Vilken framtid har städerna?

”ATT se på våra städer är att se in i framtiden.” Så sade Ismail Serageldin, vid Världsbanken. Men av det vi hittills har sett ser den framtiden inte ljus ut.

Det görs berömvärda insatser för att göra livet drägligare i många storstadsområden. New York slutförde nyligen en renovering av Times Square på Manhattan. Tidigare var det ökänt för sina porrklubbar, sin drogkultur och sin brottslighet. Nu kantas gatorna av nya butiker och teatrar som lockar till sig tusentals besökare. Neapel i Italien är ”en strålande, av kultur präglad stad som en gång i tiden jämställdes med London och Paris”, skriver tidskriften National Geographic, men den skadades svårt under andra världskriget. Neapel kom att bli en symbol för brottslighet och kaos. Men när Neapel 1994 utvaldes till att bli värd för en politisk konferens, upplevde staden något av en pånyttfödelse med en stor upprustning av stadens centrum.

Naturligtvis har det ett pris att ha en tryggare och renare stad. Ökad säkerhet betyder ofta att det finns fler poliser. Det kan också innebära att den personliga integriteten påverkas. En del offentliga platser är under ständig TV-övervakning, och där finns hela tiden civilklädda poliser. När man går genom en park och går förbi fontäner, skulpturer eller rabatter, kan det hända att man utan att veta det kommer i närheten av en säkerhetskontroll.

Ibland drar förbättringarna också med sig ett högt pris för de fattiga. Tänk till exempel på det som av en del kallas statushöjning — den process i vilken familjer med höga inkomster tar över tidigare fattiga områden. Statushöjningen är en följd av en förändrad ekonomi — ”en övergång från produktion till service, från att lita på teknik på mellannivå till automatisering”. (Gentrification of the City, utgiven av Neil Smith och Peter Williams) Allteftersom det blir omodernt med industriarbete och efterfrågan på fackutbildade och tekniskt kunniga arbetare ökar, ökar också efterfrågan på bekväma medelklassbostäder. I stället för att pendla ut till förorterna är det många högavlönade yrkesverksamma som föredrar att låta renovera bostäder i relativt förfallna områden.

Naturligt nog leder detta till avsevärda standardhöjningar i bostadsområdena. Men när områdena förbättras stiger priserna. De fattiga upptäcker att de inte har råd att bo i de områden där de i många år har arbetat och bott!

Stadens död?

Städerna har kanske bara börjat känna av förändringens krafter som den nya tekniken ger upphov åt. Internet blir allt populärare när det gäller att handla och göra affärer, och detta skulle kunna få drastiska resultat. Den nya tekniken har redan gjort det lättare för en del företag att flytta utanför städerna — och många av de anställda har följt med.

När det har blivit vanligt att handla och arbeta on-line, blir människor kanske mindre benägna att ta sig till överfulla affärsområden. I boken Cities in Civilization framförs tanken ”att vi kanske kommer att få en del rutinarbetare, i synnerhet deltidsarbetare, som arbetar helt och hållet hemma eller på en arbetsstation i närheten, ... och därigenom minskar den totala trafikvolymen”. Arkitekten Moshe Safdie har liknande funderingar: ”I denna nya miljö kanske vi får en allmän spridning av miljoner byar, vilket ger människor lokalt småstadslivets bekvämligheter och elektroniskt de stora historiska städernas kulturella rikedom.”

Vilken framtid har städerna?

Många iakttagare tror att tekniken till trots kommer städer att erbjuda tjänster och förmåner som fortsätter att locka människor. Men oavsett vad framtiden kan föra med sig har dagens städer problem nu! Och ingen lösning finns i sikte på de enorma problem vad gäller bostäder och renhållning för det växande antalet miljoner fattiga som bor i städerna. Inte heller har någon kommit nära en lösning på hur man skulle kunna göra slut på brottslighet, stadsmiljöns förfall eller nedsmutsningen i städerna.

Somliga menar att myndigheterna helt enkelt skall satsa mer pengar på sina städer. Men är det, med tanke på hur många regeringar hanterar sina tillgångar, realistiskt att tro att det är så enkelt att lösa städernas problem som att bara kasta ut pengar? Redan för 40 år sedan kunde man i boken The Death and Life of Great American Cities läsa: ”Det finns en myt som är en följd av önsketänkande att om vi bara hade tillräckligt med pengar ... , skulle vi kunna få bort alla våra slumområden. ... Men se vad vi har byggt med de första miljarderna: Bostadsområden för låginkomsttagare, områden som blir värre centra för brottslighet, vandalism och allmän social hopplöshet än de slumområden som de skulle ersätta.” Dessa ord tycks fortfarande vara giltiga.

Men vad är då lösningen om inte pengar är det? Vi måste komma ihåg att städer består av människor, inte bara av gator och hus. Så när allt kommer omkring är det människorna som måste förändras, om livet i städerna skall bli bättre. ”Den bästa ekonomin för en stad är att ta hand om och utveckla människorna”, säger Lewis Mumford i boken The City in History. Och om narkotikamissbruk, prostitution, miljöförstöring, förfall, social ojämlikhet, vandalism, klotter och sådant skall kunna elimineras, krävs mer än en ökad polisnärvaro eller ny målarfärg. Människor måste få hjälp att göra dramatiska förändringar i sitt tänkesätt och beteende.

Förändring av styre

Att genomföra en sådan genomgripande förändring går långt utöver vad människor förmår. Försök att lösa problemen som plågar städerna i vår tid — oavsett hur välmenta de är — kommer förr eller senare att misslyckas. Men de som studerar Bibeln misströstar inte. De ser nämligen vår tids stadsproblem som bara ännu ett exempel på människans oförmåga att ta hand om vår planet på rätt sätt. Vår tids utspridda, kaotiska städer understryker på ett dramatiskt sätt Bibelns ord i Jeremia 10:23: ”Jordemänniskans väg ... tillkommer [inte] henne. Det tillkommer inte mannen som vandrar att ens styra sitt steg.” Människans försök att styra sig själv har lett till elände i stor skala — problem som lätt förvärras i våra städer.

Alla som bor i städer världen över kan således hämta tröst i Bibelns löfte i Uppenbarelseboken 11:18 att Gud skall ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”. Detta är inte alls någonting negativt, utan pekar mot en positiv framtid för mänskligheten. Här lovas att Gud skall ta över styret över vår planet genom en regering, ett kungarike. (Daniel 2:44) Det skall inte längre vara så att miljoner människor lever i ofattbar fattigdom, berövade lämpliga bostäder och grundläggande renhållning, berövade sin värdighet och berövade ett hopp. Under Guds regering kommer människor att kunna åtnjuta materiellt välstånd, sprudlande hälsa och goda bostadsförhållanden. — Jesaja 33:24; 65:21–23.

Denna nya värld är den enda realistiska lösningen på problemen i många av vår tids städer.

[Bilder på sidorna 8, 9]

Stora ansträngningar görs för att förbättra livet i många storstadsområden

Neapel

New York

Sydney

[Bildkälla]

SuperStock

[Bild på sidan 10]

Guds nya värld utlovar en lösning på problemen för vår tids stadsbor