt armarna hos en jättelik simmare som outtröttligt kämpar mot en ström som hela tiden håller honom kvar på samma ställe. De här armarna rör sig emellertid med hjälp av strömmen — inte trots den. Strömmen är vinden. Bortsett från vindens sus är svischandet från dessa mekaniska armar det enda ljud som hörs. Det är ett vindkraftverk som genererar elektricitet med hjälp av vindens kraft.

I vindrika områden i sådana länder som Danmark, Frankrike, Förenta staterna, Nederländerna och Tyskland är fler och fler vindkraftverk utspridda över landskapet. I Förenta staterna finns det redan över 16.000 i Kalifornien. Omkring fem mil öster om San Francisco, vid Altamontpasset, finns en vindpark med cirka 7.000 vindkraftverk som trängs på sluttningarna för att utnyttja kraften i den stadiga vinden. Det sägs att Kaliforniens vindkraftverk tillsammans kan generera tillräckligt med energi för att tillgodose alla hem i både San Francisco och Washington, D.C.

Danmark, som är omgivet av hav, är också väl lämpat för att utnyttja vindenergin, och det finns redan omkring 3.600 vindkraftverk. År 1991 hade Nederländerna endast omkring 300 vindkraftverk, men landets vindrikaste provinser gick med på att öka antalet till 3.000. Energiplanerare i England hoppas också att kunna utnyttja vinden i liknande omfattning i sitt land.

Att utnyttja vindens kraft är förstås inte någon ny idé. Tänk bara på alla skepp som drevs av vinden och seglade på oceanerna i flera hundra år innan maskindrivna fartyg konstruerades. Väderkvarnar har använts i århundraden för att pumpa vatten, mala säd och kryddor och såga timmer. I Nederländerna finns omkring 900 sådana pittoreska minnesmärken kvar. Många av dem pumpar fortfarande troget vatten och är att lita på även när det blir strömavbrott.

Det har gått hundra år sedan den danske professorn Poul de la Cour först experimenterade med att utnyttja vindkraft för att generera elektricitet. Han utvecklade en liten föregångare till dagens moderna vindkraftverk. På 1900-talet fann man emellertid att fossila bränslen var mycket enklare att utnyttja och att de gav mera kraft. Till att börja med tycktes det finnas ett överflöd av de här billiga bränslena, och de överflyglade därför vinden som kraftkälla. Det var inte förrän vid oljekrisen år 1973 som vindkraften togs på allvar igen.

Fördelar för miljön

Oljekrisen fick forskare att tänka på vad som skulle hända när oljetillgångarna var förbrukade. Sådana alternativ som vindkraft blev attraktivare. Vinden är ju, när allt kommer omkring, outsinlig. I själva verket förnyar den sig hela tiden, alldeles som det sägs i Bibeln: ”Runt och runt kretsar den ständigt.” (Predikaren 1:6) Vindkraft är också mycket skonsammare mot miljön än fossila bränslen, som bidrar till sådana skrämmande fenomen som surt regn och kan förstärka drivhuseffekten. Vindkraft ger inga som helst kemiska föroreningar.

Även om vinden inte är en lika koncentrerad energiform som gas, kol eller olja, har den förvånande fördelar. Föreställ dig till exempel ett vindkraftverk som sakta rör sig i en bris på fem sekundmeter. Plötsligt ökar vindstyrkan och fördubblas till tio sekundmeter. Hur mycket mer energi får vindkraftverket nu ut av vinden? Den dubbla mängden? Nej. I tidskriften New Scientist förklaras det: ”Vindens energiinnehåll varierar med kuben på vindhastigheten.” När vindhastigheten fördubblas levererar vindkraftverket åtta gånger mer kraft! Även en liten ökning av vindhastigheten betyder en stor ökning av energiutvecklingen från vindkraftverket. För att dra full fördel av den så kallade kublagen är vindkraftverken vanligtvis placerade på kullar, där vinden tilltar då den strömmar över.

