Predikometoder – vi använder alla tänkbara sätt att nå människor

1, 2. a) Vilken teknik använde Jesus när han talade till en stor åhörarskara? b) Hur har hans trogna lärjungar följt hans exempel, och varför det?

STORA folkskaror samlas kring Jesus på en strand, men han stiger i en båt och lägger ut en bit från land. Varför det? Han vet att hans röst kommer att förstärkas ute på vattnet och att de som lyssnar på honom då kan höra hans budskap tydligare. (Läs Markus 4:1, 2.)

² Under årtiondena före och efter upprättandet av Guds rike följde Kristus trogna efterföljare hans exempel och använde ny teknik för att sprida de goda nyheterna till så många som möjligt. Under kungens ledning har Guds folk fortsatt att förnya och anpassa sina metoder allteftersom förhållandena ändrats och ny teknik blivit tillgänglig. Vi vill nå så många som möjligt innan slutet kommer. (Matt. 24:14) Vi ska nu se på några av de medel och metoder vi har använt för att nå människor, oavsett var de bor. Fundera också på hur du kan efterlikna den tro som våra vänner visat genom åren.

Många nås av budskapet

3. Varför blev sanningens fiender upprörda?

³ Dagstidningar. Broder Russell och hans medarbetare hade gett ut Vakttornet sedan 1879 och spridit budskapet om Guds rike till många. Men det verkar ändå som att Kristus under årtiondet före 1914 ledde förhållandena så att de goda nyheterna skulle nå ut till en ännu bredare allmänhet. Det började 1903 med att dr E. L. Eaton, en talesman för en grupp protestantiska präster i Pennsylvania, utmanade Charles Taze Russell på en serie debatter om bibliska läror. I ett brev till Russell skrev han: ”Jag tror att en offentlig debatt om några av de frågor som vi har olika uppfattning om ... skulle vara av stort intresse för allmänheten.” Russell och hans medarbetare trodde också det och ordnade därför med att debatterna publicerades i en av de större dagstidningarna, The Pittsburgh Gazette. Artiklarna var så populära och Russells tydliga förklaringar av bibliska sanningar så intresseväckande att tidningen erbjöd sig att publicera Russells föredrag varje vecka. Tänk vad det måste ha retat sanningens fiender!

4, 5. Vilken egenskap visade Russell, och hur kan ansvariga bröder följa hans exempel?

⁴ Det dröjde inte länge förrän fler dagstidningar ville publicera Russells föredrag. År 1908 rapporterades det i Vakttornet att de regelbundet publicerades i ”elva dagstidningar”. Men bröder med erfarenhet från tidningsbranschen sa till Russell att om han flyttade Sällskapets kontor från Pittsburgh till en mer känd stad, skulle fler tidningar ta in hans artiklar. Efter att noga ha tänkt igenom det rådet och även vägt in andra faktorer flyttade Russell kontoret till Brooklyn i New York 1909. Vad fick det för resultat? Bara några månader efter flytten publicerades hans tal i omkring 400 tidningar, och den siffran bara steg. När Guds rike upprättades 1914 publicerades hans predikningar och artiklar på fyra språk i över 2 000 tidningar!

⁵ Vilken viktig lärdom kan man dra av den här utvecklingen? De som har ansvar inom Guds organisation i dag gör väl i att efterlikna Russells ödmjukhet. Hur då? De bör lyssna till råd från andra innan de fattar viktiga beslut. (Läs Ordspråksboken 15:22.)

6. Berätta en erfarenhet som visar hur många påverkades av dessa tidningsartiklar.

⁶ Sanningarna som publicerades i de här tidningsartiklarna förändrade människors liv. (Hebr. 4:12) Vi kan ta ett exempel. Ora Hetzel, som döptes 1917, var en av alla dem som kom i kontakt med sanningen genom sådana artiklar. Hon berättade: ”Sedan jag hade gift mig åkte jag och hälsade på min mamma i Rochester i Minnesota. När jag kom fram höll hon just på att klippa ut artiklar ur en dagstidning, och det var Russells predikningar. Mamma berättade för mig vad hon hade lärt sig av dem.” Ora tog de här sanningarna till sig, och hon var en trogen förkunnare i närmare 60 år.

