Från våra läsare
Försvunna barn När jag hade läst igenom serien av artiklar ”Försvunna barn — När kommer sådana tragedier att upphöra?” (8 februari 1995), rullade tårarna nerför kinderna. En del av de upplevelser som togs upp i artiklarna påminde om mina egna. Jag tackar Jehova för att han ger mig styrka att uthärda. Genom hans ord har jag fått hoppet om ett paradis där människor inte längre kommer att lida sådan plåga.
T. O., Brasilien
Japansk fånge Jag blev uppmuntrad då jag läste artikeln ”Min far blev ’atombombad ut ur fängelset’”. (8 oktober 1994) Jag har nyligen blivit döpt som kristen, och jag har ofta funderat över om jag skulle kunna bevara min ostrafflighet under provsättning. När jag läste om broder Katsuo Miuras klippfasta tro, vällde starka känslor upp inom mig. Det hjälpte mig att förstå vad jag saknar i min tro — att jag behöver göra Jehova Gud till källan till min förtröstan.
K. T., Japan
Genetik Vi har diskuterat den genetiska koden i skolan. Jag tog därför vara på tillfället och stoppade in tidskriften med temat ”Den genetiska koden — Varför du är du” (22 mars 1995) i min läxbok. Vår lärare analyserade artikeln tillsammans med mig. Hon berättade för mig att trots att hon är biolog och har studerat DNA under flera år, var hon imponerad över hur djupgående materialet var.
P. N., Italien
Artiklarna visade hur ett komplicerat ämne kan förklaras i begripliga termer. De gjorde det möjligt för mig att bättre förstå det stoff jag studerar på biologilektionerna. Jag kan emellertid inte använda citaten i artikeln, eftersom ni inte ger någon referenshänvisning, till exempel till författare och förlag.
M. G., Tyskland
På grund av brist på utrymme brukar vi vanligtvis inte ta med förteckningar över profana referenser, vilket ofta sker i tekniska och vetenskapliga tidskrifter. Eftersom ”Vakna!” är skriven för allmänheten, inte endast för yrkesfolk, anser vi att litteraturförteckningar skulle intressera relativt få läsare. — RED.
Homosexualitet Jag tjänar som biträdande tjänare och pionjär, dvs. heltidsförkunnare. Artiklarna om homosexualitet i serien ”Ungdomar frågar” verkade vara skrivna för mig! (8 februari, 22 februari och 22 mars 1995) I de tidiga tonåren var jag nyfiken på homosexualitet. Jag upphörde med det, men ända sedan dess har det varit svårt att stå emot dessa känslor. Med hjälp av dessa artiklar har jag emellertid till slut kommit till klarhet om mina känslor, och jag har fått hjälp att kämpa vidare!
Namnet utelämnat, Danmark
Jag har haft homosexuella känslor sedan puberteten. Jag uppfostrades som kristen, och därför har dessa känslor varit förvirrande för mig. Eftersom jag skämdes och kände mig så förvirrad, kunde jag inte förmå mig till att anförtro mig åt någon, inte ens åt mina föräldrar. Nu är jag gift med en underbar kvinna, men fortfarande har jag felaktiga känslor och begär emellanåt. Till slut berättade jag min hemlighet för min hustru, och hon uppmuntrade mig att tala med församlingens äldste. De var mycket förstående och gav mig stöd. Om jag skulle säga något till dem som kämpar med dessa känslor, så skulle det vara detta: Bevara dem inte som en hemlighet. Berätta det för din äktenskapspartner, dina föräldrar, en äldste eller en trogen vän — men behåll dem inte för dig själv.
Namnet utelämnat, Förenta staterna
Från det jag var liten har jag utsatts för sexuella övergrepp. Man visade mig aldrig någon kärlek eller tillgivenhet. Jag utövade homosexualitet, men om unga bara visste vilken skam, smärta, sorg och besvikelse den homosexuella livsstilen medför, så skulle de fly från den. Många undviker att ta upp det här ämnet, men ni behandlade det på ett klart och rättframt sätt. Jag tackar er av hela mitt hjärta för att ni tar upp sådana ämnen.
Namnet utelämnat, Brasilien