Världen blir gråare
ÅR 1513 vadade den spanske upptäcktsresanden Juan Ponce de León i land i en okänd del av Nordamerikas kust. En berättelse säger att eftersom området han upptäckte var täckt av blommor, gav han det namnet Florida, som är spanska och betyder ”blommande” eller ”blomstrande”. Att hitta på ett namn var inte så svårt. Men att finna målet för denna expedition — en källa med vatten som har kraft att ge äldre människor deras ungdom tillbaka — visade sig vara omöjligt. Efter att noggrant ha sökt igenom landet i månader upphörde denne upptäcktsresande med sitt sökande efter den mytomspunna ungdomens källa och seglade vidare.
Även om ungdomens källa förblir lika gäckande i dag som på Ponce de Leóns tid, tycks människan ha funnit vad författaren Betty Friedan kallar ”ålderdomens källa”. Hon säger så med anledning av den dramatiska ökningen av antalet gamla människor runt om i världen. Det är nu så många som når hög ålder att sammansättningen av världens befolkning håller på att förändras. Världen blir faktiskt gråare.
”En av mänsklighetens största segrar”
Befolkningsstatistiken talar sitt tydliga språk. I början av det här seklet var medellivslängden, också i de rikaste länderna, mindre än 50 år. I dag har den stigit till över 75. Medellivslängden i sådana utvecklingsländer som Kina, Honduras, Indonesien och Vietnam är 25 år högre än vad den var för bara 40 år sedan. Varje månad är det en miljon människor världen över som når 60 års ålder. Överraskande nog är det inte de unga, utan de som är 80 år och äldre, dvs. de allra äldsta, som nu utgör den snabbast växande befolkningsgruppen i världen.
”Ökningen av medellivslängden”, säger demografen Eileen Crimmins i tidskriften Science, ”har varit en av mänsklighetens största segrar.” FN instämmer i detta, och för att uppmärksamma denna bedrift har man proklamerat år 1999 som ett ”internationellt äldreår”. — Se rutan på sidan 3.
Behov av ett annat synsätt
Dessa framsteg omfattar dock mer än att människans livslängd har förändrats. Sättet att se på åldrandet har också förändrats. Det är sant att tanken på att bli gammal gör många bekymrade, ja till och med rädda, därför att hög ålder vanligtvis förknippas med att man blir skröplig både i kroppen och i sinnet. Men forskare som studerar åldrandet understryker att åldrande och att bli sjuk är två olika saker. Det är stora skillnader när det gäller hur människor åldras. Forskarna menar att det är skillnad mellan kronologiskt åldrande och biologiskt åldrande. (Se rutan ”Vad är åldrande?”) Att man blir äldre behöver med andra ord inte nödvändigtvis betyda att det sedan bara går utför.
När man åldras kan man i själva verket vidta åtgärder för att förbättra sin livskvalitet. Man blir naturligtvis inte yngre, men man kan kanske fortsätta att ha god hälsa trots att man blir äldre. I följande artikel behandlas några av de åtgärder som man kan vidta. Du kanske inte tycker att detta med åldrandet är något som är aktuellt för dig, men du kan ändå vilja fortsätta att läsa, för snart kommer det att vara aktuellt.
[Ruta/Bilder på sidan 3]
INTERNATIONELLA ÄLDREÅRET
”Nu när jag själv har fyllt 60 ... , räknas också jag med i statistiken som jag nämnde tidigare”, sade FN:s generalsekreterare, Kofi Annan, nyligen i samband med att det internationella äldreåret inleddes. Kofi Annan är inte ensam. Inom kort, när det här århundradet når sitt slut, kommer, enligt forskarna, var femte invånare i många länder att vara 60 år eller äldre. Några kommer att vara i behov av vård, men alla kommer att behöva hjälp så att de kan förbli självständiga och produktiva och så att de kan bevara sin värdighet. För att hjälpa de makthavande att möta de utmaningar som denna ”demografiska revolution” skapat och att få en större uppskattning av ”värdet av att ha äldre människor i samhället” beslutade FN:s generalförsamling 1992 att man skulle förklara 1999 som ett internationellt äldreår. ”Ett samhälle för alla åldrar” är temat för det här särskilda året.
[Bild]
Kofi Annan
[Bildkällor]
UN photo
UN/DPI photo (Milton Grant)
[Ruta/bild på sidan 4]
VAD ÄR ÅLDRANDE?
”Den biologiska ’kristallkulan’ är mycket oklar när det gäller åldrandet”, säger en forskare. ”Ingen kan helt och fullt förstå det”, konstaterar en annan. Trots det har gerontologer (forskare som studerar åldrandet) försökt definiera det. Enligt dem är åldrandet, enkelt uttryckt, den kronologiska tid en person har existerat. Men åldrande innebär mer än att åren går. Man brukar normalt inte tala om barn som åldras, eftersom åldrande har bibetydelsen försämring av hälsan. Åldrandet visar att åren går och att detta kräver sin tribut. En del verkar vara yngre än vad deras kronologiska ålder visar. Somliga får höra att de ”ser unga ut för sin ålder”. För att skilja på kronologiskt och biologiskt åldrande brukar forskarna kalla biologiskt åldrande (åldrande som är förenat med skadliga fysiska förändringar) för senescens.
Steven N. Austad, professor i zoologi, beskriver senescens som ”den gradvisa försämring som med tiden sker i praktiskt taget varje kroppsfunktion”. Och dr Richard L. Sprott, vid National Institute on Aging i USA, säger att åldrandet ”är den långsamma försämringen av de kroppsfunktioner som hjälper oss att reagera adekvat på stress”. De flesta experter tycker dock fortfarande att det är svårt att ge en tydlig definition av vad åldrande är. Molekylärbiologen dr John Medina förklarar varför: ”Från huvudet till tårna, från proteiner till DNA, från vaggan till graven utvecklas ett otal processer som gör att en människa, som består av 60 biljoner celler, så småningom börjar åldras.” Det är därför inte så underligt att många forskare har kommit fram till att åldrandet är ”det mest komplicerade av alla biologiska problem”!