7. Varför omvärderade de ledande bröderna användningen av dagstidningar?

⁷ År 1916 var det två saker som bidrog till att de ledande bröderna omvärderade användningen av dagstidningar som ett sätt att sprida de goda nyheterna. För det första var det kriget som gjorde det svårt att få tag i tryckerimaterial. I en rapport från avdelningskontoret i Storbritannien 1916 kommenterades det så här: ”För närvarande är det bara drygt 30 tidningar som publicerar predikningarna, och den siffran lär snart sjunka kraftigt med tanke på det stigande papperspriset.” För det andra dog broder Russell den 31 oktober 1916. I Vakt-Tornet för 15 februari 1917 sades det därför: ”Nu, då broder Russell har gått öfver, komma predikningarna i tidningspressen att fullständigt upphöra.” Men även om den här predikometoden fick ett slut, så fanns det andra sätt att sprida budskapet som fortfarande var mycket framgångsrika, till exempel att visa ”Skapelsedramat i bilder”.

8. Vilket arbete låg bakom ”Skapelsedramat i bilder”?

⁸ Bildförevisningar. Det tog omkring tre år för Russell och hans medarbetare att framställa ”Skapelsedramat i bilder”, som hade premiär 1914. (Ords. 21:5) Dramat, som det kallades, var ett helt nytt sätt att kombinera rörlig film, ljudinspelningar och ljusbilder i färg. Hundratals människor medverkade i filminspelningar där man iscensatte bibliska händelser, och till och med djur användes. I en rapport från 1913 sades det att man använde ”nästan alla djur i en av de större djurparkerna” när man spelade in det avsnitt som handlade om Noa. Och de hundratals ljusbilderna i glas var handmålade av konstnärer i London, New York, Paris och Philadelphia.

9. Varför lades det ner så mycket tid och resurser på att framställa ”Skapelsedramat”?

⁹ Varför lades det ner så mycket tid och resurser på att framställa ”Skapelsedramat”? I en resolution som antogs under sammankomstserien 1913 förklarades det: ”De amerikanska dagstidningarna har på ett helt nytt sätt lyckats forma den allmänna opinionen med hjälp av tecknade bilder och illustrationer i sina nyhets- och reportagedelar, samtidigt som den rörliga filmen har visat sig vara enormt populär och användbar. Som engagerade förkunnare och undervisare i Bibeln anser vi oss därför ha goda skäl att ge vårt fulla stöd åt användningen av film som en effektiv och önskvärd metod i arbetet med att förkunna och undervisa.”

10. I vilken omfattning visades ”Skapelsedramat”?

¹⁰ Under 1914 visades ”Skapelsedramat” i 80 städer varje dag. Närmare åtta miljoner människor i USA och Kanada såg föreställningen. Samma år visades den i Australien, Danmark, Finland, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Tyskland. En förenklad version utan filmsekvenser, ”Eurekadramat”, utarbetades för att kunna visas på mindre orter. Den var billigare att framställa och enklare att transportera. År 1916 hade fullängdsversionen eller den förenklade versionen översatts till armeniska, dansk-norska, franska, grekiska, italienska, polska, spanska, svenska och tyska.

11, 12. Vilken inverkan hade ”Skapelsedramat” på en ung man, och vad kan vi lära av hans exempel?

¹¹ Den franska versionen av ”Skapelsedramat” gjorde stort intryck på Charles Rohner, som såg det när han var 18 år. ”Det visades i min hemstad, Colmar, i Alsace i Frankrike”, berättade han. ”Från första början blev jag imponerad av hur tydligt Bibelns sanning presenterades.”

¹² Det här ledde till att Charles blev döpt, och 1922 började han i heltidstjänsten. Ett av hans första uppdrag var att hjälpa till att visa ”Skapelsedramat” i Frankrike. Han beskrev det så här: ”Jag hade flera uppgifter – att spela fiol och att vara räkenskapstjänare och litteraturtjänare. Det var också jag som bad om tystnad innan programmet började. Under pausen erbjöd vi litteratur. Olika bröder och systrar fick hand om var sin sektion, och med famnen full av litteratur gick de fram till var och en personligen. Dessutom hade vi några bord i entrén där vi lagt fram mängder av litteratur.” År 1925 inbjöds Charles att börja på Betel i Brooklyn. Där fick han i uppgift att dirigera en orkester på den nya radiostationen WBBR. När vi tänker på broder Rohners exempel kan vi fråga oss själva: Är jag villig att ta emot vilken uppgift jag än kan få för att hjälpa till att sprida de goda nyheterna om Guds rike? (Läs Jesaja 6:8.)

