Längtan efter ett liv i trygghet

TRYGGHET betyder olika saker för olika människor. För någon kan trygghet betyda att ha ett arbete, för en annan kan det vara rikedom och för åter en annan att inte behöva vara rädd för brottslighet och våld. Betyder det något annat för dig?

Hur det än förhåller sig med den saken, vidtar du säkert åtgärder för att försöka göra ditt liv så tryggt som möjligt. Låt oss se vad människor i olika delar av Europa gör för att få erfara ett mått av trygghet i livet.

Högre utbildning

Enligt Jacques Santer, Europakommissionens ordförande, är 20 procent av alla ungdomar i EU-länderna arbetslösa. För den åldersgruppen är tryggheten till stor del förbunden med en enda fråga: Hur skall jag få tag i ett arbete? Många menar att detta mål lättast kan nås genom högre utbildning, som enligt Londontidningen The Sunday Times ger ”ett betydande försprång på arbetsmarknaden”.

I Tyskland, till exempel, är ”hungern efter bildning och akademisk status oförminskad”, skriver Nassauische Neue Presse, och detta trots att levnadskostnaderna för en student under en universitetsutbildning i genomsnitt uppgår till cirka 420.000 kronor där i landet.

Ungdomar som tar sin utbildning på allvar och vill ha en trygg anställning förtjänar beröm. Att vara välutbildad och kunnig är vanligtvis en fördel när man söker arbete. Men är högre utbildning någon garanti för arbetstrygghet? En kvinnlig student säger: ”Jag visste redan från början att min utbildning inte skulle leda fram till en klart definierad yrkesverksamhet och inte skulle erbjuda någon trygghet.” Hennes fall är inte unikt. Antalet arbetslösa akademiker i Tyskland har slagit alla rekord på senare år.

I Frankrike är det många ungdomar som studerar vidare vid universitet och högskolor, eftersom ett studentbetyg inte längre är mycket värt på grund av den höga arbetslösheten bland ungdomar, uppger en källa. Många universitetsstuderande inser emellertid att de ”inte kommer att få det mycket bättre med en akademisk examen att visa upp”. Beträffande situationen i Storbritannien skriver The Independent att ”det akademiska livets stress kräver en fruktansvärd tribut bland studenterna”. Det har sagts att universitetslivet knappast hjälper studenterna att klara av livets bekymmer, utan ibland leder till sådana problem som depression, ångest och dåligt självförtroende.

Att man lär sig ett praktiskt yrke eller får utbildning på en arbetsplats gör ofta att man lättare får en trygg anställning än om man har examen från ett universitet.

Är 10.000 ägodelar tillräckligt?

Många menar att hemligheten med ett tryggt liv är materiellt välstånd. Det kan tyckas vara en förnuftig inställning, eftersom en rundlig summa pengar på banken kan vara något att falla tillbaka på i svåra tider. ”Pengar är till skydd”, sägs det i Bibeln. (Predikaren 7:12) Men leder ökat välstånd alltid till ökad personlig trygghet?

Inte nödvändigtvis. Tänk till exempel på den välståndsökning som skett under de senaste 50 åren. Vid slutet av andra världskriget ägde en stor del av Tysklands befolkning praktiskt taget ingenting. I dag har genomsnittstysken 10.000 ägodelar, enligt en tysk dagstidning. Om de ekonomiska prognoserna stämmer, kommer framtida generationer att ha ännu fler tillhörigheter. Men har det ökade välståndet gjort livet tryggare? Nej. Enligt en tysk undersökning anser 2 personer av 3 att livet är otryggare nu än det var för 20 eller 30 år sedan. Den stora välståndsökningen har alltså inte fått människor att känna sig tryggare.

Detta är förståeligt, eftersom otrygghet, som tidigare nämnts, är en känslomässig börda, och en känslomässig börda kan inte avlyftas enbart genom materiellt välstånd. Det är sant att materiella tillgångar kan förhindra fattigdom och utgöra ett skydd i svåra tider, men i vissa fall kan det faktiskt vara lika betungande att ha mycket pengar som att ha för lite.

