ADA

[Ạda] Kortform i hebr. av Eleada eller Adaja.

1. Den första av Lemeks två hustrur, som han hade samtidigt. Hon var mor till Jabal, som blev stamfar till kringvandrande boskapsskötare, och mor till Jubal, som blev stamfar till musiker. (1Mo 4:19–23)

2. Dotter till hettiten Elon i Kanaan; en av Esaus hustrur. Som sådan var hon ”orsak till en bitter ande hos Isak och Rebecka”. Hon fick sonen Elifas, som blev far till Amalek. Hon är möjligen identisk med den Basemat som nämns i 1 Moseboken 26:34. (1Mo 26:35; 36:2, 4, 10, 12)