HANTVERKARE

En person som yrkesmässigt utövar ett hantverk. Det hebreiska ordet charạsh återges oftast med den allmänna beteckningen ”hantverkare” eller ”konsthantverkare”, men när det förekommer tillsammans med ett annat ord som anger ett visst material återges det med mera specifika uttryck, till exempel ”en som arbetar i trä och metall” (5Mo 27:15), ”hantverkare som kunde arbeta i trä och hantverkare som kunde uppföra murar av sten” (2Sa 5:11), ”hantverkare som arbetar i järn”, ”hantverkare som arbetar i trä” (Jes 44:12, 13), ”smed” (1Sa 13:19) och ”de som framställer avgudagestalter” (Jes 45:16). Att många yrkesgrenar kommer in under det hebreiska begreppet framgår också av beskrivningen av Besalel, som tillsammans med Oholiab kunde arbeta i trä, metall och dyrbara stenar och dessutom väva och färga, ja ”utföra alla slags konsthantverk”. (2Mo 35:30–35; se också 2Ku 12:11, 12.)

Hantverk som snickeri, tegeltillverkning, spinning, vävning, textilberedning samt tillverkning av redskap, lerkärl och smycken var en gång hushållsgöromål som utfördes av vanliga män och kvinnor. Att samhällen bildades medförde emellertid yrkesspecialisering. Redan före den stora översvämningen på Noas tid fanns det specialiserade hantverkare. (1Mo 4:21, 22) När Nebukadnessar 617 f.v.t. förde Jerusalems furstar som fångar till Babylon tog han med hantverkarna och bålverksbyggarna. (2Ku 24:14, 16; Jer 24:1; 29:2) I en del städer bodde hantverkare som hade samma yrke i samma stadsdel, där de med tiden slöt sig samman i skrån och blev kända genom sitt yrke och fick stort inflytande i staden. (Neh 3:8, 31, 32; 11:35; Jer 37:21; Apg 19:24–41) Det finns inga utförliga vittnesbörd om hur dessa hantverkare utförde sitt arbete, bortsett från egyptiska skrifter och konstverk som skildrar olika hantverkare i arbete.

Den mosaiska lagens förbud mot avgudadyrkan avhöll judarna från att utöva den tidens så vanliga konsthantverk som bestod i att tillverka statyetter och andra föremål för religiöst bruk. (2Mo 20:4; 5Mo 4:15–18; 27:15) I nationer som Assyrien och Babylonien utvecklades tydligtvis bildkonsten jämsides med bilddyrkan. (Ps 115:2, 4–8; Jes 40:19, 20; 44:11–20; 46:1, 6, 7; Jer 10:2–5) Demetrios och de andra hantverkarna (el.: konsthantverkarna; grek.: tekhnịtai) i Efesos försörjde sig genom att tillverka Artemistempel av silver. (Apg 19:24–27)

För en mer ingående behandling av olika hantverk, se artiklarna BRODERI; FÄRGNING; GARVARE; KRUKMAKARE; METALLBEARBETNING; MURARE; SKULPTUR; SNICKARE; SPINNING; TEGEL; VÄVNING.