En balanserad syn på materiella ting kommer därför att hjälpa oss att inse att pengar inte är nyckeln till ett tryggt liv, även om de kan vara till nytta. När Jesus var här på jorden, sade han till sina lärjungar: ”Inte ens när någon har överflöd härrör hans liv från de ting han äger.” (Lukas 12:15) För att en människa skall känna sig verkligt trygg i livet krävs något mer än materiellt välstånd.

För äldre personer är ägodelarnas materiella värde ofta inte lika viktigt som affektionsvärdet. Det som oroar dem mest är att falla offer för brott.

Var på din vakt!

”Brottsligheten ... har varit ett växande problem överallt i världen de senaste 30 åren”, sägs det i den engelska broschyren Practical Ways to Crack Crime. Polisen arbetar för högtryck. Vad gör människor för att skydda sig mot den ökande brottsligheten?

Tryggheten börjar i hemmet. En schweizisk arkitekt har specialiserat sig på att konstruera inbrottssäkra hus, utrustade med säkerhetslås, ståldörrar och gallerförsedda fönster. Ägarna till dessa hus tycks ta det välkända ordspråket ”Mitt hem är min borg” på fullt allvar. Enligt nyhetsmagasinet Focus är efterfrågan på husen mycket stor, trots att de är dyra.

För att skapa en tryggare miljö både inne i och utanför hemmet har de boende på somliga håll organiserat frivilliga vaktstyrkor. I vissa förorter har man gått ännu längre; man anlitar ett vaktbolag som patrullerar området med jämna mellanrum. Många människor väljer att inte vara ute ensamma på folktomma gator nattetid, och föräldrar, som helt naturligt oroar sig för sina barns välfärd, vidtar ofta särskilda försiktighetsåtgärder för att skydda dem. Begrunda förslagen som ges i rutan på denna sida.

Men alla har inte råd att köpa ett inbrottssäkert hus. Inte heller är säkerhetsvakter och privata bevakningsprojekt någon garanti för att brottsligheten minskar totalt sett — den kanske bara flyttar över till obevakade områden. Brottsligheten fortsätter således att utgöra ett allvarligt hot mot den personliga säkerheten. För att livet skall bli tryggt krävs det tydligen något mer än omfattande brottsförebyggande åtgärder.

Behandla sjukdomen — inte bara symtomen

Vi har alla en naturlig längtan efter ett tryggt liv, och vi bör vidta lämpliga praktiska åtgärder för att nå detta mål. Men brottslighet, arbetslöshet och allting annat som gör livet otryggt är bara symtom på en sjukdom som påverkar hela mänskligheten. För att rätta till detta tillstånd måste man angripa inte bara symtomen, utan själva grundorsaken.

Vad är då grundorsaken till den otrygghet som präglar vårt liv? Hur kan vi utplåna den och göra livet tryggt för all framtid? Svaren finner du i följande artikel.

[Ruta på sidan 6]

Hur vi kan skydda våra barn

Eftersom barn allt oftare blir utsatta för sexuella övergrepp, kidnappningar och mord, har en del föräldrar ansett det vara förståndigt att lära sina barn följande:

1. Att säga nej — mycket bestämt — till vem det vara må som försöker få dem att göra något som de tycker är fel.

2. Att inte låta någon röra vid deras intima kroppsdelar — inte ens en läkare eller en sjuksköterska — om inte någon av föräldrarna är närvarande.

3. Att springa sin väg, ropa, skrika eller be någon vuxen i närheten om hjälp, om de känner sig hotade.

4. Att tala om för föräldrarna om någon gjort eller sagt något som fått dem att känna sig generade.

5. Att aldrig hemlighålla något för föräldrarna.

Därtill kan sägas att föräldrar bör bruka urskillning vid sitt val av barnvakt.

[Bilder på sidan 5]

För att vi skall känna oss trygga krävs det mer än utbildning, materiellt välstånd och brottsförebyggande åtgärder