13, 14. Hur användes radiosändningar för att sprida de goda nyheterna? (Se också rutorna ”Program på WBBR” och ”En historisk sammankomst”.)

¹³ Radio. På 20-talet började arbetet med ”Skapelsedramat” trappas ner, men däremot visade det sig att radiosändningar var effektiva för att nå ut med de goda nyheterna. Den 16 april 1922 höll broder Rutherford ett historiskt radiosänt tal från Metropolitan Opera House i Philadelphia i Pennsylvania. Uppskattningsvis 50 000 människor hörde talet ”Millioner som nu leva skola aldrig dö”. Och 1923 sände man för första gången en del av programmet från en sammankomst. Flera kommersiella radiostationer användes, men ansvariga bröder kom fram till att det skulle vara bra om vi byggde vår egen station. Den byggdes på Staten Island i New York och inregistrerades som WBBR, och den 24 februari 1924 gjordes den första sändningen därifrån.

¹⁴ I Vakt-Tornet för 1 augusti 1925 beskrevs syftet med WBBR: ”Vi tro att radio är det mest ekonomiska och verksamma sättet att förkunna sanningen på, som ännu har använts.” Det sades vidare: ”Om Herren finner det vara gagneligt att flera radiostationer skola byggas för förkunnandet av sanningen, kommer han att förse oss med de behövliga penningmedlen därtill på sitt eget välbehagliga sätt.” (Ps. 127:1) År 1926 ägde Jehovas folk sex radiostationer. Två låg i USA – WBBR i New York och WORD i närheten av Chicago. De andra fyra låg i Kanada – i Alberta, British Columbia, Ontario och Saskatchewan.

15, 16. a) Hur reagerade prästerskapet i Kanada på våra sändningar? b) Hur kompletterade arbetet från hus till hus och radiosändningarna varandra?

¹⁵ Att Bibelns sanningar på det här sättet spreds vitt och brett undgick inte kristenhetens prästerskap. Albert Hoffman, som var väl insatt i det arbete som utfördes på radiostationen i Saskatchewan, berättade: ”Fler och fler hörde talas om bibelforskarna [som Jehovas vittnen då kallades]. Budskapet fick en fantastisk spridning ända fram till 1928, då prästerskapet satte press på myndighetspersoner och fick dem att dra in licenserna för alla radiostationer som bibelforskarna hade i Kanada.”

¹⁶ Trots att våra radiostationer i Kanada stängdes ner sändes även i fortsättningen bibliska föredrag på kommersiella stationer. (Matt. 10:23) Och för att programmen skulle få ännu större genomslagskraft innehöll de engelska upplagorna av Vakttornet och Den Gyllne Tidsåldern (nu Vakna!) listor på de kommersiella stationer som sände föredragen, så att förkunnare som gick från dörr till dörr kunde uppmuntra människor att lyssna på dem. Vad ledde det till? I den engelska upplagan av Bulletin för januari 1931 sades det: ”Radioarbetet har varit en verklig sporre för vännerna i tjänsten från dörr till dörr. Det har kommit in många rapporter till kontoret om att personer har lyssnat på programmen, och efter att ha hört broder Rutherfords föredrag har de mer än gärna skaffat sig de böcker de blivit erbjudna.” I Bulletin beskrevs radiosändningarna och arbetet från hus till hus som ”de två främsta predikometoderna i Herrens organisation”.

17, 18. Vilken roll fortsatte radion att spela trots förändrade omständigheter?

