Inledning

INLEDNINGEN är en viktig del av alla tal. Om du lyckas väcka åhörarnas intresse, lyssnar de mer uppmärksamt på det du har att säga. I tjänsten på fältet får du kanske inte säga det du tänkt, om din inledning inte väcker intresse. När du håller ett tal i Rikets sal kommer åhörarna inte att resa sig och gå, om du inte har fångat deras intresse, men en del kanske börjar tänka på annat.

När du förbereder inledningen, bör du ha följande mål i tankarna: 1) att få åhörarnas uppmärksamhet, 2) att tydligt ange vad ämnet är och 3) att visa varför ämnet är viktigt för åhörarna. I somliga fall kan man nå de här tre målen nästan samtidigt. Men ibland får man inrikta sig på dem ett i taget, och ordningsföljden kan variera.

Hur du kan få åhörarnas uppmärksamhet. Bara för att människor har samlats för att höra ett tal är de inte nödvändigtvis beredda att lyssna med odelad uppmärksamhet. Varför inte det? Det finns mycket i deras liv som kräver uppmärksamhet. De tänker kanske på något problem hemma eller något annat som bekymrar dem. Utmaningen för dig som talare är att fånga och behålla åhörarnas uppmärksamhet. Det kan du göra på mer än ett sätt.

Ett av de mest berömda tal som någonsin hållits är bergspredikan. Hur började den? Enligt Lukas skildring sade Jesus: ”Lyckliga är ni fattiga. ... Lyckliga är ni som hungrar nu. ... Lyckliga är ni som gråter nu. ... Lyckliga är ni när människorna hatar er.” (Luk. 6:20–22) Varför väckte det här intresse? Med några få ord kom Jesus in på flera av de allvarliga problem som hans åhörare upplevde. I stället för att gå närmare in på problemen visade han att människor som hade sådana problem ändå kunde vara lyckliga, och han gjorde det på ett sätt som fick hans åhörare att vilja höra mer.

Du kan använda frågor för att väcka intresse, men de måste vara av rätt slag. Om frågorna antyder att du bara har tänkt tala om sådant som åhörarna har hört förut, kan intresset svalna snabbt. Ställ inte frågor som gör åhörarna förlägna eller får dem att framstå i dålig dager. Försök i stället att formulera frågorna så att de stimulerar tankeverksamheten. Gör en kort paus efter varje fråga, så att åhörarna får tid att tänka ut ett svar. När de känner att de för en tyst dialog med dig, har du fångat deras uppmärksamhet.

Att använda erfarenheter ur verkliga livet är ett annat bra sätt att fånga uppmärksamheten. Men att helt enkelt berätta en historia kanske inte är till någon hjälp. Om den får någon bland åhörarna att känna sig illa berörd, har du motverkat ditt syfte. Om åhörarna kommer ihåg berättelsen men glömmer själva lärdomen, har du inte heller uppnått ditt syfte. När du berättar en erfarenhet i inledningen, bör den lägga grunden för någon viktig aspekt på talet. Du kanske måste ta med en del detaljer för att göra berättelsen levande, men se till så att du inte gör den onödigt lång.

En del talare inleder genom att hänvisa till något som nyligen har sagts på nyheterna, ett citat från en lokaltidning eller ett uttalande av en erkänd auktoritet. Detta kan också vara effektivt, om det verkligen har med ämnet att göra och passar med tanke på åhörarna.

Om du skall hålla ett tal som ingår i ett symposium eller är en del av ett tjänstemöte, är det vanligtvis bäst att ha en inledning som är kort och går rakt på sak. Om du skall hålla ett offentligt föredrag, bör du vara noga med att hålla dig inom den tid som är avsatt för inledningen. Det är talets avhandling som innehåller de upplysningar som är mest värdefulla för åhörarna.

Någon gång händer det kanske att du får tala till en grupp åhörare som har en skeptisk eller till och med fientlig inställning. Vad kan du göra för att fånga deras uppmärksamhet? Stefanus, en kristen som levde under det första århundradet och som omtalades som en man som var ”fylld av ande och vishet”, blev med våld förd till den judiska Sanhedrin. Där höll han ett välformulerat tal till försvar för kristendomen. Hur började han? På ett respektfullt sätt och med att hänvisa till något som båda sidor var eniga om. ”Män, bröder och fäder, lyssna. Härlighetens Gud visade sig för vår förfader Abraham.” (Apg. 6:3; 7:2) På Areopagen i Athen anpassade aposteln Paulus sin inledning till ett helt annat slag av åhörare. Han sade: ”Athenare, jag ser att ni i allting tycks vara mer benägna än andra att frukta gudomligheterna.” (Apg. 17:22) En verkningsfull inledning ledde till att åhörarna i båda fallen ville fortsätta att lyssna.

