TORG

En öppen plats som tjänade som marknadsplats och offentlig samlingsplats i städer och byar i forntidens Mellanöstern och i romarriket. I grekiska och romerska städer var denna öppna plats omgiven av statyer och offentliga byggnader, bland annat religiösa byggnader. Det tycks vara så att vissa rättsliga frågor behandlades på torgen. (Jfr Apg 16:19–21.) Dessutom kunde man få höra nyheter på torget, både från ens egen stad och från andra städer, för det var här man samlades för att tala om de senaste händelserna. (Jfr Apg 17:17–21.)

I Palestina kunde man se barn som lekte på torgen. (Mt 11:16; Lu 7:32) Där kunde det också stå arbetslösa män och sådana som ville bli lejda för en dag. (Jfr Mt 20:3, 4.) De stolta fariséerna och de skriftlärda ville gärna bli sedda av folkmassorna på torgen och bli hälsade på ett sätt som motsvarade den ställning som de menade sig ha. (Mt 23:2, 6, 7; Mk 12:38; Lu 11:43; 20:46) När fariséerna och andra traditionsbundna judar kom från torget renade de sig genom bestänkning innan de åt något. (Mk 7:3, 4)

När Kristus Jesus var på jorden botade han människor på ”de öppna platserna”, dvs. torgen. (Mk 6:56) Och när aposteln Paulus var i Athen resonerade han ”varje dag på torget med dem som råkade vara där”. (Apg 17:16, 17; se också APPIUS MARKNADSPLATS.)