Ungdomar frågar:
Hur tar jag itu med favorisering?
”Min syster är två år yngre än jag, och hon får all uppmärksamhet. ... Jag tycker det är orättvist.” — Rebecca.a
JU MER uppmärksamhet din bror eller syster får, desto mer kanske du känner dig utanför. Och om du har ett syskon som har framträdande förmågor, står inför allvarliga problem eller har liknande intressen eller personlighetsdrag som dina föräldrar, kan det hända att du måste kämpa hårt för att över huvud taget få någon uppmärksamhet alls! Ju mer du tänker på det, desto mer sårad och arg kanske du känner dig.b
Bibeln ger dock varningen: ”Bli upprörda, men synda inte. Säg er mening i ert hjärta, på er säng, och var tysta.” (Psalm 4:4) När du är upprörd och arg, är risken mycket större att du säger eller gör något som du sedan kommer att ångra. Kom ihåg hur Kain blev upprörd över den gynnade ställning som hans bror, Abel, åtnjöt inför Gud. Gud varnade honom: ”Det [är] synd som hukar sig vid ingången, och till dig står dess åtrå; och kommer du för din del att få herraväldet över den?” (1 Moseboken 4:3–16) Kain lyckades inte behärska sina känslor, och resultatet blev katastrofalt!
Det är sant att du inte står i begrepp att bli en mördare som Kain. Men likväl kan favorisering väcka otäcka känslor. Fara kan därför huka sig vid din ingång! Vad är några av farorna? Och hur kan du få herravälde över situationen?
Tygla din tunga!
När Beth var 13 år, tyckte hon att hennes föräldrar favoriserade hennes bror och behandlade henne orättvist. Hon berättar: ”Mamma och jag skrek mycket åt varandra, men till ingen nytta. Jag lyssnade aldrig till vad hon hade att säga, och hon lyssnade aldrig till vad jag hade att säga, så ingenting hände.” Du har kanske också lagt märke till att skrikande bara gör den besvärliga situationen värre. I Efesierna 4:31 sägs det: ”Låt all illvillig bitterhet och häftighet och vrede och allt skrikande och skymfande skaffas bort ifrån er jämte all uselhet.”
Du behöver inte skrika för att göra dig hörd. Oftast fungerar det bättre om man är lugn och behärskad när man talar med andra. I Ordspråken 25:15 sägs det: ”Genom tålamod blir en befälhavare bevekt, och en mild tunga, den kan bryta sönder ben.” Så om det ser ut som om dina föräldrar gör sig skyldiga till favorisering, skrik inte och häv inte ur dig en massa beskyllningar. Vänta på ett lämpligt tillfälle och tala då till dem på ett lugnt och respektfullt sätt. — Jämför Ordspråken 15:23.
Om du fokuserar dig på dina föräldrars brister eller klandrar dem för deras ”orättvisa” behandling av dig, kommer du bara att stöta bort dem eller tvinga dem att inta försvarsställning. Fokusera dig i stället på hur deras handlande har påverkat dig. (”Jag känner mig verkligen sårad när ni struntar i mig.”) Det är troligare att de då kommer att ta dig på större allvar. Var också ”snar till att höra”. (Jakob 1:19) Det kan mycket väl vara så att dina föräldrar har välgrundade skäl till att ägna ditt syskon extra uppmärksamhet. Han eller hon har kanske problem som du inte känner till.
Men hur är det om du har en benägenhet att brusa upp och tala obetänksamma ord när du blir arg? I Ordspråken 25:28 jämförs en ”man som inte kan lägga band på sin ande” med en stad ”utan mur”. En sådan man blir antagligen överkörd av sina egna ofullkomliga impulser. Om du däremot kan tygla dina känslor, är det ett tecken på verklig styrka! (Ordspråken 16:32) Varför inte vänta tills du har lugnat ner dig, innan du berättar hur du känner det, ja, kanske till och med vänta till nästa dag? Det kan också vara till hjälp att du drar dig undan, kanske genom att ta en promenad eller motionera. (Ordspråken 17:14) Genom att du håller dina läppar i styr kan du undvika att säga något sårande eller dumt. — Ordspråken 10:19; 13:3; 17:27.
Utstuderad olydnad
En annan fallgrop som man måste undvika är olydnad. Marie, 16 år, lade märke till att hennes lillebror aldrig blev straffad när han störde familjens gemensamma studium av Bibeln. Frustrerad över det till synes partiska handlandet började hon ”strejka”, dvs. vägra att ta del i studiet. Har du någon gång använt dig av sådana metoder som att vägra att säga något eller vara helt omöjlig att samarbeta med, när du har känt att något har varit orättvist?
Om det är så, kom då ihåg att sådana utstuderade metoder går stick i stäv med Bibelns befallning att ära och lyda sina föräldrar. (Efesierna 6:1, 2) Dessutom undergräver olydnad ditt förhållande till dina föräldrar. Det är bättre att du resonerar igenom dina problem med dina föräldrar. I Ordspråken 24:26 framhålls det att den ”som svarar på ett rättframt sätt” förtjänar andras respekt. När Marie resonerade om saken med sin mamma, uppnådde de ömsesidig förståelse, och saker och ting började bli bättre.