En annan positiv sida hos vindkraften är att den är förhållandevis decentraliserad. Ett vindkraftverk kan föra energikällan nära användaren. Det går snabbt att installera kraftverken, och de är lätta att flytta. Vind behöver inte grävas fram, transporteras eller köpas. Det betyder att kraften inte är svår att distribuera, särskilt om man jämför med råolja, som måste fraktas i stora tankfartyg. Olyckor med sådana fartyg har om och om igen lett till väldiga miljökatastrofer — till exempel oljeutsläppet i Alaska år 1989. Vindkraftverken har inga sådana nackdelar.

Några nackdelar

Det här betyder inte att vindkraft är en universallösning på mänsklighetens energiproblem. En stor utmaning ligger i vindens nyckfullhet. Den kan vända när som helst. Forskare har länge sökt finna lösningar på det här problemet. Den franske ingenjören Georges Darrieus kom med en lösning på 1920-talet, när han utvecklade ett vindkraftverk med vertikal axel. Det ser i grova drag ut som en jättestor elvisp och fungerar oavsett vindriktningen. Varianter på den här originella turbinen är i bruk i dag. Men vinden kan också när som helst dö ut. Den andra ytterligheten är plötsliga stormvindar som kan skada rotorbladen och turbinen.

Det är förvånande att en del av de mest högljudda invändningarna mot att använda vindkraft har med miljön att göra. En orsak är att dagens högteknologiska vindkraftverk är mycket annorlunda än gårdagens pittoreska, gammaldags byggnadsverk. De stora är så höga som 100 meter och de medelhöga 40 meter. Få skulle beskriva dem som vackra. Det är sant att många högspänningsledningar och radiomaster kan vara lika höga, men vindkraftverkens roterande vingar drar till sig mycket mer uppmärksamhet.

Sedan är det bullerfrågan. Somliga protesterar kraftigt mot att vindkraftverk förläggs till deras grannskap på grund av det buller som de skapar. Men intressant nog visade en undersökning att ett medelstort vindkraftverk i Cornwall i England skapade ungefär samma bullernivå som en bil som passerar på sju meters avstånd med en hastighet av 60 kilometer i timmen. Ljudnivån sjunker emellertid drastiskt med avståndet. En person som befinner sig 300 meter bort hör inte mera buller än vad han skulle höra i ett vanligt bibliotek. Dessutom tycks vinden som får turbinen att snurra överrösta bullret. Bullret kan dock vara ett stort problem när det är hundratals kraftverk inom samma område — eller tusentals som vid Altamontpasset i Kalifornien.

Ett annat problem är fåglar. En fågelskyddsförening i Nederländerna varnade nyligen för att bygga vindparker där fåglar söker föda och häckar, eftersom fåglarna kan kollidera med rotorbladen när det är mörkt och dimmigt. Enligt en beräkning skulle uppemot 100.000 fåglar kunna dödas på det här sättet varje år vid en vindpark med 260 vindkraftverk i Nederländerna. Andra undersökningar visar dock att vindkraftverk har liten inverkan på fågellivet.

En försäkring?

Trots dessa nackdelar står det klart att vindkraften kan utgöra ett betydelsefullt bidrag till att minska världens konsumtion av fossila bränslen. Professor Gary L. Johnson vid Kansas State University i USA förklarar i sin bok Wind Energy Systems att vindkraften skulle kunna fungera tillsammans med mera konventionella kraftverk. Om man använder vindkraften på det här sättet, säger han, ”kan den betraktas som ett slags försäkring mot allvarliga problem när det gäller bränsletillgångar”.

Inom kort kan mänskligheten vara i trängande behov av en sådan försäkring. Nyhetsmedierna nämner ofta människans oändliga behov av bränsle. När hon gräver efter kol och borrar efter olja och gas, förbrukar hon inte bara dessa oersättliga resurser, utan på somliga platser smutsar hon också ner sitt eget hem när hon använder dem! Under tiden blåser vinden vidare — ren, oändlig och i de flesta fall fortfarande obeaktad.

[Bild på sidan 23]

Tusentals vindkraftverk genererar elektricitet i många länder

[Bild på sidan 24]

Hundratals pittoreska minnesmärken av detta slag finns fortfarande kvar i Nederländerna