¹⁷ Under 30-talet blev motståndet mot att Jehovas folk använde kommersiella radiostationer allt starkare. I slutet av 1937 anpassade man sig till de förändrade omständigheterna och slutade med dessa sändningar. I stället inriktade man sig ännu mer på tjänsten från hus till hus.a Men radion var fortfarande ett viktigt redskap för att nå ut med de goda nyheterna i vissa avlägsna eller politiskt isolerade delar av världen. Mellan 1951 och 1991 sändes bibliska tal regelbundet från en radiostation i Västberlin, så att människor i delar av dåvarande Östtyskland kunde höra budskapet om Guds rike. Med början 1961 och i över 30 år framåt sände en rikstäckande radiostation i Surinam i Sydamerika varje vecka ett 15 minuter långt radioprogram som bidrog till att Bibelns sanning spreds. Från 1969 till 1977 producerade organisationen mer än 350 inspelade avsnitt i radioserien ”Hela Skriften är gagnelig”. I USA sändes programmen från 291 radiostationer i 48 stater. År 1996 började en radiostation i Apia, huvudstaden i Samoa i södra Stilla havet, sända ett program varje vecka som hette ”Svar på dina bibliska frågor”.

¹⁸ När 1900-talet närmade sig sitt slut var radiosändningar inte längre ett lika viktigt redskap för att sprida de goda nyheterna. Men däremot hade det utvecklats en annan kommunikationsteknik som gjorde det möjligt att nå fler människor än någonsin tidigare.

19, 20. Varför har jw.org tagits fram, och hur effektiv är den webbplatsen? (Se också rutan ”JW.ORG”.)

¹⁹ Internet. År 2013 var det mer än 2,7 miljarder människor, nästan 40 procent av världens befolkning, som använde internet. Enligt vissa beräkningar har omkring 2 miljarder människor tillgång till internet via mobila enheter, som telefoner och surfplattor. Den siffran fortsätter att stiga globalt, men den snabbaste ökningen sker för närvarande i Afrika, där det nu finns mer än 90 miljoner mobila internetabonnemang. Den här utvecklingen har fullständigt förändrat människors sätt att skaffa sig information.

²⁰ År 1997 började Jehovas organisation använda den här formen av masskommunikation. År 2013 var webbplatsen jw.org tillgänglig på omkring 300 språk, och material kunde laddas ner på mer än 520 språk. Varje dag är det mer än 750 000 unika besökare som går in på vår hemsida. Och över 3 miljoner böcker, 4 miljoner tidskrifter och 22 miljoner ljudfiler laddas ner varje månad.

21. Vilken slutsats kan vi dra av erfarenheten med Sina?

²¹ Hemsidan har blivit ett kraftfullt redskap för att sprida de goda nyheterna om Guds rike, även i länder där vår verksamhet är begränsad. I början av 2013 hittade en man som heter Sina vår hemsida och ringde till huvudkontoret i USA för att få veta mer om Bibeln. Varför var det här så speciellt? Sina har muslimsk bakgrund och bor i en avlägsen by i ett land där Jehovas vittnens verksamhet är kraftigt begränsad. Efter det här samtalet kunde man ordna så att Sina via videosamtal över nätet fick studera Bibeln två gånger i veckan med ett vittne i USA.

Individuell undervisning

22, 23. a) Har de metoder vi använt för att nå ut till den breda allmänheten ersatt tjänsten från dörr till dörr? b) Varför kan vi säga att kungen har välsignat våra ansträngningar?

²² De metoder vi använt för att nå ut till den breda allmänheten, som dagstidningar, ”Skapelsedramat”, radioprogram och vår hemsida, har aldrig varit tänkta att ersätta tjänsten från dörr till dörr. Varför inte det? Därför att Jehovas folk försöker följa det mönster Jesus gav. Han predikade visserligen för stora folkskaror, men fokus låg på att hjälpa enskilda individer. (Luk. 19:1–5) Han lärde också sina lärjungar att ha den inriktningen, och han gav dem ett budskap att förkunna. (Läs Lukas 10:1, 8–11.) Som vi såg i kapitel 6 har de som har ledningen bland Jehovas folk alltid uppmuntrat oss som förkunnare att undervisa människor individuellt. (Apg. 5:42; 20:20)

²³ Nu, hundra år efter Guds rikes födelse, finns det nästan 8 miljoner förkunnare som undervisar andra om Guds avsikter. Vår kung har helt klart välsignat de metoder vi har använt för att sprida de goda nyheterna. Som nästa kapitel visar har han också gett oss de redskap vi behöver för att kunna sprida budskapet till varje nation, stam och språk. (Upp. 14:6)