När du är ute i tjänsten, måste du också kunna fånga människors uppmärksamhet. Om det inte är avtalat att du skall komma, kanske den besökte är upptagen med något. I en del länder förväntas en objuden besökare snabbt komma till saken. På andra håll är det brukligt att man iakttar vissa formaliteter innan man förklarar sitt ärende. (Luk. 10:5)

I båda fallen kan uppriktig vänlighet bidra till att skapa en atmosfär som gör att du får i gång ett samtal. Det är ofta bra att börja med något som direkt anknyter till det som upptar den besöktes tankar. Hur kan du avgöra vad du skall säga? Höll personen på med något när du kom? Arbetade han eller hon på tomten, reparerade bilen, lagade mat, tvättade, skötte om barnen, satt och läste tidningen eller tittade på något som hände på gatan? Kan du se något som visar vad den besökte är intresserad av – fiske, idrott, musik, resor, datorer eller något annat? Folk är ofta intresserade av det de nyligen har hört på radio eller sett på TV. En fråga eller en kort kommentar om något av det som nämnts här kan leda till ett trevligt samtal.

Jesu samtal med en samarisk kvinna vid en brunn i närheten av Sykar är ett mycket bra exempel på hur man kan inleda ett samtal i syfte att avge ett vittnesbörd. (Joh. 4:5–26)

Du måste förbereda din inledning noga, särskilt om församlingen går igenom distriktet ofta. Om du inte gör det, kanske du inte får tillfälle att avge ett vittnesbörd.

Ange ämnet. I församlingen kommer vanligtvis en ordförande eller någon som är före dig på programmet att ange temat på ditt tal och introducera dig. Men det kan ändå vara bra att påminna åhörarna om ämnet i inledningen. En möjlighet är att upprepa temat ordagrant. Du bör i alla händelser utveckla temat efter hand som du talar. Men på ett eller annat sätt bör du i inledningen rikta uppmärksamheten på ämnet.

När Jesus sände ut sina lärjungar att predika, förklarade han tydligt vilket budskap de skulle framföra. ”Medan ni går, predika och säg: ’Himlarnas kungarike har kommit nära.’” (Matt. 10:7) Angående vår tid sade Jesus: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade.” (Matt. 24:14) Vi uppmanas att ”predika ordet”, dvs. att hålla oss till Bibeln när vi förkunnar. (2 Tim. 4:2) Men innan vi slår upp Bibeln eller säger något om Guds kungarike, är det ofta nödvändigt att ta upp en aktuell fråga. Du kan nämna något om brottslighet, arbetslöshet, orättvisor, krig, ungdomsproblem eller sjukdom och död. Men uppehåll dig inte för länge vid det som är negativt. Det är ett positivt budskap vi kommer med. Försök att föra in samtalet på Guds ord och hoppet om Guds kungarike.

Visa varför ämnet är viktigt för åhörarna. Om du skall hålla ett tal i församlingen, kan du vara ganska säker på att åhörarna generellt sett är intresserade av det stoff du skall behandla. Men kommer de att lyssna på det sätt som en person gör när han får lära sig något som direkt angår honom? Kommer de att lyssna därför att de förstår att det de hör har med deras egen livssituation att göra och därför att du ger dem en önskan att tillämpa det i praktiken? Så blir det bara om du tänkte noga på åhörarna – deras omständigheter, deras bekymmer, deras inställning – när du förberedde talet. Om du gjorde det, säg då något i inledningen som vittnar om det.

Oavsett om du talar från podiet eller förkunnar för enskilda personer är ett av de bästa sätten att väcka intresse för ett ämne att visa åhörarna att det angår dem. Visa att deras problem, deras behov eller de frågor de funderar över har anknytning till det ämne du behandlar. Om du låter dem förstå att du inte bara skall tala i allmänna ordalag, utan skall ta upp konkreta sidor av saken, kommer de att lyssna ännu mer uppmärksamt. För att lyckas med det måste du förbereda dig väl.

Hur du skall uttrycka dig. Vad du säger i inledningen är viktigast, men hur du säger det kan också väcka intresse. Du bör därför förbereda inte bara vad du skall säga, utan också hur du skall säga det.

Ordvalet är viktigt om du skall nå ditt mål, så det kan vara bra att du förbereder de första två, tre meningarna noga. Korta, enkla meningar brukar vara bäst. När det gäller ett tal i församlingen, kan du skriva ner dem eller lära dig dem utantill, så att inledningsorden får den slagkraft de bör ha. En bra inledning som framförs i ett lugnt tempo kan hjälpa dig att få den jämvikt du behöver för att hålla resten av talet.

När skall inledningen utarbetas? Det råder det delade meningar om. En del erfarna talare menar att man skall börja med inledningen, när man förbereder ett tal. Andra som har studerat talekonst anser att inledningen bör utarbetas när avhandlingen är klar.

Du måste naturligtvis veta vad ämnet är och vilka huvudpunkter du har tänkt utveckla, innan du kan utarbeta en passande inledning. Men hur gör man då om man förbereder ett tal med hjälp av en tryckt disposition? När du har läst igenom dispositionen kanske du kommer på en inledning, och då är det naturligtvis inte fel att skriva ner den. Kom dessutom ihåg att en verkningsfull inledning måste vara anpassad både till åhörarna och till stoffet i dispositionen.