Artikulation

FÖR att kunna få god kontakt med andra måste du tala klart och tydligt. Det du har att säga kan vara både intressant och viktigt, men mycket av det går förlorat om ditt sätt att uttala orden gör det svårt att uppfatta dem.

Människor tappar lusten att lyssna, om de inte uppfattar vad man säger. Även om man har stark röst och hörs bra, kan man inte stimulera andra till handling, om man talar sluddrigt. Det är som om man skulle tala ett främmande språk som är obegripligt för dem som lyssnar. (Jer. 5:15) Bibeln påminner oss: ”Om trumpeten ger en otydlig signal, vem gör sig då redo till drabbning? På samma sätt är det också med er: om ni inte med tungan frambringar tal som är lätt att förstå, hur skall man då kunna veta vad som talas? Ni kommer ju att tala ut i tomma luften.” (1 Kor. 14:8, 9)

Vad bidrar till otydligt tal? En faktor kan vara att man inte öppnar munnen ordentligt. Om käkmusklerna är spända och läpparna knappt rör sig, kan följden bli att man mumlar.

Om man talar för fort, kan åhörarna få svårt att uppfatta vad man säger. Det är som att spela upp ett ljudband med för hög hastighet. Orden finns där, men mycket av behållningen går förlorad.

I vissa fall kan otydligt tal bero på något fysiskt fel på talorganen. Men också de som har ett sådant problem att kämpa med kan göra mycket för att förbättra sin artikulation genom att tillämpa förslagen i den här lektionen.

Men att man talar otydligt beror ofta på att man sluddrar – drar samman orden så att de blir svåra att uppfatta. Man hoppar kanske över stavelser eller betydelseskiljande bokstäver eller slopar ändelser. Om man godtyckligt drar samman ord, uppfattar åhörarna kanske bara vissa tankar eller fraser, men måste gissa resten. Om man talar otydligt, går det ut över kvaliteten på undervisningen.

Hur man artikulerar tydligt. En nyckel till god artikulation är kännedom om ordens uppbyggnad. I svenskan är orden uppbyggda av stavelser. En stavelse är en eller flera bokstäver som bildar en enhet. Vanligtvis bör man låta varje stavelse i orden höras, även om inte alla betonas lika mycket. Om du vill lära dig artikulera bättre, dra då ner på tempot och försök uttala varje stavelse i orden. Till en början kan det låta alltför distinkt, men efter hand som du övar, blir ditt tal mera flytande. Du kanske drar ihop vissa ord för att få talet att flyta ledigt, men undvik det, om det finns risk för att orden inte uppfattas klart.

Ett varningens ord: För att förbättra artikulationen kanske du övar genom att tala och läsa på ett överdrivet distinkt sätt. Men det får inte bli ditt normala sätt att tala. Det skulle låta tillgjort och onaturligt.

Om ditt tal låter lite dämpat, lär dig då att hålla upp huvudet och hakan. Håll Bibeln tillräckligt högt när du läser ur den, så att du bara behöver sänka blicken när du flyttar den från åhörarna till Bibeln. Det gör att orden går fram utan hinder.

Avslappning förbättrar också artikulationen. Talmekanismen fungerar inte bra, om man spänner ansiktsmusklerna och de muskler som styr andningen. Sådana spänningar stör den goda samverkan mellan sinnet, talorganen och andningen. Allt detta bör fungera smidigt och naturligt.

Käkmusklerna måste vara avslappnade för att snabbt kunna reagera på impulserna från hjärnan. Läpparna måste också vara avslappnade. De måste kunna röra sig snabbt för att de många ljud som bildas i munhålan och luftstrupen slutgiltigt skall formas. Om käken och läpparna är spända, kan inte munnen öppnas tillräckligt, och ljuden pressas fram mellan tänderna. Det resulterar i ett grötigt, dämpat och otydligt tal. Men att man låter käken och läpparna slappna av får inte leda till att man uttalar orden slarvigt. Avslappningen måste avvägas mot den goda vanan att forma ljuden distinkt, så att artikulationen blir bra.

När du skall analysera ditt sätt att tala, kan det vara bra att läsa högt. Lägg noga märke till hur du använder de enastående talorganen. Öppnar du munnen ordentligt, så att ljuden kan komma ut obehindrat? Kom ihåg att tungan inte är det enda talorganet, även om den är ett av de mest aktiva. Halsen, underkäken, läpparna och musklerna i ansiktet och strupen har alla en viktig uppgift. Verkar ansiktet vara stelt och orörligt när du talar? I så fall är det mycket troligt att artikulationen inte är så bra.

Om du har tillgång till en bandspelare, kan du spela in din röst på band. Men tala då på ditt naturliga sätt, som när du talar med någon i tjänsten. Spela in flera minuters tal i samtalston. När du sedan lyssnar på bandet, kan du höra om du har svårt att säga vissa ord tydligt. Lägg märke till om du talar sluddrigt eller dämpat eller hugger av ord. Försök i så fall räkna ut vad det kan bero på. Vanligtvis kan man rätta till sådana svagheter genom att tillämpa de råd som nämnts här.

Har du något talfel? Du kanske kan öva på att öppna munnen lite mer än du brukar och försöka artikulera ännu tydligare. Andas djupt och tala långsamt. Detta har hjälpt många med talfel att få ett tydligare uttal. Om du läspar, kan du försöka dra bort tungspetsen från framtänderna när du uttalar s-ljuden. Misströsta inte om du inte kan bli av med problemet helt. Tänk på att Jehova utvalde Mose, en man som kan ha haft ett talfel, till att förmedla viktiga budskap till både israeliterna och farao i Egypten. (2 Mos. 4:10–12) Om du bara vill, kommer han att använda dig också och välsigna din tjänst med framgång.