En vädjan från hjärtat

I Vakna! för 8 maj 1996 fanns det en serie artiklar om adoption. Vi har blivit angenämt överraskade av det gensvar vi fått från läsare över hela världen. Följande brev var speciellt gripande.

”Jag känner att jag är tvungen att framhålla att många av oss som lämnat våra barn ifrån oss verkligen ville behålla dem. Jag var en ogift tonåring som fortfarande gick i skolan. När mina föräldrar fick veta att jag var med barn, sade de genast att jag skulle tänka mer på barnets bästa än på mig själv och adoptera bort barnet. De sade att ’ett barn behöver både en mor och en far’, och det var inte möjligt i mitt fall. Mina föräldrar ville inte att jag skulle behålla barnet — jag kunde inte bo kvar hemma om jag hade ett barn. Vad kunde jag göra? De hävdade: ’Du kommer att bli förbittrad på ditt barn för att det tar ifrån dig din frihet.’

När det började synas att jag var gravid, fick jag sluta skolan och skickades i väg för att bo hos en släkting. När jag reste hemifrån visste jag att jag inte skulle vara välkommen hem igen förrän min graviditet var över och jag hade lämnat barnet ifrån mig.

Jag sändes till ett hem för ogifta mödrar. När socialarbetaren frågade om jag var säker på att jag ville adoptera bort barnet, visste jag att hon inte förstod att jag inte hade något annat val. JAG VILLE BEHÅLLA MITT BARN! Jag har alltid längtat efter att få se honom skratta och vara lycklig. Era läsare behöver få veta att många mödrar känner det som jag gjorde.

Jag hade inte något realistiskt alternativ. Jag gjorde därför det som man sade mig var ’det bästa’ för barnet. Och alltsedan dess har jag levt med ett djupt sår i hjärtat. Det plågar mig att min son kanske tänker att jag aldrig brydde mig om honom och att jag inte ville ha honom.

Nu, när jag är kristen, sätter jag alltid värde på Bibelns råd och anvisningar som berör de stora svårigheter vi förorsakar oss själva därför att vi inte tillämpar Guds ord i vårt liv. De påvisar de plågsamma och omfattande verkningarna av ett världsligt tänkesätt. Men de som är adopterade behöver veta att det inte är så att de, bara för att de blivit bortadopterade, inte var önskade. Låt dem få veta detta!”