Faran av att isolera sig
Ett annat farligt sätt att hantera favorisering är att dra sig undan familjen eller att söka få uppmärksamhet från sådana som inte har samma tro som man själv. Det är vad som hände Cassandra: ”Jag drog mig undan min familj och vände mig till världsliga vänner i skolan. Jag hade till och med pojkvänner, och mina föräldrar kände inte till det. Sedan blev jag mycket deprimerad och hade dåligt samvete därför att jag visste att jag inte handlade rätt. Jag ville komma ur den situationen, men jag visste inte hur jag skulle säga det till mina föräldrar.”
Det är farligt att isolera sig från familjen och från medtroende — särskilt när man är upprörd och inte tänker klart. I Ordspråken 18:1 sägs det varnande: ”Den som isolerar sig kommer att söka sin egen själviska längtan; mot all praktisk vishet kommer han att bryta ut.” Om du för tillfället tycker att det är svårt att tala med dina föräldrar, tala då med en kristen vän i likhet med den som beskrivs i Ordspråken 17:17: ”En sann kamrat älskar alltid och är en broder som föds för tider av trångmål.” En sådan ”sann kamrat” finner du vanligen lättast bland mogna medlemmar av församlingen.
Cassandra fann ”en sann kamrat” då hon verkligen behövde en: ”När kretstillsyningsmannen [en resande kristen förkunnare] besökte vår församling, uppmuntrade mina föräldrar mig att arbeta tillsammans med honom. Han och hans hustru var mycket jordnära, och de var verkligen intresserade av mig. Jag kunde verkligen tala med dem. Jag kände att de inte skulle döma mig. De förstod att bara för att man har uppfostrats som en kristen så betyder inte det att man är felfri.” Deras uppmuntran och mogna råd var just vad Cassandra behövde! — Ordspråken 13:20.
Faran med avund
I Ordspråken 27:4 ges varningen: ”Raseriets grymhet finns, också vredens översvämning, men vem kan bestå inför svartsjuka?” Att somliga ungdomar har känt avund och svartsjuka mot ett favoriserat syskon har drivit dem till obetänksamma handlingar. En kvinna erkände: ”När jag var liten hade jag tunt, stripigt, brunt hår och min syster hade en underbar gyllene man som räckte henne till midjan. Min pappa gjorde alltid sån affär av hennes hår. Han kallade henne sin ’Rapunzel’. En kväll när hon sov tog jag min mammas handarbetssax, smög på tå fram till hennes säng och klippte av så mycket hår jag kunde.” — Adele Faber och Elaine Mazlish: Syskon utan bråk.
Det är därför inte underligt att avund i Bibeln beskrivs som en av ”köttets gärningar”. (Galaterna 5:19–21; Romarna 1:28–32) Men en ”benägenhet för avund” finns hos oss alla. (Jakob 4:5) Så om du kommer på dig själv med att försöka utsätta ditt syskon för problem, få honom eller henne att verka dålig eller på annat sätt ta ner honom eller henne på jorden, är det mycket möjligt att avund ”hukar sig vid ingången” och försöker få herraväldet över dig!
Vad skall du göra om du märker att du hyser sådana skadliga känslor? Börja med att försöka be Gud om hans ande. I Galaterna 5:16 sägs det: ”Fortsätt att vandra genom ande, så kommer ni inte alls att tillfredsställa något köttsligt begär.” (Jämför Titus 3:3–5.) Det kan också vara till hjälp att du begrundar dina verkliga känslor för ditt syskon. Kan du verkligen säga att du inte hyser åtminstone någon kärlek till honom eller henne — trots din förbittring? I Bibeln sägs det att ”kärleken är inte svartsjuk”. (1 Korinthierna 13:4) Vägra därför att uppehålla dig vid negativa tankar och tankar som väcker avund. Försök glädja dig med ditt syskon, om dina föräldrar ägnar honom eller henne särskild uppmärksamhet. — Jämför Romarna 12:15.
Dina samtal med föräldrarna kan också visa sig vara till hjälp i det här avseendet. Om föräldrarna blir övertygade om att de behöver uppmärksamma dig mer, så kommer detta att vara till stor hjälp för dig att komma över känslor av avund mot dina syskon. Men vad skall du göra om saker och ting hemma inte blir bättre och favoriseringen fortsätter? Bli inte arg, skrik inte och gör inte uppror mot dina föräldrar. Försök bevara en hjälpsam inställning och var lydig. Om så är nödvändigt kan du söka hjälp av mogna personer i den kristna församlingen. Närma dig framför allt Jehova Gud. Kom ihåg psalmistens ord: ”Ifall min egen far och min egen mor rentav övergav mig, ja då skulle Jehova själv uppta mig.” — Psalm 27:10.
[Fotnoter]
a Några av namnen är fingerade.
b Se artikeln ”Varför får min bror all uppmärksamhet?” i Vakna! för 22 oktober 1997.
[Bild på sidan 19]
Att du förklarar att du känner dig förbisedd kan lösa problemet