Hur stort är ungdomars intresse för religion?
FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I FRANKRIKE
FÖR de 750.000 ungdomarna i publiken skulle detta vara en kväll av exalterat lyckorus. De viftade med flaggor, sjöng och applåderade. Laserstrålar och fyrverkerier lyste upp himlen, och musiker eggade folkmassan. Atmosfären påminde om ett ”gigantiskt improviserat diskotek”. Till sist kom, under smickrande rop, den man ut på scenen som de hade väntat på.
Var detta inledningen till något rockbands världsturné? Nej. Det var ett religiöst massmöte i Paris under en internationell katolsk ungdomsfestival, och mannen var ingen annan än påven Johannes Paulus II!
För somliga kan ungdomars intresse för religiösa evenemang som detta verka egendomligt. Men nu talar massmedierna om en religiös väckelse bland ungdomar.
Till det yttre
Till det yttre kan religionen tyckas vara blomstrande. Omkring 68 procent av unga européer säger att de tillhör ett trossamfund, och på Irland är den siffran över 90 procent. I Armenien, en tidigare sovjetrepublik där många en gång i tiden betraktade religionen som en relik från en svunnen tid, sade en präst om kyrkor som tidigare var övergivna men som nu är fulla: ”Jag är förvånad över den dragningskraft religionen har på den yngre generationen.”
I många länder har massmedierna gett stor publicitet åt ungdomars engagemang i sekter och karismatiska grupper. Religiösa evenemang, som det som nämndes i början av artikeln, är populära. Men vad händer under ytan?
En närmare granskning
En närmare granskning avslöjar att år 1967 trodde 81 procent av franska ungdomar på Gud, men år 1997 var antalet mindre än hälften. I Europa som helhet är det bara 28 procent av ungdomarna som tror på en personlig Gud. Det är därför inte förvånande att det bara är 12 procent av ungdomarna i Europa som ber ofta. Hur återspeglas detta i det sätt varpå ungdomar betraktar religion?
I Danmark säger 90 procent av ungdomarna att de tillhör statskyrkan. Bara 3 procent beskriver sig själva som aktiva medlemmar. År 1997 visade en rundfråga som var ställd av La Croix, en katolsk tidning i Frankrike, att 70 procent av ungdomarna i Frankrike erkänner att religionen inte spelar någon framträdande roll i deras liv. Tre fjärdedelar av dem lägger större vikt vid personliga upplevelser än vid en religions lära. Samma sak kan sägas om de flesta andra europeiska länder.
Varför vänder sig ungdomar bort från kyrkorna? För de flesta av dem inger de större religionssamfunden inte något förtroende. I Frankrike, till exempel, anser majoriteten av ungdomarna att religionen är en splittrande faktor i världen. Dessutom är det inte ovanligt att ungdomar känner på samma sätt som 15-åriga Judith, en katolik från Spanien. Hon säger: ”Jag håller inte med om det som kyrkan säger om moralen.” På liknande sätt tycker 20-årige Joseph från Taiwan att religionen är ”för traditionell”. Men om de flesta ungdomar inte håller med om deras egna trossamfunds läror, vad tror de då på?
Religion à la carte
Ungdomar väljer nu ofta religiösa trosuppfattningar som de skulle välja maträtter på en meny. En tidskrift kallade detta ”religion à la carte”. En katolsk tidskrift talade om det som att ”titta i religiösa skyltfönster”. Tankar och idéer som höll på att bli omoderna har nu blivit vanliga. I Europa är det därför omkring 33 procent av ungdomarna som tror på amuletter, 40 procent som tror att spåmän kan förutsäga framtiden och 27 procent som tror att stjärnorna påverkar människors liv. Reinkarnation och liknande läror är nu sådant som många unga européer tror på.
Genom att det finns så många religiösa trosuppfattningar kan ungdomar välja tankar och idéer som passar just deras smak. Det är inte många som tror att en religion har ensamrätt på sanningen. Med ungdomar som tar till sig det som de önskar blir skillnaden mellan deras religiösa trosuppfattningar mindre tydlig. Sociologer talar därför nu om ett ”gradvis utplånande” eller en ”allmän urholkning” av konventionella trosbekännelser. Hur reagerar de traditionella religionssamfunden i detta andliga klimat?
