”Det var rörande att se deras kärlek”
LÖRDAGEN den 25 april 2015 skakades Nepal av en jordbävning som mätte 7,8 på richterskalan. Skalvet hade sitt epicentrum cirka åtta mil nordväst om Katmandu, huvudstaden i det här bergiga landet norr om Indien. Mer än en halv miljon hem förstördes och 8 500 människor dog, vilket gör den här naturkatastrofen till den värsta i Nepals historia. Det finns 2 200 Jehovas vittnen i Nepal, och de flesta bodde i det drabbade området. Ett Jehovas vittne och hennes två barn dog i katastrofen.
”Jordbävningen inträffade när församlingarna i det område som drabbades hårdast hade sina möten”, berättar ett Jehovas vittne som heter Michelle. ”Om det hade hänt när vi var hemma hade det utan tvekan dött ännu fler.” Varför klarade sig de som var på mötena så bra? Möteslokalernas konstruktion var en avgörande faktor.
”NU SER VI NYTTAN AV DET”
Jehovas vittnens moderna möteslokaler i Nepal är byggda enligt en jordbävningssäker standard. Man Bahadur, som är engagerad i byggandet av lokalerna, berättar: ”Vi får ofta frågan varför vi lägger ner så mycket jobb på grundläggningen när byggnaderna är relativt små. Nu ser vi nyttan av det.” Efter jordbävningen användes möteslokalerna som tillfälliga evakueringscenter, och både Jehovas vittnen och andra sökte sig dit. Trots flera efterskalv kände de att de var trygga där.
Jehovas vittnen och andra sökte skydd i möteslokalerna.
Lokala äldstebröder började snabbt söka efter saknade församlingsmedlemmar. ”Bröderna satte osjälviskt församlingens behov före allt annat”, berättar Babita som är ett Jehovas vittne. ”Det var rörande att se deras kärlek.” Tre medlemmar från den kommitté som ansvarar för Jehovas vittnens verksamhet i Nepal började redan dagen efter jordbävningen att besöka församlingarna för att se vilka behov som uppstått och stötta de lokala äldstebröderna. Resande församlingsäldste (kretstillsyningsmän) samarbetade med dem i det här arbetet.
Gary Breaux från Jehovas vittnens huvudkontor besöker jordbävningsoffren.
Sex dagar efter jordbävningen reste Gary Breaux och hans fru Ruby från Jehovas vittnens huvudkontor i USA till Nepal. ”Vi var inte säkra på om Gary kunde ta sig fram till oss”, berättar Reuben, medlem i den kommitté som nämndes tidigare. Kaoset i Katmandu och efterskalven gjorde det inte lätt. Reuben fortsätter: ”Men Gary var besluten att ta sig hit, och han lyckades! De lokala vittnena uppskattade hans besök väldigt mycket.”
ETT BEVIS PÅ DERAS STARKA KÄRLEK
Silas, som arbetar på Jehovas vittnens kontor i Nepal, berättar: ”Så fort telefonerna fungerade igen började det ringa dygnet runt! Medtroende från hela världen var oroliga för oss. Och även om några pratade på språk vi inte förstod, kände vi deras kärlek och önskan att hjälpa till.”
Ett europeiskt vårdteam hjälper de drabbade.
Under dagarna efter jordbävningen kom många från församlingarna till sina möteslokaler med mat för att dela med sig till de behövande. En hjälpkommitté bildades, och snart strömmade förnödenheter in, mest från Bangladesh, Indien och Japan. Inom några dagar kom också ett vårdteam med Jehovas vittnen från Europa. De inrättade en vårdstation i en av möteslokalerna och satte genast i gång att jobba. De tog hand om jordbävningsoffren och försökte hjälpa dem både medicinskt och känslomässigt.
En kvinna som heter Uttara satte ord på det många kände: ”Jordbävningen var en hemsk upplevelse. Men den har gjort att vi är närmare vår andliga familj nu än någonsin tidigare.” Jehovas vittnen älskar sin Gud och varandra. Och jordbävningen fick inte deras kärlek att svalna, snarare tvärtom. Den blev ett bevis på hur stark deras kärlek är.