SILLETAJ

[Sịlletaj] Från en rot som betyder ”skugga”, ”skydd”.

1. Överhuvud för en släkt benjaminiter som bodde i Jerusalem; son till Simei. (1Kr 8:1, 20, 21, 28)

2. En modig hövding i Manasses stam; han anslöt sig till Davids här i Siklag. (1Kr 12:19–21)