Religionens strävan att få med sig ungdomar
Trossamfunden inser att det är en utmaning att locka till sig ungdomar. En fransk präst frågade angående folkmassorna som besökte den internationella katolska ungdomsfestivalen i Paris: ”Var kommer dessa ungdomar ifrån? Jag har inga ungdomar i mina kyrkor. Jag ser dem aldrig.” I sin strävan att locka till sig ungdomar och behålla deras uppmärksamhet måste katolska kyrkan ändra sin image och sitt sätt att presentera sitt budskap.
”Kyrkan ändrar stil!” skrev den franska tidningen Le Figaro. Inför den tolfte internationella katolska ungdomsfestivalen i Paris anlitade kyrkan företag som vanligen organiserar rockkonserter till att ta hand om evenemanget. Mer än 300 uppträdanden gjordes för att underhålla besökande ungdomar från mer än 100 länder, och märkeskläder hade tillverkats speciellt för prästerna.
Många trossamfund som saknar kontakt med dagens ungdomar och känner behov av att anpassa sig lägger sig till med heltäckande trosuppfattningar. Denna attityd återspeglas i det som Michel Dubost, den präst som organiserade den internationella ungdomsfestivalen i Paris, sade: ”Jag önskar naturligtvis att alla döpta skall vara trogna mot Kristus. Men även om de inte är det, har de sin plats i kyrkan.”
Ungdomars sökande efter svar
För att framhäva att ungdomars sökande efter svar verkligen är äkta beskrev en tidning ungdomarnas närvaro vid det religiösa evenemanget i Paris som ”ett rop på tro, snarare än ett uttryck för tro”. Blev detta rop besvarat av katolska kyrkan?
Vad återstår när man tar bort skalet, eller granskar de stora religiösa evenemang som en katolsk tidning kallar ”synvillor”? Den franska tidningen Le Monde hade en kommentar om ”bristen på verkligt innehåll” under ytan.
Även om uppläggningen av en maträtt är viktig, måste maten vara närande. Ungdomars frågor om meningen med livet kräver andligt närande svar. De attraktiva men tomma svar som ungdomar får tillfredsställer dem inte.
Har sådana religiösa evenemang som saknar verkligt innehåll någon bestående effekt på dagens ungdomar? Den franske sociologen Danièle Hervieu-Léger framhöll: ”Dessa imponerande evenemang har inte stor chans att utveckla bestående sociala verkningar.” Var någonstans kan då ungdomar finna tillfredsställande svar på sina frågor?
Tillfredsställande svar
År 1997 publicerade den franska tidskriften Le Point en artikel om de svårigheter som ungdomar ställs inför. Förutom frågorna om meningen med livet, som de flesta ungdomar ofta ställer sig, måste de unga också klara av att leva med brott och våld. Är det möjligt att komma till rätta med allt detta? Tidskriftsartikeln förklarade: ”Vid 30 års ålder började David bekymra sig över den skadliga inverkan som alkohol, droger och våld hade haft på hans kropp. Jehovas vittnen knackade på hans dörr med ett svar på hans förhoppningar om rening. Han började studera. Han blev omvänd. Han betalade tillbaka sina spelskulder och gav ersättning åt alla som han hade lurat i poker, även dem som inte ens visste att de var lurade. Han varken röker, dricker eller slåss längre.”
Beträffande andra ungdomar som studerade Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen säger artikeln vidare: ”De har funnit svaren på alla sina frågor.” Ett ungt Jehovas vittne gav följande enkla förklaring: ”Bibeln har sagt sanningen i två tusen år, så varför skulle jag gå någon annanstans för att få vägledning?”
Guds ord innehåller ett budskap till ungdomar. Dess praktiska råd hjälper dem att ta itu med vår tids problem och ger dem en fast grund för tro på en framtid med fred och broderskap. I en värld i ständig förändring är det hopp som Bibeln ger ”ett själens ankare, både säkert och fast”, och det ger stadga och tröst. (Hebréerna 6:19) Hundratusentals ungdomar har funnit en verklig mening i livet genom ett personligt bibelstudium tillsammans med Jehovas vittnen. De har själva sett hur Bibeln frambringar förändringar som är mer än bara ytliga. Genom att godta Bibelns svar inser ungdomar att deras sökande efter sann tro har blivit belönad.
[Bild på sidan 12]
Religiös festival lockar till sig tusentals ungdomar i Paris
[Bild på sidan 13]
Den internationella ungdomsfestivalen i Paris — en äkta religiös väckelse?